Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet Homestaging i teori och praktik, med huvudinriktning på geografisk betydelse. Begreppet Homestaging skapades på 1970-talet i USA och har funnits i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det är först på 2000-talet som det har blivit ett allmänt begrepp. Vi har för avsikt att jämföra Homestagingens betydelse i ett litet samhälle, en mellanstor stad och en större stad. Då vi även är nyfikna på om det finns en geografisk skillnad, valde vi även att jämföra två likvärda orter i norra och södra Sverige. Vi har gjort enkätundersökningar på tre mäklarfirmors kontor i Ljusdal, Gävle, Stockholm och Vimmerby, för att ta reda på om de använder sig av Homestaging och vad de har för tankar kring fenomenet. Vi valde dessa fastighetsmäklarfirmor då de har kontor på samtliga fyra orter vi valt att titta närmare på, och för att de har en relativt stor marknadsandel.Vi har även intervjuat tre kvinnor som arbetar med Homestaging för att ta del av deras arbetssätt, syn på yrket och dess framtid. I uppsatsen belyser vi också Homestaging som en upplevelse och hur bostadsspekulanter kan påverkas med hjälp av ?upplevelserummet?. Begreppet avdragsrätt och hur tilläggstjänster behandlas skatterättsligt, granskas även i uppsatsen..

Around year 2004, a new service was introduced on the Swedish housing market with the purpose of increasing the sell price, namely Homestaging. Homestaging means that a home gets in order before a open house, for example by removing personal affections or the leasing of new furniture. The phenomenon originates from the United States, where it has existed for several decades.Most components, but not all, that is included in the Homestaging concept is tax-deductible and this has lead to several questions around the law and foremost within tax law. To elucidate this complexity of problems around the right to deduction for Homestaging, the Swedish tax agency, Skatteverket, has formulated a letter stating the authority?s attitude towards the phenomenon.

Homestaging är en tjänst som går ut på att designa en lägenhet innan försäljning. Tjänsten bygger på att priset ska vara så pass mycket högre att säljaren ska ha tjänat på tjänsten efter att de betalat kostnaden för den. Vi ifrågasätter vem som egentligen tjänar på dessa affärer. Skapar detta mervärde för säljaren, köparen, mäklaren eller Homestagingföretagen? Vår analys visar att fastighetsmäklaren har ett stort intresse i att en lägenhet har stylats då deras intäkter är provisionsbaserad.

Syfte:   Syftet med denna uppsats är att bredda kunskapen om Homestaging och dess nutida marknadsposition. Kunskapen ska vidare ge en bild om Homestaging är ett framtidsyrke som kommer att leva kvar på den svenska marknaden.Metod:   Information till uppsatsen kommer från personliga intervjuer från verksamma fastighetsmäklare samt inredare i branschen från Stockholm och Norrköping/Linköping, kandidatuppsatser inom ämnet, Internet samt från litteratur inom företagsekonomi och metodlära. Uppsatsen är skriven ur ett hermeneutiskt perspektiv och har ett teoretiskt och ett empiriskt kapitel med en avslutande analys och slutsats.Resultat & slutsats:   Homestaging är väl etablerat i Stockholm och spås fortsätta på samma nivå under kommande år. En viss minskad etablering syns utanför Stockholms innerstad. På Norrköping/Linköpingsmarknaden är tjänsten begränsat etablerad och framtidsutsikten där är mera osäker.

AbstractBostadsmarknaden är en växande marknad och omsatte 68 miljarder kronor under 2005. Även i Umeå har rekordpriserna på bostäder skapat ett gynnsamt klimat för säljarna. Denna effekt har medfört att tjänster som Homestaging utvecklats med syfte att bland annat öka försäljningspriset ytterligare. Homestaging som innebär att en bostad inreds och stylas tillfälligt för att exponeras på ett så fördelaktigt sätt som möjligt inför en försäljning, har funnits sedan 70- talet i USA, och nu också i Europa och Sverige. Under det senaste året har fenomenet fått medial uppmärksamhet genom TV- program och reportage i tidningar.

Produktplacering har blivit erkänt som ett av våra mest effektiva marknadsföringsmedel. I dagsläget är det främst till film och underhållning vi associerar då vi hör begreppet. Detta fenomen går dock att generalisera även till andra områden och forum. Ett sådant skulle kunna vara en homestagad bostad. Här har produktplacering ännu inte fått sitt genomslag.

En av de största affärerna vi gör i livet är förmodligen då vi köper bostad. Idag råder det en relativt hård konkurrens bland både fastighetsmäklarföretag och fastighetsmäklare. Det gäller därför att leverera tjänsten bättre än konkurrenterna, för att kunna bli ett framgångsrikt fastighetsmäklarföretag på dagens marknad. Ett lyckat koncept kan då vara word-of-mouth, det vill säga rekommendationer. Studier visar att rekommendationer påverkas av kundlojaliteten som i sin tur påverkas av kvaliteten som tjänsten erbjuder, tillfredställelsen kunden känner samt kundnyttan.

Rapporten kommer att behandla definitionen av begreppet homestyling, med avseende på dess ursprung, bakgrund, tillämpning och resultat, samt se hur dess marknad och framtid ser ut. Vidare kommer rapporten visa jämförelseteorier med övriga yrken och tjänster, samt se till medias framställning av ämnet. Rapporten bygger på intervjuer med personer inom branschen, litteratur och artiklar, samt en praktisk undersökning..

The study has shown that retailers in the mid-price segment differentiate their brand through developing a strong company identity around the brand. The personality involves store atmosphere, merchandise and advertising. Larger companies have chosen to lay the responsibility on management level, which facilitates on store level. By controlling the strategies on a central level the company can make sure that the stores are steered in the direction that the company wants them to be steered in, and also that they follow the positioning-concept. The company can also devote its efforts to working with its core value, which is service.

The civilization has taken a step from the industry society to a service oriented culturewhere the physical differences between different products have decreased in value for the customers. The differentiation is more about senses, esthetical symbols and design. Modern economy is more and more focused on consuming and produce dreams and lifestyles. Maybe are we ready to face a new era; the society of experiences?Can the trend that is striving towards experiences really be adapted to all markets? This question started our quest to see how the real-estate market would be able to be adapted to this new economy.