Uppsatsen är en Historiografi om konstförfalskning. Texten har fokus på målningar och teckningar.I uppsatsen visas två skilda synsätt på fenomenet förfalskad konst, dels förfalskares, dels deras kritikers. I uppsatsen får förfalskarna presentera sina motiv för varför de förfalskar, i den delen kommer fram en önskan om försörjning men även en uppenbar stolthet över att lyckas göra konstverk som uppfattas gjorda av namnkunniga konstnärer från tidigare epoker. I många fall visar de en uppenbar kärlek till fin konst, samtidigt som de är väl medvetna om skillnaden mellan det äkta och det falska. Deras avslöjare är kritiska till verksamheten.

Adopting a socio-cultural approach to the study of cold war historiography, this master?s degree essay is a comparative study of the two main disciplinary fields of cold war scholarship, diplomatic history and international relations theory (IR). The study applies the theory of scientific development formulated by Thomas Kuhn and the concept of paradigm on the field of cold war research.Diplomatic history and IR shows many similarities in their development, and in the importance different schools has had in scholarly debate. These different schools are analysed as paradigms, a concept that has been more willingly adopted within IR than in diplomatic history. The transition from what historian John Lewis Gaddis has termed Old Cold War History to New Cold War History is discussed in terms of paradigms and paradigm shift.

The main aim of the thesis is, first, to present a theoretical and methodological perspective for the study of postmodern theory in historiography; second, to discuss and evaluate earlier research on the subject; and third, to show that historians must be more self-reflexive about their explicit as well as implicit theoretical and philosphical premises. My theoretical and methodological inspiration comes mainly from three directions: first, the discourse analytic theory propagated by the political theorists Ernesto Laclau and Chantal Mouffe; second, concepts from Lacanian psychoanalysis as propagated by the Slovenian philosopher Slavoj Zizek; and, finally, the later Ludwig Wittgensteins theory of language.Using this perspective a minor case study is made based on five dissertations in history at Lund University from 1999 to 2006 as source material. This in order to indicate a strong influence of postmodern theory in Swedish historiography. It is further argued that it is legitimate to speak of one postmodernism, not in spite, but because of the fact that postmodernism is a semantically highly paradoxical, contradictory and unstable phenomenon. The main results of the analysis can be summarized as follows: (i) earlier research on the subject is simplified and unreflected and must be abandoned, because (ii) postmodernism seen as a discursive whole, i.e.

This thesis examines the relationship between the marginalization of ornamentation during functionalist modernism and the effect it had on female graphic design practice. By examining the historiography from a gender and feminist theory of history I present a different way of interpreting, not only the history of graphic design but also the concept of graphic design. This thesis does not reach a conclusive result, instead it sets the foundation for further research and illustrates the opportunities that we as graphic designers have to benefit contemporary graphic design by critically reviewing and redefining our history through a diverse historiography..

Uppsatsen är en Historiografi om konstförfalskning. Texten har fokus på målningar och teckningar.I uppsatsen visas två skilda synsätt på fenomenet förfalskad konst, dels förfalskares, dels deras kritikers. I uppsatsen får förfalskarna presentera sina motiv för varför de förfalskar, i den delen kommer fram en önskan om försörjning men även en uppenbar stolthet över att lyckas göra konstverk som uppfattas gjorda av namnkunniga konstnärer från tidigare epoker. I många fall visar de en uppenbar kärlek till fin konst, samtidigt som de är väl medvetna om skillnaden mellan det äkta och det falska. Deras avslöjare är kritiska till verksamheten.

Denna uppsats handlar om svenska läroböcker i historia för gymnasiet och deras framställningar av Andra världskriget och Sveriges roll under kriget, i fråga om Sveriges syn på den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrågan. Undersökningsperioden är mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo läroböcker. I uppsatsen undersöks även huruvida framställningarna i läroböckerna följt den Historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. Genomgången visar att den Historiografiska utvecklingen till stor del följts i läroböckerna. Resultaten visar också att Sveriges roll i Andra världskriget kortfattat nämns eller helt utelämnas.

Denna uppsats är en komparativ studie av sex historieböcker utgivna mellan åren 1910 och 2006. Av de sex historieböckerna är 3 svenska och 3 ungerska. De representerar tre årtionden (1910 talet, 1980 talet och 2000 talet). Syftet med denna uppsats är att undersöka om beskrivningen av första korståget har förändrats i de sex utvalda böckerna över olika tidsperioder, samt att undersöka om det finns några skillnader i beskrivningen mellan länderna och om olika politiska ideologier påverkade vad som skrevs om korståget. Resultatet av undersökningen visar att det första korstågets bild förändras genom årtionderna parallellt med historieskrivningens förändring har skett.

Denna uppsats undersöker den svenska populärhistoriska utgivningen åren 2003-2007. Totalt 830 titlar - utgivna vid förlagen Historiska Media, Signum, Atlantis, Albert Bonniers Förlag, Natur & Kultur, Nordstedts Förlag, Prisma, samt Wahlström & Widstrand - bearbetas statistiskt och analyseras utifrån variablerna tema, rum, epok, förlag och format.Undersökningen visar på en påtaglig konformism i utgivningen där de olika förlagen i stor utsträckning efterliknar varandra i sina respektive val att främst behandla kulturhistoria, militärhistoria och biografier. Ett annat tydligt mönster är att utgivningen främst uppehåller sig vid svenska eller europeiska skeenden, huvudsakligen under 1900-talet. Genom att göra en Historiografisk utblick blir det vidare tydligt att det finns betydande beröringspunkter mellan den populärhistoriska utgivningens etnocentriska och epokcentriska perspektiv och dess historievetenskapliga motsvarighet..

The history of Banu Umayya has since the collapse of the caliphate occupied a major part in Islamic historiography. The present thesis analyses the presentation of the Umayyads in Ibn Khaldun?s al-Muqaddima and its relation to previous historical traditions. The thesis examines the social and intellectual context in which Ibn Khaldun stood and how it is represented in his historiography, while also providing an overview of the various socio-political, intellectual and historiographical developments in Islam. The theoretical perspectives are based on the concept of agency, examining the intellectual room for manoeuvre that the historian disposed of while composing the works.

The purpose of this master thesis is to use marketing theory on the library?s activities. The marketing theory used is the 4Ps; product, price, promotion and place, as it's presented by Philip Kotler. Because the library can be seen as a service oriented organization Christian Gronroos theory of marketing in the service industry also has been used. A case study of the public library in Broby was made to illustrate how the public libraries? activities can appear in the light of marketing theory.

The present study is primarily of historiographical type, but also uses comparative method and qualitative text analysis. It mainly aims to explore how Germany and the issue of guilt have been portrayed in Swedish and German nonfiction literature (excluding teaching materials) during the years 1996-2010, in the context of the Holocaust, but also makes a comparison between these two countries' depictions. Furthermore, it also examines whether it is possible to link the various depictions to specific theories, in this case determinism together with the actor and structural perspectives, as well as to other potential factors such as the authors' personal connections to the Holocaust or the millennium. In addition, overall trends is an aspect which is examined. Despite the fact that the Holocaust has been the subject of extensive research, no study with the same selection as this one has been carried out before.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett Historiografiskt perspektiv och undersöker användningen av myter i historiska pedagogiska texter i läromedel för gymnasieskolan som behandlar det antika Grekland mellan 1980 ? 2012. Tidigare forskning visar på att läromedel har en central roll i undervisningen och att innehållet i pedagogiska texter påverkas av de tolkningar som författarna gör. De tolkningar som författarna i sin tur gör kan vara färgade av ideologiska intressen enligt forskning på området. Forskning lyfter även fram att innehållet i historiska pedagogiska texter kan förändras som ett resultat av att historieskrivningen är i en ständig utvecklinsprocess och påverkas av sin samtid.

The Iranian artist Shirin Neshat has been living in self-imposed exile since the late 1970s, as she chose not to return to her home country following the ?79 Islamic Revolution. Through her works Neshat examines Iran before and after the revolution and follows political and civil transformations through strong photographs of women in her country of birth.  My own use of the term exile deals with the analysis of the state of exile in relation to artistic work as a globalized and underlying motivation for art and artists. The new definition of exile is analyzed in relation with the artist?s photographs and the verbal and visual statements.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till.

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre Historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några Historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.