Huvud- och halscancer drabbar i Sverige varje år cirka 1200 män och kvinnor. Behandling sker främst genom strålbehandling och kirurgi. Både sjukdom och behandling kan ge svåra och många gånger bestående men som patienten måste lära sig leva med. Syftet med denna studie var att belysa patienternas upplevelser och erfarenheter efter avslutad behandling för huvud- och halscancer. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar analyserades.

Syftet med denna studie var att undersöka tandstatus fem år efter genomförd radioterapi mot huvud- och halscancer och jämföra med status omedelbart före radioterapistart. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur patienterna upplever sin munhälsa. En kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie har utförts på 21 patienter som har behandlats med radioterapi involverande hela eller delar av munhålan som stod på tur att kallas för en femårskontroll. Patienterna kallades från ett patientregister tillhörande sjukhustandvården på Käkkirurgiska kliniken i Lund. Studien delades in i tre delar: journal- och röntgengranskning, klinisk undersökning samt att patienterna fick besvara ett antal frågor rörande deras munhälsa.

Bakgrund: Cancer i huvud- och halsområdet är den sjätte vanligaste cancerdiagnosen i världen. Begreppet huvud- och halscancer innefattar läppcancer, cancer i näsa och bihålor, i munhåla och svalg, struphuvud, på stämbanden och i spottkörtlarna. De vanligaste behandlingsformerna är kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling. Sjukdomen och behandlingen innebär ofta svåra fysiska, psykiska och sociala biverkningar för patienten. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans kunskaper och färdigheter inom området och i omvårdnaden av dessa patienter.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

The aim of this study was to review scientific articles to evaluate which nursing treatment are in use to ease problems such as dysphagia, mucositis and xerostomia and its efficiency. The method was a literature review in which the scientific articles where found in the database PubMed. A total of sixteen articles where included, these articles where analyzed based on their quality and contents. The result showed that electrical stimulation and rehabilitation was used against dysphagia, they both had a doubtful effect. Mouth washes was commonly used to reduce mucositis; triclosan mouthwash, benzydamine mouthwash, sacralfate mouth wash, povidone-iodine and salt-sodium mouthwash showed effect.

I Sverige drabbas 1000 personer varje år av huvud- och halscancer. Rökning är den största enskilda orsaken till denna typ av cancer. Att motivera patienterna till att sluta röka är angeläget då fortsatt rökning har negativ inverkan på behandlings-resultatet samt förvärrar biverkningarna av behandlingen. Syftet med denna studie var att undersöka om patienter med huvud- och halscancer fick information om rökning och rökavvänjning inför och under strålbehandling, vad denna informa-tion innehöll samt att beskriva hur patienten upplevde informationen. Metoden var en intervjustudie som genomfördes på strålbehandlingsavdelningen, UMAS, Malmö.

Patienter som erhåller strålbehandling mot huvud- och halscancer drabbas i hög utsträckning av behandlingsrelaterade biverkningar. Oral mucosit, skada på munhålans slemhinna, är vanligt förekommande och kan påverka patientens grad av livskvalitet. Sjukvårdspersonal undersöker inte regelbundet munhålan och det kan därför dröja innan tecken på skada uppenbaras. Syftet med denna uppsats var att beskriva omvårdnadsinterventioner vid oral mucosit i samband med strålbehandling mot huvud- och halscancer. Vidare att beskriva om standardisering av omvårdnaden kan lindra behandlingsrelaterad oral mucosit.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med Huvud-halscancerpatienter som har talsvårigheter. Metod: Forskningsdesignen var kvalitativ och metoden var att spela in semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor på en öron-, näs- och halsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige.  Resultat: De mer erfarna sjuksköterskorna uttryckte inte några speciella känslor eller svårigheter att bedöma de omvårdnadsbehov som Huvud-halscancerpatienter med talsvårigheter har, medan de mindre erfarna sjuksköterskorna uttryckte mer känsla av osäkerhet och frustration när de inte kunde förstå vad patienten försökte säga. Alla sjuksköterskorna uppgav att patienterna ofta uttryckte frustration när de inte blev förstådda. De strategierna sjuksköterskorna använde mest var att tolka kroppsspråket och att ställa ja och nej frågor. Det mest använda hjälpmedlet var papper och penna. Alla sjuksköterskorna uppgav att kommunikation med dessa patienter krävde mer tid och att tidsbrist var en stressfaktor.

Bakgrund: Kring begreppet mat och måltider är gemenskap och njutningen av maten viktigafaktorer. För personer som genomgår behandlingar mot cancer i huvud- och halsområdet kanmåltidssituationen förändras markant genom sväljsvårigheter och förändrad smak.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur mat och måltider upplevs och hanterasav individer som efter behandling mot huvud- och halscancer får livslång näring viagastrostomi.Metod: Intervjuer genomfördes med sex personer i åldrarna 57-70 år. Deltagarna hade haftgastrostomi i mellan ett och fem år och planerades i dagsläget att ha kvar denna. Intervjuernaspelades in, transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analysmetod.Resultat: Deltagarna beskrev en lycka över att ha överlevt sjukdomen och den glädjenöverskuggade eventuella besvär med gastrostomin. Det var dock en lång resa genomsjukdomsprocessen med både psykiska och fysiska påfrestningar.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.