Detta är en undersökande studie om historisk skönlitteratur i undervisningen i skolår 4-6. Huvudarbetet består av sexton kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Det övergripande syftet har varit att undersöka vad skönlitteratur kan tillföra Historieundervisningen i grundskolans årskurser 4-6. Detta har vi gjort genom att besvara våra frågeställningar: Hur används skönlitteratur i Historieundervisningen i skolåren 4-6? På vilket sätt berikas Historieundervisningen genom användning av skönlitteratur? På vilket sätt tycker lärarna att användandet av skönlitteratur i Historieundervisningen bidrar till att ge eleverna ett större historiemedvetande? Våra resultat visar att historisk skönlitteratur används både som komplement och i fördjupningssyfte.

Syftet med utvecklingsarbetet var att se hur eleverna upplevde Historieundervisningen ur ett genusperspektiv. Utvecklingsarbetet bedrevs på två skolor, gymnasieskolan Hackspetten i Luleå respektive Välkommaskolan i Gällivare. Eleverna besvarade ett antal enkätfrågor och utifrån dessa svar presenterades resultaten i diagram. Svaren visade att eleverna upplevde undervisningssättet och arbetsmetoden som intressant. Att lyfta fram kvinnan i Historieundervisningen är ett sätt att skapa engagemang hos eleverna för ämnet, detta utesluter inte andra perspektiv..

Syftet med denna studie är att undersöka skönlitteraturens ställning i Historieundervisningen. Vi har även undersökt i vilket ändamål lärarna arbetar med skönlitteratur i Historieundervisningen och om deras arbetssätt med skönlitteratur kan bidra till att fördjupa historiemedvetande. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma lärare i årskurserna 4 till 6. Vårt huvudresultat, i vår undersökning, är att lärarnas arbete med skönlitteratur delvis kan bidra till fördjupat historiemedvetande i Historieundervisningen..

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare upplever användningen av skönlitteratur och romaner i undervisningen i allmänhet och i Historieundervisningen i synnerhet, då i form av historiska romaner. En kvalitativ undersökning har gjorts i form av fyra intervjuer som undersöker om Historieundervisningen kan främjas av historiska romaner som ett komplement i undervisningen och hur lärarna upplever den historiska romanens möjligheter att väcka elevernas intresse för ämnet historia. I anslutning till detta har jag även gjort en mindre undersökning i form av en kvantitativ enkät om elevernas läsvanor. Undersökningen har sin utgångspunkt i de fyra inlärningsstilarna och i Lärarnas Riksförbunds rapport som har undersökt elevers läsvanor. Undersökningens resultat visar på att främst bristen på tid, lektionstimmar och de alltför stora klasserna gör att det är svårt att använda hela historiska romaner i Historieundervisningen.

SammanfattningSyftet med detta arbete är att undersöka hur Värmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhällsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lärare i praktiken nyttjar länsmuseet i Historieundervisningen för grundskolans tidigare år.I undersökningen besvaras två frågeställningar: ?På vilket sätt organiserar Värmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till Historieundervisningen i grundskolans tidigare år?? och ?Hur används Värmlands Museum i Historieundervisningen för grundskolans tidigare år??Grunden för arbetet består utav kvalitativa intervjuer. Två museipedagoger som är anställda sedan ett respektive två år på Värmlands Museum och fyra lärare som har praktiserat sitt yrke från nio till trettio år på olika skolområden i Värmland, har intervjuats.Resultatet från undersökningen visar att Värmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan användas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgångspunkt i två permanenta utställningar. Lärarna har nyttjat museet i Historieundervisningen med olika syften.

Denna studie undersöker om elever får möjlighet att tillgodogöra sig de redskap de enligt samhället behöver för att hantera historieämnet i Historieundervisningen. Undersökningen är speciellt inriktad mot Historieundervisningen i årskurs 7-9, och graden av samstämmighet mellan Lgr 11 samt läromedlen SO-Serien Historia och Utkik: historia. 7-9. är det som är i fokus. Undersökningen gjordes genom att de långsiktiga målen för Historieundervisningen på grundskolan samt kunskapskraven för historia årskurs 9 kategoriserades i det Teoretiska ramverket för historiskt resonerande.

Uppsatsen bygger på en empiriskt kvalitativ undersökning. I denna uppsats fokuserar vi på fyra pedagogers syn på historiemedvetande och deras åsikt om hur skönlitteraturen kan påverka elevers historiemedvetande. Vi har genom intervjuer undersökt hur fyra pedagoger arbetar med skönlitteratur i Historieundervisningen i årskurserna 3-5 samt vilket syfte de har med detta. Undersökningen har också omfattat frågor om vilka fördelar respektive nackdelar pedagogerna ser med användandet av skönlitteratur och läromedel i Historieundervisningen.Uppsatsen innehåller en forskningsbakgrund där vi tar upp olika forskares syn på historiemedvetande, skönlitteratur i Historieundervisningen samt vad styrdokumenten uttrycker kring ämnet. Den empiriska undersökningen grundar sig på en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer.

Denna empiriska undersökning av Historieundervisningens tillvaratagande av elevernas förkunskaper och inflytande kan fungera som ett underlag för blivande historielärare. Det kan även vara ett underlag för aktivt historieundervisande pedagoger, som är intresserade av hur elevinflytande ser ut och påverkar såväl Historieundervisningen som de andra samhällsorienterande ämnena. Utgångspunkten i vår undersökning har varit två skolor med inriktning på grundskolans tidigare år, årskurs 4-6. Undersökningen har vi gjort genom öppna kvalitativa intervjuer som bygger på frågeställningar till elever och pedagoger. Utifrån dessa intervjuer har vi fått en inblick i hur elevinflytandet i Historieundervisningen kan se ut, samt pedagogernas tillvaratagande av elevernas förkunskaper i ämnet.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur jämställdhets- och genusperspektivet ter sig hos historielärare i de senare skolåren på Centralskolan i Svedala, samt om och hur man i Historieundervisningen arbetar för att uppnå kraven i läroplanen angående jämställdhet mellan kön. Min utgångspunkt är att undersöka om historielärare tycker att de arbetar jämställt. Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer och slutsatsen visar på att kunskapen är låg men att man ändå tycker att man arbetar jämställt..

Tanken med studien var att försöka få en uppfattning om och problematisera kring hur elever tänker om och upplever historisk populärfilm. Vidare var syftet att utröna huruvida populärfilm i klassrummet är till gagn för Historieundervisningen och om den kan bidra till elevers kritiska tänkande. Jag fann att historisk populärfilm hör hemma i Historieundervisningen förutsatt att den följs upp med en klassdiskussion som syftar till att gemensamt lyfta fram kritiskt tänkande och aktiv bedömning av filmens innehåll. En annan slutsats jag drar av undersökningen är att lättsam, historisk populärfilm, gärna med komiska inslag, är att föredra vid filmvisning för yngre mellanstadieelever då denna typ av film underlättar processen av kritiskt tänkande och bedömning. Min tredje och sista slutsats är att filmvisning skapar en plattform för klassdiskussioner där alla med utgångspunkt från en gemensam referensram kan lyfta fram individuella erfarenheter, kunskaper eller felskaper vilket bäddar för ett ökat kunskapande i gruppen..

Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka problem och möjligheter man kan möta med användandet av historisk spelfilm i Historieundervisningen. Spelfilmens roll som historieförmedlare har ökat under de senaste åren. Idag fungerar spelfilm med historiska motiv som historieförmedlare för många människor, inte minst ungdomar. I många fall används spelfilmen i underhållningssyfte. En stor anledning till att jag gör denna undersökning är för att se närmare på hur läraren kan arbeta med spelfilmen i Historieundervisningen utöver ett rent underhållningssyfte.

Denna uppsats är skriven inom ämnet allmänt utbildningsområde och behandlar frågeställningar kring filmens relation till Historieundervisningen och hur film kan användas som pedagogiskt redskap inom historieämnet i grundskolans senare del samt i gymnasieskolan. De teoretiska grunder som främst används är två. Det ena är teorier kring historia, historieskrivning och film som historiskt dokument. Det andra är de didaktiska teorierna och hur dessa kan relateras till användandet av film i undervisningen.Som metod används teoretiska studier samt kvalitativa intervjuer med lärare inom historieämnet, verksamma inom både grundskola och gymnasieskola. Intervjuerna ger exempel på hur film används i Historieundervisningen idag.Huvudlitteratur inom didaktiken är Gunns Imsens bok Lärarens värld, Magnus Hermansson Adlers bok Historieundervisningens byggstenar samt Christer Karlegärd och Klas-Göran Karlssons bok Historiedidaktik.Inom filmområdet är huvudlitteraturen Pelle Snickars och Cecilia Trenters bok Det förflutna som film och vice versa..

Denna uppsats har undersökt vilka uppfattningar som finns rörande stoff- och processkunskapers utrymme i Historieundervisningen på gymnasial nivå hos ett antal lärare och elever. Arbetet berör både indirekt och direkt begreppet kunskapssyn applicerat på historieämnet, vad lärare respektive elever menar att historisk kunskap är för något. Undersökningen kommer fram till att olika elevgrupper har olika uppfattningar om vad som är historisk kunskap. En del elever argumenterar för att historisk kunskap är att besitta stoffkunskaper, andra elever lägger ett större fokus på processkunskapers betydelse. Elevers olika uppfattningar om vad som är historisk kunskap påverkar deras syn på Historieundervisningen, vad undervisningen syftar till att lära ut för slags kunskaper. Undersökningen visar vidare på att det finns skillnader mellan vad kursplaner, elever och lärare lägger för förklaring i vad historisk kunskap är för något.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur det interkulturella perspektivet kan användas i Historieundervisningen. Vidare är syftet att fördjupa frågeställningen till att också omfatta hur historieundervisning kan utformas så att ett historiemedvetande utvecklas i en elevgrupp med mångkulturell bakgrund. Den metod jag har använt mig av är kvalitativa intervjuer med fyra lärare som samtliga undervisar i historia i årskurs 4-9. Elever med annan kulturell bakgrund kan berika Historieundervisningen för hela klassen genom att berätta om egna erfarenheter och upplevelser. Det kan göra en historisk händelse verklig och konkret för alla eleverna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida Historieundervisningen för grundskolans senare år ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument på nationell och internationell nivå föreskriver. Skollagen, läroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för läroplanen. Undersökningen utgick från ett perspektiv där historiemedvetande, i bemärkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.