Hedersmord är ett fenomen som fått mycket utrymme i media. Massmedia belyser betydelsen av kulturen i förhållande till mäns makt och relaterar detta till Hedersmord. Media har stor inverkan på våra uppfattningar och därför är intresset att se vilka uppfattningar och kunskaper samt hur man vet det man vet, innehar informant gruppen, bestånde av fem kvinnor och fem män. Syftet med denna studie är alltså att beskriva fem kvinnors och fem mäns uppfattningar kring Hedersmord. Metoden är kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

Hedersmord är ett fenomen som fått mycket utrymme i media. Massmedia belyser betydelsen av kulturen i förhållande till mäns makt och relaterar detta till Hedersmord. Media har stor inverkan på våra uppfattningar och därför är intresset att se vilka uppfattningar och kunskaper samt hur man vet det man vet, innehar informant gruppen, bestånde av fem kvinnor och fem män. Syftet med denna studie är alltså att beskriva fem kvinnors och fem mäns uppfattningar kring Hedersmord. Metoden är kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

Detta är en kvalitativ studie där vi använder diskursanalys som metod för att undersöka hur media framställer Hedersmord och om detta har förändrats över tid. De mest uppmärksammade Hedersmorden i Sverige är morden på Maisam Abed Ali (Sara), Pela Atroshi, Fadime Sahindal och Maria Barin Aydin och är föremål för vår granskning. Genom att undersöka de tidningsartiklar som skrevs i samband med morden på Sara, Pela och Fadime, 1996-2002, och jämföra dessa med de artiklar som skrevs efter mordet på Maria, 2012-2013, vill vi identifiera diskursiva skillnader. Vår teoretiska ram består av radikalfeministiskt-, kulturellt- och intersektionellt perspektiv som vi använder för att analysera vårt resultat. Det vi kan konstatera är att det skedde en gradvis skiftning av diskursen under den första perioden, där majoriteten av artiklarna till en början förde en debatt om huruvida Hedersmord är kulturellt betingat eller en del av det universella patriarkala våldet.

Större delen av vårt arbete baseras på en vecka då vår lägenhet blev ett gömställe för Sara, efter att släktingar som hotat henne till livet, ännu en gång hittat henne. Idag är begreppet Hedersmord något de flesta känner till. Dock har vi svårt att i den svenska kulturen sammankoppla hedern med mord. I vad grundar sig Hedersmord, beror det på religion, kultur eller gamla seder? Vad är bakgrunden till att män dödar kvinnor för att upprätthålla en familjs heder? Vi vill belysa detta ämne och påvisa konsekvenser som drabbar de utsatta.

Syftet med denna rapport är att försöka förstå hur ett Hedersmord kan begås. Vi har försökt att se vilka möjligheter och metoder det finns för svenska polisen att upptäcka den utsatta flickan/kvinnan i tid innan det går så långt att ett Hedersmord begås. För att förstå begreppet Hedersmord så måste man gå långt tillbaka i tiden. I patriarkaliska samhällen så ses kvinnan och hennes sexualitet som en handelsvara. Kvinnans föräktenskapliga eller den gifta kvinnans utomäktenskapliga sexuella förbindelser ses som ett allvarligt hot mot männen och familjens heder.

Kvinnor som begår självmord eller utsätts för hedersrelaterat våld är vanligare i östra än västra Turkiet. Det förtryck som den turkiska staten har utsatt kurderna i östra Turkiet för har bidragit till att cementera patriarkala värderingar.I januari 2005 skärptes lagstiftningen kring Hedersmord. Många misstänker ett samband mellan lagändringen och de ökade självmorden bland unga kvinnor.Den 24 september 2006 demonstrerade åtta unga kvinnor på staden Batmans gator i sydöstra Turkiet. Kvällen innan begick 18-åriga Saliah Demir självmord.Kvinnoorganisationer, advokater, sociologer, dokumentärfilmare, studenter ? alla kämpar de för kvinnors rätt till ett liv i frihet..

With a religious psychological perspective this paper focuses on how religion is communicated during an investigation, and how religion might include in the decisions and the implementation of committed honor killings. This study pinpoints the question if it´s reasonable to unilaterally declare honor killings with culture, which is based on a distinction between culture and religion. The study is done on a court case where the offender confessed to a murder that is categorized as a so-called honorable motives. The material consists of interrogation reports during the investigation and several notes written by the offender before the murder. With a broad definition of religion the text material is analyzed with the theory of attribution.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat Hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat Hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat Hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat Hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat Hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialutredare upplever att lärande sker i mötet med unga flickor som utsätts för hedersrelaterat våld. Uppsatsen har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att socialutredarna upplever att förutsättningarna för att lärande ska ske i mötet med klienterna är mycket goda. Resultatet av studien visar exempelvis att intresse, delaktighet och engagemang är några faktorer som bidrar till hur socialutredarna upplever att lärande sker i mötet..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialutredare upplever att lärande sker i mötet med unga flickor som utsätts för hedersrelaterat våld. Uppsatsen har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att socialutredarna upplever att förutsättningarna för att lärande ska ske i mötet med klienterna är mycket goda. Resultatet av studien visar exempelvis att intresse, delaktighet och engagemang är några faktorer som bidrar till hur socialutredarna upplever att lärande sker i mötet..

Denna uppsats undersöker debatten kring mordet på Fadime Sahindal utifrån ett feministiskt postkolonialt angreppssätt. Det är främst tre huvudfrågor som undersöks; Hur beskrivs de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld i media? Beskrivs de enligt stereotypa föreställningar om "förtryckta invandrarflickor" eller som handlingskraftiga individer?Den andra frågan är hur förövare av hedersrelaterat våld beskrivs?Den tredje och sista frågan är att se vilken/a synsätt på hedersrelaterat våld som dominerade nyhetsrapporteringen vid denna tidpunkt.För att få svar på dessa frågor analyserades artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under januari 2002. I analysen användes kritisk diskursanalys.Analysen visar att de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld till stor del beskrivs som handlingskraftiga individer om strävade mot individuell frihet. Denna frihet är starkt sammankopplad med "svenskhet".