Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med Huvud-halscancerpatienter som har talsvårigheter. Metod: Forskningsdesignen var kvalitativ och metoden var att spela in semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor på en öron-, näs- och halsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige.  Resultat: De mer erfarna sjuksköterskorna uttryckte inte några speciella känslor eller svårigheter att bedöma de omvårdnadsbehov som Huvud-halscancerpatienter med talsvårigheter har, medan de mindre erfarna sjuksköterskorna uttryckte mer känsla av osäkerhet och frustration när de inte kunde förstå vad patienten försökte säga. Alla sjuksköterskorna uppgav att patienterna ofta uttryckte frustration när de inte blev förstådda. De strategierna sjuksköterskorna använde mest var att tolka kroppsspråket och att ställa ja och nej frågor. Det mest använda hjälpmedlet var papper och penna. Alla sjuksköterskorna uppgav att kommunikation med dessa patienter krävde mer tid och att tidsbrist var en stressfaktor.

Huvud- och halscancer drabbar i Sverige varje år cirka 1200 män och kvinnor. Behandling sker främst genom strålbehandling och kirurgi. Både sjukdom och behandling kan ge svåra och många gånger bestående men som patienten måste lära sig leva med. Syftet med denna studie var att belysa patienternas upplevelser och erfarenheter efter avslutad behandling för Huvud- och halscancer. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar analyserades.

Bakgrund: Cancer i Huvud- och halsområdet är den sjätte vanligaste cancerdiagnosen i världen. Begreppet Huvud- och halscancer innefattar läppcancer, cancer i näsa och bihålor, i munhåla och svalg, strupHuvud, på stämbanden och i spottkörtlarna. De vanligaste behandlingsformerna är kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling. Sjukdomen och behandlingen innebär ofta svåra fysiska, psykiska och sociala biverkningar för patienten. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans kunskaper och färdigheter inom området och i omvårdnaden av dessa patienter.

Syftet med denna studie var att undersöka tandstatus fem år efter genomförd radioterapi mot Huvud- och halscancer och jämföra med status omedelbart före radioterapistart. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur patienterna upplever sin munhälsa. En kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie har utförts på 21 patienter som har behandlats med radioterapi involverande hela eller delar av munhålan som stod på tur att kallas för en femårskontroll. Patienterna kallades från ett patientregister tillhörande sjukhustandvården på Käkkirurgiska kliniken i Lund. Studien delades in i tre delar: journal- och röntgengranskning, klinisk undersökning samt att patienterna fick besvara ett antal frågor rörande deras munhälsa.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot Huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

I denna studie har romanerna Svenne av Per Nilsson och Ser mitt Huvud tjockt ut i den här? av Randa Abdel- Fattah analyserats. Syftet var att undersöka hur verken behandlar fördomar och främlingsfientlighet samt att utreda deras lämplighet i ett skolsammanhang där man diskuterar dessa frågor. Utgångspunkten för studien var att läsning av skönlitteratur är bra för att föra fram moraliska frågor till diskussion i klassrummet och för att främja förståelse för olika människor. Läroplanerna är tydliga med att bekämpning av främlingsfientlighet är viktigt i skolans alla ämnen.

The aim of this study was to review scientific articles to evaluate which nursing treatment are in use to ease problems such as dysphagia, mucositis and xerostomia and its efficiency. The method was a literature review in which the scientific articles where found in the database PubMed. A total of sixteen articles where included, these articles where analyzed based on their quality and contents. The result showed that electrical stimulation and rehabilitation was used against dysphagia, they both had a doubtful effect. Mouth washes was commonly used to reduce mucositis; triclosan mouthwash, benzydamine mouthwash, sacralfate mouth wash, povidone-iodine and salt-sodium mouthwash showed effect.

I Sverige drabbas 1000 personer varje år av Huvud- och halscancer. Rökning är den största enskilda orsaken till denna typ av cancer. Att motivera patienterna till att sluta röka är angeläget då fortsatt rökning har negativ inverkan på behandlings-resultatet samt förvärrar biverkningarna av behandlingen. Syftet med denna studie var att undersöka om patienter med Huvud- och halscancer fick information om rökning och rökavvänjning inför och under strålbehandling, vad denna informa-tion innehöll samt att beskriva hur patienten upplevde informationen. Metoden var en intervjustudie som genomfördes på strålbehandlingsavdelningen, UMAS, Malmö.

Bakgrund: Kring begreppet mat och måltider är gemenskap och njutningen av maten viktigafaktorer. För personer som genomgår behandlingar mot cancer i Huvud- och halsområdet kanmåltidssituationen förändras markant genom sväljsvårigheter och förändrad smak.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur mat och måltider upplevs och hanterasav individer som efter behandling mot Huvud- och halscancer får livslång näring viagastrostomi.Metod: Intervjuer genomfördes med sex personer i åldrarna 57-70 år. Deltagarna hade haftgastrostomi i mellan ett och fem år och planerades i dagsläget att ha kvar denna. Intervjuernaspelades in, transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analysmetod.Resultat: Deltagarna beskrev en lycka över att ha överlevt sjukdomen och den glädjenöverskuggade eventuella besvär med gastrostomin. Det var dock en lång resa genomsjukdomsprocessen med både psykiska och fysiska påfrestningar.

SAMMANFATTNING Titel: Kommunikationen mellan revisorer i svenska internationella koncerner Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Sandra Karlsson och Malin Karlsson Handledare: Arne Fagerström Datum: 2014 Syfte: Studiens syfte är att förklara och skapa förståelse för hur rapporteringen sker mellan Huvud- och dotterföretagsrevisorer i svenska internationella koncerner. Vidare studeras även vilka faktorer som påverkar rapporteringen och kommunikationen mellan Huvud- och dotterföretagsrevisorer samt varför dessa faktorer påverkar rapporteringen och kommunikationen. Metod: Studien har genom kvalitativ metod studerat rapporteringen och kommunikationen mellan revisorer i svenska internationella koncerner utifrån Sveriges största revisionsbyråer med hjälp av tio stycken semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsats: Hur rapporteringen och kommunikationen sker mellan Huvud- och dotterföretagsrevisorer skiljer sig utifrån hur väsentligt företaget är för koncernen. Ju mer väsentligt ett företag är, desto mer rapportering och kommunikation krävs under året. Det finns flera faktorer som påverkar rapporteringen mellan Huvud- och dotterföretagsrevisorer i svenska internationella koncerner. Det går inte att säga att det är just är den här faktorn som påverkar alla koncernrevisorer i störst utsträckning, utan det ser olika ut beroende på exempelvis, vilket land dotterföretaget verkar i.

Patienter som erhåller strålbehandling mot Huvud- och halscancer drabbas i hög utsträckning av behandlingsrelaterade biverkningar. Oral mucosit, skada på munhålans slemhinna, är vanligt förekommande och kan påverka patientens grad av livskvalitet. Sjukvårdspersonal undersöker inte regelbundet munhålan och det kan därför dröja innan tecken på skada uppenbaras. Syftet med denna uppsats var att beskriva omvårdnadsinterventioner vid oral mucosit i samband med strålbehandling mot Huvud- och halscancer. Vidare att beskriva om standardisering av omvårdnaden kan lindra behandlingsrelaterad oral mucosit.

I denna undersökning behandlas kroppsideal på sociala medier med utgångspunkt från skolämnet Idrott och hälsa. Detta sker genom en diskursanalys på kroppsbilder för att se mönster i hur en hälsosam kropp framställs. Syftet är att undersöka, diskutera samt belysa de ideal och den syn på hälsa ungdomar kan möta på dessa sociala medier. De frågeställningar vi har är: ?Vilka diskurser kan identifieras i bilderna på sociala medier som hanterar kroppsideal och hälsa?? samt ?Utifrån ett makt- och genusperspektiv, vilka synsätt på kropp och hälsa kommer till uttryck i diskurserna som unga kan möta på de sociala medierna Instagram och Tumblr??.

SAMMANFATTNING Bakgrund och syfte: I takt med att medellivslängden ökar, ökar även antalet människor som insjuknar i cancer och tumörsjukdomar. Idag finns flera behandlingsalternativ mot dessa tillstånd men de leder till biverkningar som kan försämra livskvaliteten för en patient. Protonstrålning användes första gången 1957 och är en behandlingsmetod som skonar frisk vävnad kring tumören vilket resulterar i färre biverkningar. Forskning har bedrivits kring den tekniska funktionen vid protonstrålning men den är begränsad när det kommer till människors upplevda livskvalitet efter genomgången behandling. Syftet var att undersöka hur patienter som behandlats med protonstrålning för sjukdomar i Huvud- och nackregionen upplevde sin sjukdom, behandling med protonstrålning samt sin hälsa och livskvalitet efter behandlingen.  Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och intervjuer via telefon genomfördes för att samla data.

Detta examensarbete har utförts hos Dirac Research AB i Uppsala. Dirac Research är en världsledande programvaruspecialist inom ljudoptimering, rumskorrigering och ljudfältssyntes.Dirac har nu velat utreda hur man på bästa sätt kan använda deras programvara Dirac Live för att förbättra ljudet hos hörlurar. I examensarbetet ingick en teoretisk del om örat, hörlurar, mätmetoder och hur en frekvenskurva bör se ut. Det ingick också att mäta impulssvaret för några olika hörlurar. Impulssvaret användes sedan till att förbättra ljudet hos hörlurarna genom att designa digitala filter som användes genom programvaran Dirac Live.

Idag finns många löparapplikationer, men ingen befintlig applikation ger löparen återkopplingpå löpteknik. Problemformuleringen för den här studien är att göra en mappning mellan indataoch utdata till en ny applikation för smartmobiler som möjliggör återkoppling med sonifieringpå löpteknik i distanslöpning. Metoden motsvarar designfasen i en iterativ designstudie. Imetoden ingår även en enkät för att ge bakgrundsmaterial till valet av mappning. En bralöpteknik beror på steglängd, avslappning, rak kroppshållning, upprätt Huvud, oknutna händer,att främre halvan av foten sätts ned i marken först, löparens förskjutning i höjdled, avståndetmellan löparens gravitationscentrums projektion mot marken och där foten sätts ned, vinkel vidarmbågen, att armarna rör sig i motfas med benen, överkroppens lutning och en lätt lutning frånfotleden.För att mäta löptekniska storheter kan GPS, accelerometrar, gyroskop, barometrar, pedometraroch pulsmätare användas.