Syftet med studien är att sammanställa information kring genetiska metoders roll i svensk hunduppfödning. Studien innehåller ett historiskt perspektiv på dagens genetiska pool, hälsotillståndet hos svenska rashundar, genetiska sjukdomar bland hundar, samt i vilken utsträckning vi kan påverka hundens hälsotillstånd och mentala tillstånd. Det finns olika typer av urvalsmetoder som används i hunduppfödning såsom markörbaserat test, mutationbaserat test samt traditionell fenotypbaserad avel. Studien har för avsikt att inkludera flera perspektiv då genetiska tester och Hundavel påverkas av ett flertal aktörer, såsom Svenska Jordbruksverket, Svenska Kennelklubben, hunduppfödare, rasklubbar och laboratorier. Beroende på hur man tolkar Jordbruksverkets föreskrifter från 2008, kan Jordbruksverket och Svenska Kennelklubben vara på kollisionskurs.

For centuries inbreeding has been used to refine traits in dogs, making desired traits more hereditary and thereby, different breeds have been invented. Breed standards have been written for each of these breeds, describing in detail the different characteristics of each breed. When humans start to choose which animal to breed from, so called artificial selection, taste is put before function and the laws of nature, the natural selection, cease to apply. During this development, pedigree dogs have gone towards more and more extreme exterior characteristics and the dogs may have inherited various, more or less, severe problems for example compromised vision, impaired ability to move and difficulties to breathe. However they can still survive and reproduce because humans provide them with the conditions to do so.

Vissa vill ha en liten och behändig sällskapshund. Andra söker en jaktkamratmed starka ben och ett gott luktsinne. Uppfödarna formar hundarna helt eftertycke och smak, men glömmer att i stort sett alla hundar som ett resultat av detfår ärftliga sjukdomar och defekter..

Hunden (Canis lupus familiaris) har använts av människan för att utföra arbeten i närmare 15000 år och upptar en nisch som i evolutionära termer är ojämförbar. Människan har historiskt levt i en mutualistisk symbios med hunden då vi dragit nytta av djurens funktionalitet och de av vår omvårdnad. Under de senaste två seklen har vi dock genom artificiell selektion och strikta avelsmetoder skapat raser utifrån estetiska aspekter utan respekt för hälsa, välfärd och beteende. Flaskhalsar, inavel och överdriven användning av ett fåtal populära hanar har drastiskt reducerat genpoolerna hos många raser. Dagens principer och normer inom Hundavel, som inte förändrats på mycket länge, medför fysiologiska och beteendemässiga defekter för renrasiga hundar. Vetenskaplig litteratur redogör bevis för åtskilliga sjukdomar vilka uppkommer som oönskade effekter av avel.

Many pedigree dogs are suffering from inherited diseases or personality disorders caused by selective breeding. The Swedish lapphund is a breed that has been suffering from some loss of genetic variation due to the heavy use of only a few males. Concerns have arisen and crossbreeding has been discussed as a way to manage gene loss. Four breeds has been taken into consideration for this purpose; schipperke, finish lapphund, Norwegian buhund and Norwegian elkhound, black. These breeds has been tested theoretical by a comparison of mentality and health.

The use of artificial insemination (A.I.) as an alternative to normal mating in dog breeding in Sweden are controlled by regulations from the Swedish Board of Agriculture and by ethical rules assigned by the Swedish Kennel Club. Only veterinarians, who have a specific certificate and are specially trained and educated, are allowed to perform inseminations in dogs. Each artificial insemination must be documented and reported to the Swedish Kennel Club (SKK) which, on the behalf of the Swedish Board of Agriculture, yearly presents statistics concerning the use of A.I. in Sweden. The objective of this study was to illustrate the use of artificial insemination in dog breeding in Sweden for the last decade, using the yearly reports from the Kennel Club during the period of 1995 to 2004.

In 1936 a governmental breeding project was started with aim on military use. The police later came to use dogs from this project as well. In order to utilize dogs that could fit for other purposes training and education of dogs for search of different substances and of guide dogs for blind persons was performed. A political decision to privatize the whole dog programme was taken in 1992. During most part of the time one had serious economical issues since too few of the dogs that were bred could be considered to fulfil the basic demands for service. To satisfy the need of service dogs private bred dogs were bought as well.

Canine herpesvirus-1 (CHV-1) är det herpesvirus som är specifikt för hunddjur. I likhet med andra alfaherpesvirus ger det oftast upphov till en ofarlig infektion hos vuxna individer och en dödlig, systemisk infektion hos nyfödda. När den akuta infektionen är över går viruset in i en latent fas. I den latenta fasen finner man vilande virus främst i de lumbosakrala ganglierna, tonsillerna, öronspottkörtlarna och levern. Stress kan få infektionen att reaktiveras. Uppsatsens syfte är att undersöka hur viruset påverkar individer i olika åldrar, sjukdomens effekter på Hundaveln och lämpliga åtgärder för att undvika sjukdom. Hos den vuxna individen ses oftast bara lättare luftvägsinfektion, ögoninflammation eller genitala förändringar.