Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt Aftonbladets rapportering om Hultsfredsfestivalen förändrades under de tre sista åren innan svenska arrangören Rockparty gick i konkurs och under de tre åren som tyska FKP Scorpio arrangerade festivalen. De perioder som studerats är 2007 till 2009 samt 2011 till 2013. Studien är kvalitativ och bygger på text- och bildanalys av 50 artiklar som publicerats i Aftonbladet under de berörda åren.De frågeställningar som studien haft för avsikt att besvara är "Hur förändrades Aftonbladets rapportering om Hultsfredsfestivalen mellan åren 2007 till 2009 och 2011 till 2013?", "Hur skildras de respektive festivalarrangörerna utifrån ursprung?" samt "Hur rapporteras det om festivalens väder under de respektive tidsperioderna?". Journalistiska perspektiv på framing-teorin, även kallad gestaltningsteorin, har använts som teoretisk grund.Studien visar att Aftonbladets rapportering var negativ under båda perioderna, men att den blev mer kritisk under FKP Scorpios arrangörskap.

Folkets Hus och Parker gav under våren 2008 en förfrågan om att under sommaren uppmäta den ljudtrycksdos en normal festivaldeltagare tillskansar sig under ett festivalbesök. De mätningar som genomfördes skedde på tre olika festivaler, Hultsfredsfestivalen, Peace & Love och Storsjöyran. Mätningarna skulle ske över hela festivalbesöket och inte endast innefatta mätningar av konserter, för att kunna ge en rättvisare bild av den ljudtrycksdos som en person kan tänkas utsättas för under en festival. De två av Socialstyrelsen uppsatta gränsvärdena som ska följas är att evenemanget ska hålla sig under ett medelvärde på max 100 dB(A)LEQ och dess toppvärde får vara högst 115 dB(A). I överlag kunde vi se att ljudnivåerna hölls relativt bra inom riktvärdena på de tre festivalerna.

Folkets Hus och Parker gav under våren 2008 en förfrågan om att under sommaren uppmäta den ljudtrycksdos en normal festivaldeltagare tillskansar sig under ett festivalbesök. De mätningar som genomfördes skedde på tre olika festivaler, Hultsfredsfestivalen, Peace & Love och Storsjöyran. Mätningarna skulle ske över hela festivalbesöket och inte endast innefatta mätningar av konserter, för att kunna ge en rättvisare bild av den ljudtrycksdos som en person kan tänkas utsättas för under en festival. De två av Socialstyrelsen uppsatta gränsvärdena som ska följas är att evenemanget ska hålla sig under ett medelvärde på max 100 dB(A)LEQ och dess toppvärde får vara högst 115 dB(A). I överlag kunde vi se att ljudnivåerna hölls relativt bra inom riktvärdena på de tre festivalerna.

I denna uppsats undersöks hur några festivalarrangörer har upplevt och upplever det svenska festivallandskapet under 2010 och föregående år, med fokus på musikfestivalen Siesta!. Genom Siesta får studien en ung och relativt nyetablerad festivals syn på festivallandskapet och tar därmed plats för första gången inom svensk festivalforskning. Syftet med denna uppsats är att kvalitativt undersöka hur Siesta har uppstått och utvecklats ur ett arrangörsperspektiv och hur den skiljer sig från andra likartade musikfestivaler såsom Arvikafestivalen, Hultsfredsfestivalen, Peace & Love, Way Out West, Popaganda och Emmabodafestivalen. Vidare analyseras det festivallandskap och det nätverk som dessa musikfestivaler befinner sig i. Utgångspunkten är att det sker och har skett en förändring med tanke på Hultsfredsfestivalens konkurs under sommaren 2010. Vad det är som har skett och hur det har påverkat festivalarrangörerna undersöks ur ett nutidsorienterat företags- och samhällsperspektiv. Materialet som använts är intervjuer med två personer ur Siestas ledning, skriftlig intervju med representant för Popaganda samt källor som belyser festivallandskapet ur ytterligare festivalarrangörers perspektiv.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

I denna C-uppsats har vi undersökt hur ideella arrangemang av svenska festivaler går till. Vi har valt ut Hultsfredsfestivalen i Hultsfredskommun och Skogsröjet i Finspångskommun för att kunna analysera debatten kring festivaler i det lokala och nationella medianätverken samt även hur samarbetet mellan kommun och festival har utvecklats. Vi utgick från teorier av Andy Bennett där han diskuterar vikten av festivaler kopplat till ungdomskultur och att en festival är så mycket mer än bara en plats att lyssna på musik, som även stöttades upp av andra teorier av bland annat Kirstie Jamieson. Vi genomförde en analys och jämförde de teorier vi utgick ifrån med den historiska utvecklingen av festivalerna, för att sedan kunna se vad festivalerna har bidragit till i respektive ort som de äger rum på. En fråga som vi har utgått ifrån är om festivaler har utvecklats till den grad att de idag kan ses som kulturarv.

Purpose: The purpose with this study is to clarify what importance a co-occurrence event can have on a smaller town, and also what positive and negative consequences it can have on the town seen from a social, economic and political aspect. I will also look at what magnitude the festival have on the local commercial and industrial life and how it affects those who live there. I will also determent how the moving of the festival might come and affect the local businesses, the local population and the community it-self.Method: I will thorough-out this study work with qualitative research methodology. I will there-for process the empirical data that will be collected and used for this study from a qualitative research methodology point of view. I will likewise go through with two deep-going interviews with people well familiar with the subject to increase and strengthen the validity of my study.

Bakgrund och problemdiskussion: En festival är inte bara en kulturell upplevelse, utan i många avseenden även en marknadsplats. Den är en arena där artister kan spela inför stora pu-blikmassor och, i många fall, mot stora ersättningar. Festivalen är även en marknad för leverantö-rer där de kan marknadsföra och sälja sina produkter och tjänster. Festivalen är inte bara en del av musikindustrin, där arrangörer av livespelningar har ansetts fått en allt viktigare roll under se-nare år, utan är också att betrakta som en typ av projekt där interorganisatoriska samarbeten är nödvändiga för projektets förverkligande. Ett empiriskt tomrum identifieras för den typ av studie som valt att genomföras utifrån frågeställningen:? Hur utformar och använder festivalarrangören sin ekonomistyrning?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga en viktig aktör inom musikindustrin, och hur denne utformar och använder ekonomistyrningen internt i projektet samt externt gentemot de många aktörer som är nödvändiga för projektet genomförande.