SammanfattningDet här arbetet handlar om skolkuratorernas arbetssituation från skolkuratorers perspektiv, medbetoning på den nya skollagen som tillkom 2011. Genom att använda Humankapitalteorin, är tankenatt förklara behovet av skolkuratorer och hur arbetsplatsen psykosociala miljö påverkar kuratorerpositivt och negativt. Genom en kvantitativ enkätstudie som skolkuratorer inom två län fick svara på,kunde svaren analyseras och förstås i en vidare bild. Skolkuratorerna i studien känner att de inte kanleva upp till skollagen och att det saknas ramar och förståelse över hus skolkuratorerna inomelevvården ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande med de psykosociala frågorna inom skolan..

Denna uppsats syftar till att utreda ifall den interna migrationen i dagens Sverige skett på ett sätt som överensstämmer med de antagande som Humankapitalteorin gör om migration, samt att utreda om det finns ett samband mellan individens humankapital och dennes benägenhet att flytta. För att undersöka detta ställdes följande hypoteser: 1. Individer som har ett stort humankapital, d.v.s. är högskoleutbildade, har en större benägenhet att flytta än individer med ett litet humankapital, d.v.s. som saknar högskoleutbildning.

Denna uppsats syftar till att studera hur könslönegapet, med kontroll för sedvanliga humankapitalvariabler samt sektortillhörighet, påverkas av matchningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden. Detta har gjorts med hjälp av linjär regression och metoden minstakvadratskattningen, även kallad OLS (ordinary least squares). Den data som ligger till grund för undersökningen är tvärsnittsdata från Levnadsnivåundersökningen år 2010. Det teoretiska ramverk som studien tar avstamp i är den klassiska Humankapitalteorin vars antagande är att utbildning är en investering för individen som höjer dennes produktivitet och därigenom leder till en högre framtida lön. Dock har tidigare forskning visat att utbildningens avkastning står i relation till arbetets utbildningskrav, där en överutbildad person får avsevärt lägre avkastning för de år som dennes utbildning överskrider arbetskravet i jämförelse med en rätt matchad person.

Att det finns löneskillnader mellan kvinnor och män är ett välutforskat faktum. Vi vet också att skillnaderna var större förr och att vi har gått mot en positiv utveckling med mer jämställda löner.Studiens syfte är att mer ingående undersöka hur lönerna skiljer sig åt mellan kvinnor och män inom olika yrkesklasser. Frågorna vi ställer oss är om könslönegapet ser olika ut inom olika yrkesklasser och om förhållandet mellan lön och individ- och jobbegenskaper såsom utbildningslängd, år i förvärvsarbete, senioritet på arbetsplatsen, sektor, utbildningskrav, upplärningstid, antal underställda och antal minderåriga barn i hushållet, ser olika ut inom dessa klasser.För att ge undersökningen en bred bakgrund kommer vi att redogöra för Humankapitalteorin, teorin om kompenserande löneskillnader och ett antal diskrimineringsteorier. Vidare ska vi även titta på tidigare forskning kring ämnet löneskillnader.Vi har valt att använda oss av multipel regressionsanalys då detta möjliggör att se till många oberoende variabler och samtidigt se den separata effekten för varje enskild variabel. Vi har i vår analys gjort tre separata multipla regressioner.

SyfteSyftet har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lönen för idrottslärare i Stockholmsregions grundskolor. Våra frågeställningar var:? Hur efterlevs ÖLA 00 ute på de utvalda grundskolorna, enligt idrottslärare och rektorerna?? Vilka faktorer påverkar idrottslärarnas löner på de utvalda grundskolorna, enligt idrottslärarna och rektorerna?? Finns det skillnader mellan vilka faktorer som idrottslärare och rektorer anser påverkar idrottslärarnas löner på de utvalda grundskolorna?? Kan Humankapitalteorin förklara vilka faktorer som påverkar idrottslärarnas löner?MetodVi har använt oss av en enkätundersökning där majoriteten av frågorna var kvantitativa med fasta svarsalternativ men vi hade också några kvalitativa frågor för att få öppnare svar. Vårt urval bestod av idrottslärare och rektorer ifrån 55 utspridda kommunala grundskolor i 25 kommuner i Stockholmsregionen. Dessa samarbetade med Idrottshögskolan avseende den verksamhetsförlagda utbildningen under år 2004.

I denna uppsats undersöks huruvida en reform med ekonomiska incitament påverkar hur stor andel dagar med föräldrapenning som tas ut av män. Med hjälp av paneldata för svenska kommuner görs en regressionsmodell som skattar mäns andel av föräldrapenninguttaget. Enligt resultatet av undersökningen har ekonomiska incitament betydelse för fördelningen av uttaget men hypotesen om att reformen skulle leda till ett ökat uttag får inget stöd. Även om resultatet kan ifrågasättas då data på kommunnivå används ges en indikation på att ekonomisk ersättning inte är den avgörande faktorn när det gäller den ojämna fördelningen av föräldrapenningdagar mellan män och kvinnor..

I uppsatsen undersöks hur individers löner påverkas av föräldraledighet. Genom att skatta enlöneekvation på tvärsnittsdata för 2003 samt paneldata för åren 1998-2003 kan det konstaterasatt det finns en signifikant skillnad mellan löneeffekterna hos kvinnor och män vidföräldraledighet. Resultatet visar på en lägre löneeffekt än tidigare studier men verifierartidigare studiers mönster att mäns löner påverkas mer än kvinnors. Studien tyder på att dagensflexibla föräldraförsäkring bidrar till att befästa kvinnor och mäns olika agerande ochbemötande på arbetsmarknaden. Ur detta perspektiv kan dagens föräldraförsäkringssystem sessom ett dåligt fungerande styrmedel för en mer jämställd arbetsmarknad..

Det utbildas människor som aldrig förr i Sverige. Studenter investerar både tid och pengar på sin utbildning, många i tron att det ska ge en högre lön i framtiden. Uppsatsen behandlar vilken skillnad det är i lön för dem som tar en akademisk examen efter fyra år jämfört med dem som tar den efter tre år. Undersökningen kommer även att omfatta till vilken grad kön, ålder, bostads- och examensort påverkar den kommande inkomstnivån. Fem utbildningsgrupper kommer att undersökas i fem skilda undersökningsmoment.

Den här uppsatsen undersöker hur deltagandet i personalutbildning är fördelat över olika grupper av sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden. Också mängden utbildningstid för olika arbetstagare undersöks. Syftet är att testa i vilken utsträckning Humankapitalteorins prediktioner om vilka som i första hand får personalutbildning stämmer överens med den faktiska situationen på svenska arbetsplatser. Som komplement till Humankapitalteorin används en teori med ofullständig konkurrens samt tidigare studier om personalutbildning. För att testa Humankapitalteorins antaganden om personalutbildning används aggregerad data från Statistiska Centralbyrån för olika år.

I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom läraryrket och vi undersöker varför lärarstudenter vid Malmö högskola väljer att utbilda sig till lärare. Vi vill även se om det föreligger något rationellt investeringsbeslut bakom lärarstudenternas beslut att läsa till lärare eller om det finns andra faktorer, såsom inre eller yttre motivation. Vi genomförde en webbenkätundersökning som bestod av 3 sakfrågor och 10 åsiktsfrågor. Totalt deltog 277 av 880 första års lärarstudenter vid Malmö högskola i vår undersökning. Vi har analyserat lärarstudenternas motiv till att välja läraryrket dels utifrån en arbetsmarknadsekonomisk teori, nämligen Humankapitalteorin, och dels utifrån fyra generella motivationsteorier, som är behovsteori, balans- eller jämviktsteorin, förstärkningsteorin och förväntningsteorin. Som motiv till att bli lärare har flertalet av lärarstudenterna bland annat angett att de vill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, påverka och förändra samhället, sprida kunskap samt att de tycker att läraryrket är ett meningsfullt yrke. Majoriteten av lärarstudenterna har svarat att de upplever att lärarlönen är låg och ingen har valt läraryrket på grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket säger emot Humankapitalteorins beslutsregel. Vår slutsats är att mycket tyder på att det inte är ekonomiska faktorer som motiverar lärarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lärare. Flertalet av lärarstudenterna har angett orsaker som går att relatera till inre motivation..

Den här studien är ett försök att empiriskt påvisa sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillväxt i U-länder, vilket Humankapitalteorin hävdar att den visar. Tidigare forskning som undersökt detta samband har inte varit eniga gällande utbildningens signifikans på tillväxten, vilket kan bero på vilka utbildningsvariabler man använt och den ojämna tillgången av tillförlitliga data, vilket vi också uppmärksammar i vår uppsats. I uppsatsen visar vi på olika faktorer som kan påverka utbildningens effekter på ekonomisk tillväxt i U-länder. I våra undersökningar testas två olika mått för utbildning som båda anses vara viktiga för ekonomisk tillväxt. Dessa är utbildningskvantiteten och utbildningskvaliteten.

Den här studien är ett försök att empiriskt påvisa sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillväxt i U-länder, vilket Humankapitalteorin hävdar att den visar. Tidigare forskning som undersökt detta samband har inte varit eniga gällande utbildningens signifikans på tillväxten, vilket kan bero på vilka utbildningsvariabler man använt och den ojämna tillgången av tillförlitliga data, vilket vi också uppmärksammar i vår uppsats. I uppsatsen visar vi på olika faktorer som kan påverka utbildningens effekter på ekonomisk tillväxt i U-länder. I våra undersökningar testas två olika mått för utbildning som båda anses vara viktiga för ekonomisk tillväxt. Dessa är utbildningskvantiteten och utbildningskvaliteten.

Redovisningens historik sträcker sig ända till antiken grekernas tid där man även då bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som därefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.I Sverige tillämpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnämnden, redovisningsrådet, FAR etcetera. Som en respons på kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.Uppsatsens syfte är att undersöka hur väl uppfattningar överensstämmer mellan företag och studenter gällande kompetens vid anställning samt vilka kvalifikationer som företagen värdesätter främst vid nyrekrytering.Denna uppsats baseras på den deduktiva metoden där man utgår från en teori för att förklara verkigheten.