Det finns inga publicerade studier angående vad personer som handhar hund har för uppfattning om sjukgymnastik på Hundar eller om de anser att det finns ett behov av sjukgymnaster för Hundar. Syftet med studien var att undersöka om hundägare och/eller fodervärdar till hund ansåg att det finns ett behov av sjukgymnaster för Hundar. En enkätundersökning genomfördes på 169 deltagare som besökt djuraffärer i Boden/Luleå respektive Lidköping/Skövde. Totalt ansåg 60 % av deltagarna att det finns ett behov av sjukgymnaster för Hundar. Nästan samtliga deltagare ansåg att det är rätt att använda sjukgymnastiska resurser på Hundar.

Har polismyndigheterna något/några nya sätt att få fram Hundar? Har det blivit svårare att få tag i Hundar sen hundskolan slog igen? Svårt att få tag i bra Hundar om testerna är för svåra? Betalar polisen för dåligt för sina Hundar? Resultatet i rapporten som kommit fram är att de två myndigheter jag intervjuat har nästan samma sätt arbeta för att få fram bra polisHundar. Rapporten visar vad en polishund gör för jobb (ordningshunden). Cheferna på hundenheterna säger att det krävs bra tester för bra blivande polisHundar. Det resultat som visat sig är att det finns dåligt med Hundar att rekrytera.

Syftet med denna studie var att undersöka hur djur, med fokus på Hundar, används som hjälpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter användningen av Hundar anses ha. Vi fördjupade oss i de metoder som finns med djur som hjälpmedel samt studerade ett exempel på ett behandlingshem där Hundar används i vård- och terapisyfte. Genom en litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning har vi fått svar på följande frågeställningar: Hur kan Hundar användas som hjälpmedel i behandlingsarbete och vilka arbetsmetoder finns? Vilka fysiska och psykiska effekter kan användningen av Hundar som ett hjälpmedel i vård- och terapisyfte ha? Vad gör en hund till en bra vård- och terapihund? Hur används Hundar på en missbruksinstitution för äldre män? Resultatet pekar på att Hundar kan användas i vård- och terapisyfte genom användning av de metoder som finns, det vill säga Animal-Assisted Activity, Animal-Assisted Therapy samt Animal-Assisted Therapy in Counseling. Vad som gör en hund till en bra vård- och terapihund är att den tränas på adekvat sätt, har ett bra temperament samt har en hundförare som ser till klientens och hundens bästa.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och cirka 1,5 miljoner personer över 60 år bor på ett äldreboende. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa. Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande även vid avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Ur ett historiskt perspektiv har Hundar arbetat för människor i århundrade. Hundar är ett av de djur som förekommer inom vården och på äldreboende.

Bakgrund: Korsbandsruptur är en vanlig skada både hos människor och Hundar. I de flesta fall krävs operation och eferföljande rehabilitering. Inom veterinärmedicinen finns inga standardiserade funktionella tester att tillgå vid utvärdering efter korsbandsrehabilitering, vilket har efterfrågats. Syfte: Syftet med studien har varit att utforma, utveckla och utvärdera en enkät med ändamål att fungera som ett utvärderingsinstrument i samband med sjukgymnastisk rehabilitering av korsbandsopererade Hundar. Metod: Enkäten har utformats utifrån WOMAC Osteoarthritis Index.

Hundar kan ha många olika pälsfärger beroende på vilka färgpigment som produceras. Det är melanocyter som producerar färgpigment och det finns två typer av pigmentet melanin, eumelanin (svart) och feomelanin (rött). Det är generna som bestämmer vilken färg som produceras. Merle är en pälsfärg som orsakas av en mutation i SILV genen som bleker eumelaninet och gör att hunden får en pälsfärg med ljusare grå färg växlat med svarta eller bruna fläckar. Merle är ofullständigt dominant och det gör att både heterozygota och homozygota får merlefärgen.

Studiens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan antikroppar mot Toxoplasma gondii och ljudrädsla hos hund. Blodprov togs på 10 Hundar som uppvisade symtom på ljudrädsla för vanliga ljud i vardagen. Även 4 Hundar som uppvisade rädsla utan att något ljud kunde kopplas till Hundarnas symtom togs med i studien. Blodproverna analyserades för antikroppar mot Toxoplasma gondii och antikroppstitrarna jämfördes med kontrollHundar utan symtom. Bland Hundarna där ljud inte kunde kopplas till symtom var ingen positiv för Toxoplasma.

Ruptur av främre korsbandet hos hund är en vanlig orsak till hälta. Ofta utvärderas hälta hos Hundar subjektivt, men det har visats att det finns behov av objektiva mätmetoder som är känsligare.Syftet med studien var att utföra en pilotstudie över huruvida kinematik är en mätmetod som kan användas för att undersöka hur rörelsemönstret i skritt förändras hos Hundar postoperativt efter en unilateral främre korsbandsskada. I studien ingick två friska Hundar och två Hundar, som hade opererats med TPLO på grund av unilateral korsbandsskada i sin vänstra knäled. Samtliga Hundar var av rasen labrador retriever och matchades parvis med avseende på ålder, kön och vikt. Fördefinierade anatomiska hållpunkter på Hundarna märktes upp med reflexmarkörer på Hundarna.

Ruptur av främre korsbandet hos hund är en vanlig orsak till hälta. Ofta utvärderas hälta hos Hundar subjektivt, men det har visats att det finns behov av objektiva mätmetoder som är känsligare.Syftet med studien var att utföra en pilotstudie över huruvida kinematik är en mätmetod som kan användas för att undersöka hur rörelsemönstret i skritt förändras hos Hundar postoperativt efter en unilateral främre korsbandsskada. I studien ingick två friska Hundar och två Hundar, som hade opererats med TPLO på grund av unilateral korsbandsskada i sin vänstra knäled. Samtliga Hundar var av rasen labrador retriever och matchades parvis med avseende på ålder, kön och vikt. Fördefinierade anatomiska hållpunkter på Hundarna märktes upp med reflexmarkörer på Hundarna.

Denna litteraturstudie är en sammanställning av befintliga studier om vilka fysiologiska processer som styr aggressivt beteende hos Hundar samt vilka genetiska mekanismer som påverkar nedärvningen. Eftersom tusentals människor i Sverige varje år uppsöker akut sjukvård på grund av hundbett och för att aggressivitet hos Hundar uppfattas som ett allvarligt beteendeproblem av hundägare behöver problemet få en långsiktig lösning. Genom kunskaper om hur aggressivitet styrs fysiologiskt och hur beteendet nedärvs ökar möjligheterna till att kunna mäta aggressivitet objektivt och att kunna bedriva en avel som resulterar i mindre aggressivitet hos Hundar. Att fight, flight och fright är möjliga responser vid stress är känt sedan länge men vad som fysiologiskt skiljer mellan de olika responserna är inte lika klarlagt. Flera signalmolekyler i kroppen verkar ha ett starkt samband till aggressivt beteende och en av dem är neurotransmittorn serotonin. Serotonin har en känd beteendepåverkan hos människor och ser ut att ha en betydande roll i styrningen av aggressivitet hos hund. I genetiska studier på Hundar har aggressivitet associerats till alleler i gener som kodar för neurotransmittorer.

Inom polisen idag finns det cirka 430 stycken tjänsteHundar. De flesta av dessa är så kallade ÖVS-Hundar som används inom utryckningsverk-samheten. Problemet inom polisen idag är att få fram Hundar som fungerar i tjänst och det är därför vi har valt att göra detta arbete. Vi har genomfört vårt arbete genom att ta del av en utredning, tidningsartiklar och föreskrifter från rikspolisstyrelsen samt hållit ett flertal intervjuer. Hundrekrytering ser inte likadan ut mellan myndigheterna, det beror på att den ekonomiska satsningen är olika.

Jag ville skriva detta arbete för att jag tycker det är viktigt att arbeta med att förebygga skador så långt det går. För att hunden ska må bättre men även för att alla vinner på att Hundarna kan arbeta längre. Det spar pengar och förhindrar att det blir eventuella glapp med arbetsföra och erfarna Hundar på myndigheterna. Det som behandlas i arbetet är varför man ska massera och stretcha Hundarna samt vad hundförarna har får uppfattning om detta. Jag tar också upp om det redan finns rutiner för detta och om dem som arbetar med Hundarna anser att deras Hundar lättare ådrar sig skador än andra Hundar.

Diabetes mellitus är en vanligt förekommande endokrin sjukdom hos hund som främst drabbar medelålders till äldre Hundar. Sjukdomsförloppet yttrar sig i insulinbrist eller insulinresistens och symtomen kan vara allvarliga med ketoacidos men vanligast är ökad törst, ökad urinproduktion, viktminskning och sjukdomen kräver ibland livslång insulinbehandling. Rapporten behandlar diöstrusdiabetes, dräktighetsdiabetes och typ 1 diabetes. Diabetes är även vanligt hos människor, rapporten tar upp typerna som liknar sjukdomsförloppen hos hund, typ 1 diabetes och graviditetsdiabetes. Diöstrusdiabetes är vanligt hos äldre intakta tikar och vanligare i Sverige än många andra länder på grund av den låga andelen kastreringar som utförs.

Glukosmetabolism är ett viktigt område inom djursjukvården. För att diagnosticera olika sjukdomstillstånd relaterade till glukosmetabolismen kan man mäta glukos-, insulin- eller fruktosaminkoncentrationen i blodet. Koncentrationen av dessa parametrar påverkas av olika fysiologiska faktorer. Faktorer som ökar glukoskoncentrationerna i blodet hos både Hundar och katter är stress och kolhydratinnehållande måltid. Valpar har högre blodglukoskoncentration än vuxna Hundar, medan gamla Hundar har högre insulinkoncentration i blodet än yngre Hundar. Hundens kön påverkar varken glukos- eller insulinkoncentrationen. Fruktosamin speglar den medelkoncentration av glukos som djuret haft i blodet de senaste 1-3 veckorna.

Att adoptera en hund från en förening som omplacerar Hundar, handlar om att man tar sig an en hund och vårda den som sin egna i resten av hundens liv. Avtalen som tillämpas vid omplacering av Hundar, anses av föreningarna vara en så vedertagen avtalsform att en närmare beskrivning av den juridiska ställningen inte uttryckligen beaktas. Syftet med uppsatsen var att försöka fastställa vilken avtalstyp som kan aktualiseras och som kan fungera normbildande. För att kunna fastställa avtalstypen har jag dels behövt se till rättskällorna lag, praxis och doktrin, men även till näraliggande avtalsområden och skatterättsliga aspekter. Efter att granskat och analyserat all relevant källitteratur, har jag kunnat konstatera att det är svårt att fastställa en avtalstyp som kan tillämpas på alla adoptionsavtal.