Hypertoni är vanligt förekommande i dagens samhälle och anses därför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning Hypertoni. Hypertoni står för cirka 13 procent av den totala dödligheten i världen, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vård av Hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vård av Hypertoni.

Hypertoni är idag en folksjukdom som berör många patienter i vården. Det är därför viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om de olika behandlings-metoderna. Syftet var att studera vilka livsstilsförändringar som kan påverka Hypertoni och att belysa sjuksköterskans roll vid de icke-farmakologiska metoderna. Fokus inriktades mot primärvården hos patienter som var över 18 år. Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet kategoriserades i kost, övervikt, viktminskning, fysisk aktivitet, andning, stress, rökning och alkohol.

Bakgrund: Livsstilssjukdomarna Hypertoni och stress är mycket vanligt förekommande i dagens samhälle. Hypertoni är en av världens folksjukdomar och innebär en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Allt fler människor dör till följd av Hypertoni. Stress i samband med Hypertoni är inget ovanligt. Vetskapen av att ha en sjukdom kan i sin tur påverka upplevelsen av välbefinnande.

Bakgrund: Många personer med Hypertoni träffar regelbundet en sjuksköterska och relationen mellan sjuksköterskan och personen kan gynnas på olika sätt, exempelvis genom god kommunikation. En gynnsam relation kan få positiva följder för personen med Hypertoni, och underlätta för honom att genomföra livsstilförändringar. Hypertoni är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och utgör en riskfaktor för bland annat hjärt- kärlsjukdom. Livsstilsförändringar är grunden i behandlingen av högt blodtryck, men följsamheten är låg. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roller i mötet med personer som har Hypertoni.

Bakgrund: Globalt är Hypertoni ett hot mot folkhälsan och förekommer hos 40 % av världens befolkning och hos 27 % i Sverige. Hypertoni är starkt relaterat till utvecklingen av kardiovaskulära sjukdomar som står för 31 % av alla dödsfall i världen. Sjuksköterskans arbete är bland annat att förebygga Hypertoni och dess följdsjukdomar.Syfte: Syftet var att beskriva icke-farmakologiska interventioner som kan tillämpas i blodtryckssänkande syfte hos patienter med primär Hypertoni.Metod: Litteraturstudie med en strukturerad sökning i Medline, Cinahl och AMED. Sökord som användes var hypertension, therapy och drug therapy samt i Medline användes även diabetes. Dataanalysen skedde med inspiration av konventionell innehållsanalys.Resultat: Tre studier visade att fysisk aktivitet minskade blodtrycket signifikant.

Hypertoni är idag en folksjukdom som berör många patienter i vården. Det är därför viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om de olika behandlings-metoderna. Syftet var att studera vilka livsstilsförändringar som kan påverka Hypertoni och att belysa sjuksköterskans roll vid de icke-farmakologiska metoderna. Fokus inriktades mot primärvården hos patienter som var över 18 år. Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet kategoriserades i kost, övervikt, viktminskning, fysisk aktivitet, andning, stress, rökning och alkohol.

Bakgrund: Många personer med Hypertoni träffar regelbundet en sjuksköterska och relationen mellan sjuksköterskan och personen kan gynnas på olika sätt, exempelvis genom god kommunikation. En gynnsam relation kan få positiva följder för personen med Hypertoni, och underlätta för honom att genomföra livsstilförändringar. Hypertoni är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och utgör en riskfaktor för bland annat hjärt- kärlsjukdom. Livsstilsförändringar är grunden i behandlingen av högt blodtryck, men följsamheten är låg. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roller i mötet med personer som har Hypertoni. Metod: En litteraturstudie av åtta artiklar har genomförts med kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskans roll i mötet med personer som har Hypertoni var mångfacetterad.

Hypertoni är en folksjukdom som drabbar en femtedel av den svenska befolkningen. Orsaker till Hypertoni kan vara livsstilsrelaterade, som stress, övervikt eller fysisk inaktivitet. Distriktssköterskor har som uppdrag att kontrollera patienters blodtryck, ge stöd och rådgivning till förändrad livsstil. Detta för att främja hälsa och förebygga Hypertoni eller förbättra ett förhöjt blodtryck.Syftet med examensarbetet är att sammanställa befintlig kunskap från litteratur om distriktssköterskors hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder till patienter med Hypertoni.Examensarbetet är en litteraturstudie där kunskap från 12 vetenskapliga studier förts samman till ett nytt övergripande resultat, en metasyntes. Resultatet visar att de hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder distriktssköterskor utför till patienter med Hypertoni sker som Hälsoutbildning på standardiserat eller personcentrerat sätt.

Hypertoni är en folksjukdom och en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Effektiva behandlingsmetoder finns men brist på följsamhet till behandlingsregimer vid Hypertoni är ett stort problem, som utgör en risk för patienters hälsa. Bättre kunskap om vad som kan påverka patienternas följsamhet till Hypertonibehandling är därmed av stor betydelse för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar patienters följsamhet till behandling vid Hypertoni. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Idag finns vetenskaplig evidens för att livsstilsförändringar kan sänka blodtrycket hos patienter med Hypertoni. Rekommendationer vid behandling av Hypertoni är i första hand hälsosamma livsstilsförändringar. Syftet var att belysa faktorer som påverkade patienters följsamhet till livsstilsförändringar vid Hypertoni. Metoden som användes var en litteraturstudie. Databearbetning gjordes utifrån 15 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Hypertoni är en medicinsk sjukdom som ökar risken att drabbas av andra allvarliga följdsjukdomar och behandlas i Sverige med farmakologiska läkemedel och råd om livsstilsförändringar. Syfte: att belysa olika livsstilsinterventioner som kan stödja människor med Hypertoni att kontrollera sitt blodtryck. Metod: Designen som använts är en litteraturöversikt där vi sammanställt 14 kvantitativa publicerade forskningsrapporter med fokus på livsstilsförändringar. Som analysmetod användes ett induktivt förhållningssätt där huvudkategorierna "Specifika aktiveter" och "Multikomponentsinterventioner" föddes fram. Resultat: Livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet, avslappning, diet och viktminskning kan ha blodtryckssänkande effekt hos personer med Hypertoni.

Högt blodtryck, Hypertoni, är idag mycket vanligt i Sverige och andra västländer. I Sverige beräknas 1,8 miljoner personer ha Hypertoni. Förändringar i livsstil, såsom större intag av frukt och grönsaker, lägre natriumintag, minskad kroppsvikt, minskad alkoholkonsumtion, rökavvänjning och ökad fysisk aktivitet räknas som faktorer som har betydelse för att sänka blodtrycket. Motiverande samtal är en personcentrerad teknik för att utveckla, upprätthålla och stärka den inre motivationen till förändring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om motiverande samtal kan åstadkomma livsstilsförändringar hos personer med Hypertoni samt om motiverande samtal kan minska risken för hjärt- kärlsjukdomar som är en vanlig komplikation efter några år med Hypertoni.

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenska invånare. Riskfaktorer för att utveckla Hypertoni är tobaksbruk, alkoholintag, felaktig kosthållning, låg motionsnivå och stress. Ändrad livsstil utgör grunden i behandlingen och distriktssköterskan har en viktig preventiv funktion som syftar till att ge patienten förutsättningar att införliva hälsosamma levnadsvanor. Syftet med examensarbetet var att jämföra olika förebyggande interventioner och vilken effekt de har på blodtrycket bland patienter med Hypertoni. Målet var att sammanställa befintlig kunskap och synliggöra den för yrkesverksamma inom området.

Introduktion: Hjärt-kärlsjukdomar till följd av Hypertoni orsakar stort lidande och stora kostnader världen över. Hypertoni kan ofta förebyggas genom livsstilsförändringar. Patienten har rätt till individanpassad information om sitt hälsotillstånd och dess behandling. Patientundervisning och information till patienter är en stor del av distriktssköterskans arbete. Patientundervisningens mål är att patienten ska bli självständig och få kunskap i hälsofrämjande egenvård.

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenskar och basen i behandlingen bör utgöras av livsstilsförändringar. Riskfaktorer vid Hypertoni är tobak, alkohol, övervikt, brist på fysisk aktivitet samt stress. Sjuksköterskans uppgift är att motivera till levnadsvanor i positiv riktning genom hälsosamma val. Undervisning är en planerad aktivitet med avsiktligt mål till förändring hos en individ. Sjuksköterskan ska få patienten att känna empowerment och bli följsam till behandlingen.