This study investigates the internet habits of students in the Swedish gymnasium. The part that internet plays in their lives and their attitude towards the educational system is reflected upon the philosophical background that stretches from Kant to postmodern philosophers such as Baudrillard. The aim is to create knowledge about how the social aspects of the internet affects their concepts of reality and their own and others identities. The method used for the collection of empirical data has been semi-structured interviews, preformed with students in a Swedish gymnasium. The data is then interpreted against the theoretical and philosophical background.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa problematiken kring dataspelsberoende och ta reda på hur unga män (killar) förhåller sig till detta. Vi ville ta reda på hur de ser på risken för att bli beroende på ett negativt sätt av att spela dataspel. Ser killarna det som ett allvarligt problem och har de några strategier för att inte påverkas negativt. Studien genomfördes i form av intervjuer i två fokusgrupper som bestod av fyra killar i varje grupp. Som grundläggande material för arbetet valde vi att använda oss av teorier om modernisering, stämpling, Hyperverklighet och neutralisation.

Denna uppsats är en narratologisk analys av berättarstrukturen inom filmen Stranger than fiction. Uppsatsen inleder med en terminologi samt en teoridel kring vad som är berättarstruktur. Utifrån detta analyserar jag filmen för att grundläggande redogöra kring hur den är berättad genom att först beskriva filmens totala fabula för att sedan analysera vad som egentligen förmedlas och på så sätt även komma fram till en slutsats kring filmens totala berättarstruktur. Resultatet visar på att Stranger than fiction är berättad genom flertalet olika nivåer som visar på två olika berättare inom två olika diegeser som förmedlas genom samma berättare. Detta resultat leder till en tematisk diskussion ett postmodernt ontologiskt syfte som genom filmens komplicerade narratologiska struktur försöker förmedla budskapet ?lev det liv du vill ha? samt ?livet blir viktigt först när döden gör sig synlig..

Denna kandidatuppsats i teater- och dansvetenskap vid Stockholms universitet (VT 2012) undersöker den sensoriska nivån inom scenkonsten, hur den kan se ut och hur ett publikt deltagande i den kan förstås. Mitt material består av ett urval teoretiska ingångar som jag dels diskuterar sinsemellan, dels provar användbarheten av genom ett förstapersonsperspektiv av koreografin Epic av Mårten Spångberg. Genom detta skapar jag en begreppsapparat som kan fungera som tillvägagångssätt för en större studie av den sensoriska nivån.Min infallsvinkel är fenomenologisk, där Maurice Merleau-Pontys Phenomenology of Perception (1945) utgör min huvudkälla. Vid sidan om denna preciserar jag mitt perspektiv inom ett teater- och dansvetenskapligt fält genom Stanton B. Garner, Bert O.