Syftet med arbetet är att få en ökad kunskap om hur lärare arbetar för att elever i skolår 2 ska befästa begreppen dubbelt, hälften och del av Helhet dvs. bråk. Vi vill även ta reda på hur eleverna uppfattar dessa begrepp i fem matematikuppgifter. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, intervjuer med lärare och fallstudie i elevgrupp. Målet är att hitta lämpliga undervisningsmetoder för att kunna stödja elevers lärande och förståelse för matematiska begrepp.Resultatet av undersökningen visar att det jobbas mycket med begreppen dubbelt och hälften i de första skolåren.

Syftet med studien av denna New Age grupp var att behandla begreppet Helhet. Den allmänna frågeställningen var hur detta Helhetsbegrepp skapades. I en mer avgränsad frågeställning blev utgångspunkten erfarenhet, kunskap och insikt och på vilket sätt detta skapade en koppling mellan den immateriella och materiella världen. I det undersökta materialet ingick litterära källor för bakgrund och referens, men studien grundar sig på intervjumaterial som dock inte presenteras i sin Helhet.Materialet har delats upp i tre kategorier som kan spegla synen på den immateriella och den materiella delen av respektive uppfattning, till detta har även ett etiskt perspektiv infogats, detta för att möjliggöra studiet av de faktorer som påverkar sambandet mellan den immateriella och materiella världen.Resultatet av studien visar att reinkarnationsidén var en bärande faktor, där en orientering kring begreppen erfarenhet, kunskap och insikt hade en avgörande betydelse för reinkarnationstanken, vilket även skapade en sammanlänkning av den materiella och immateriella världen. Dessa begrepp var centrala element i skapandet av den Helhetssyn man har på tillvaron..

Vi, Patricia Contreras och Sarah Ryberg, har i vår studie, Omsorg, fostran och lärande i teori och praktik, valt att genomföra vår undersökning på fyra småbarnsavdelningar på fyra förskolor i en storstad i södra Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på om omsorg, fostran och lärande bildar en Helhet på dessa avdelningar, samt hur pedagoger-na tänker kring och arbetar med att skapa en miljö för småbarn där omsorg, fostran och lärande skapar en Helhet. Uppsatsen baseras på frågorna: Hur gestaltar sig omsorg, fost-ran och lärande i den pedagogiska verksamheten på fyra förskolor i en storstad? Och vad lägger pedagogen i begreppen omsorg, fostran och lärande? Metoderna för detta arbete har varit observationer och intervjuer av pedagoger på avdelningarna. Arbetets teoretiska bakgrund baseras på Daniel Sterns, Dion Sommers, Ingrid Pramling Samuelssons och Lev Vygotskijs teorier kring omsorg, fostran och lärande. Kapitel Resultat är en sammanställning av empiri och teori.

Jag bestämde mig för att skapa en diktsamling för mina dikter som jag skrivit under en längre tid. Det jag vill undersöka är hur man kan använda sig av Storytelling för att skapa en Helhet för en diktbok. Jag ville införa detta element i både innehållet i dikterna, vilken plats de skulle få i boken samt få in det i formgivningen. Jag tog och använde mig av litteratur för vägledning inom hur jag skulle få fram den historia som jag hade att berätta. Resultatet blev en komplett diktbok som med formgivning och placering av dikterna blev en bok som berättade en historia för sig själv i sin Helhet..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn och lärare uppfattar och beskriver lärandet. Uppsatsen ska också försöka visa på om lärare utgår från de sociokulturella teorierna i sin undervisning och i såfall hur. Vår litteraturgenomgång tar upp olika teorier när det gäller lärandet ur ett sociokulturellt och individ perspektiv, språkets och lekens betydelse för lärandet och forskning. Intervjuer har genomförts med barn om hur de ser på sitt lärande och lärare har fått svara på enkäter om hur de ser på lärandet och om de utgår från de sociokulturella teorierna i sin undervisning. Intervjusvaren har vi försökt se som en Helhet och utifrån detta försökt dra våra slutsatser.

Bakgrund: Att ge information muntligt och skriftligt innebär informationsöverföring och detta ses inom sjukvården som en överrapportering där fokus är informationsutbytet. Att använda sig av en struktur vid överrapportering kan leda till att patientsäkerheten stärks. Syfte: Syftet är att redogöra för intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar om överrapporteringar av intensivvårdspatienter mellan varandra. Metod: Studien är en pilotstudie och har en utforskande och beskrivande ansats. Intervjuerna genomfördes i fokusgrupper med åtta intensivvårdssjuksköterskor fördelat på två grupper vid två olika tillfällen.

Humor och skratt genomsyrar livet i sin Helhet det är ett sätt för människor att vara tillsammans och förhålla sig till varandra. Med hjälp av humor kan vårdgivaren och patienten minska klyftan mellan dem, den kan även bidra till att patienten känner ett förtroende för vårdpersonalen. Humor är också ett hjälpmedel för vårdpersonal att kunna ventilera den stressiga arbetssituation som råder. Syftet med studien är att belysa vårdpersonalens erfarenheter och upplevelser av humor och skratt i omvårdnadsmöten. Undersökningen genomfördes med hjälp av bandade intervjuer i vilka fyra olika sjuksköterskor och en undersköterska berättade om sina upplevelser och erfarenheter av humor och skratt i möten med patienter.

Humor och skratt genomsyrar livet i sin Helhet det är ett sätt för människor att vara tillsammans och förhålla sig till varandra. Med hjälp av humor kan vårdgivaren och patienten minska klyftan mellan dem, den kan även bidra till att patienten känner ett förtroende för vårdpersonalen. Humor är också ett hjälpmedel för vårdpersonal att kunna ventilera den stressiga arbetssituation som råder. Syftet med studien är att belysa vårdpersonalens erfarenheter och upplevelser av humor och skratt i omvårdnadsmöten. Undersökningen genomfördes med hjälp av bandade intervjuer i vilka fyra olika sjuksköterskor och en undersköterska berättade om sina upplevelser och erfarenheter av humor och skratt i möten med patienter.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det finns några fördelar med att arbeta ämnesövergripande, och vilka dessa i så fall var. Denna undersökning är utförd i klass nio. Vi valde att genomföra undersökningen med både enkäter och intervjuer för att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt. Tidigare forskning har visat att mening och Helhet hör ihop, utan Helhet ger undervisningen ingen mening. Ett ämnesövergripande arbetsområde kan vara ett sätt för eleverna att förstå varandra, samt att bilda sig en Helhetssyn över olika kunskapsbitar.

Perioperativ omvårdnad är de vårdhandlingar och vårdaktiviteter som utförs av en anestesi- och operationssjuksköterska under de pre-, intra- och postoperativa fa-serna i samband med en patients operation. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av perioperativ omvårdnad med inriktning mot peri-operativ dialogmodell. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju steg och metoden som användes var en litteraturstudie som grundade sig på tio veten-skapliga artiklar. Som teoretisk referensram har Orlandos omvårdnadsteori an-vänts. Resultatet visade att när den perioperativa omvårdnaden var organiserad enligt perioperativ dialogmodell upplevde patienterna bland annat att sjuksköters-kan hade tid för dem, operationen var något de skulle genomföra tillsammans och sjuksköterskan upplevdes se patienten som en resurs.

Vårt syfte är att skapa kunskap om hur pedagoger i förskolan tar ansvar och arbetar för att möta barn som befinner sig i krissituationer, så att tryggheten och lärandet hos det enskilda barnet och gruppen tas tillvara. Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Utbildningsdepartementet, 2006) innefattar mål om att lägga grunden för ett livslångt lärande, där verksamheten ska erbjuda en trygg och lärorik miljö för alla barn som deltar och där även omsorg, fostran och lärande ska bilda en Helhet. Vår problematisering är hur dessa mål kan uppfyllas då ett eller flera barn befinner sig i krissituationer eftersom tryggheten kan raseras och lärandet bli hämmat. För att komma fram till vårt resultat och besvara vårt syfte har vi utgått från tre forskningsfrågor och använt kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av vår problematisering är att omsorg, fostran och lärande i krissituationer kan bilda en Helhet därför att de är beroende av varandra även om de olika delarna inte tar lika stort utrymme.

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som Helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som Helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden..

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som Helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som Helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden..

Enhet och HelhetAv : Marcelo Rovira TorresVar börjar man när ett badhus blir till? Var började badhuset? Kanske var det vid havet, när höstkylan gjorde att vattnet blev för kallt och människor sökte sig till en plats där de kunde simma oberoende av klimatet. Tre badhus som uppfördes under folkhemsbygget under 1900-talets första hälft analyserades i tre svenska städer, Göteborg, Malmö och Luleå. Där framgick det tydligt att fokus låg på motionen och simbanan är byggnadens självklara mittpunkt. Bastun och tvagningen får sett till utformningen en sekundär roll, men funktionen är likväl viktig.

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som Helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som Helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden..