Sök:

Sökresultat:

10 Uppsatser om Hassel - Sida 1 av 1

Då benen inte finns- En osteologisk uppsats om hassel.

I denna uppsats undersöks gnagspår på forntida Hasselnötter för att spåra de smågnagare som kan ha funnits på de undersökta platserna i Skåne. Vilka smågnagare kan identifieras? Vad kan det berätta om människornas sätt att hantera nötterna? Nötternas storlek är mätt för att se om man kan urskilja ett urval. Skillnader mellan artfördelningen på gnagda nötter och benfynd har studerats. Det är framför allt gnagspår från skogsmus som identifierats till skillnad från när man studerar benmaterial där vattensork och ekorre är de mest förekommande arterna..

Tillväxthastighet och storleksfördelning hos hassel (Corylus avellana)

To increase the knowledge about the growth of hazel (Corylus avellana)and size distribution of the shoots, circumference and stem diameter wasmeasured in a total of 54 clones in two areas in Östergötland. Further, thewidth of growth rings was determined for separate years. The diameter ofthe stems was measured both out from the centre of the stem andperpendicular to the first measure. The stems showed only a weaktendency to have an oval shape (with the longest side outwards from thecentre). The growth model did not improve when the degree of sunlightof clones was taken into the account.

Vedväxternas förändring i fält- och buskskiktet i Vårdsätra naturpark mellan 1976 och 2012

Naturreservatet Vårdsätra naturpark söder om Uppsala har varit lämnat åt fri utveckling sedan 1912. Området har gått från beteshage/löväng till dagens alm-ask dominerade lövskog. Skogen är drabbad av almsjuka och en stor del av de trädformade almarna är döende eller döda. Syftet med undersökningen var att kvantifiera förändringar bland vedväxterna i fält- och buskskiktet i Vårdsätra naturpark mellan 1976 och 2012. Antalet skott räknades i 20 fasta provytor och resultatet jämfördes med motsvarande undersökning från 1976.

Hassel (Corylus avellana) som indikator på markanvändningshistorik

Hazel (Corylus avellana L.) is a common feature of meadows and pastures where it can grow in large populations and become very old. Is it possible to use the size of hazel stools for age determination and is it possible to use the size distribution of a population to provide information about how the land has been used? Hazel populations on ground where the lake-water level had been lowered, has been studied to validate an already developed growth model of hazel clones. Different hazel populations, on wooded meadows affected by mowing or grazing or overgrown meadows, were studied to evaluate the method utilizing hazel as land use indicator. The growth model was used to compare the size distributions of hazel populations with historical periods, which has been important for changes in agriculture or demography.

En järnrings förbannelse : en studie i religionshistoria om en ring från Gästriklands vikingatid

Mitt syfte med denna studie av Häckelsängsringen är att ta reda på om den verkligen är från vikingatiden samt om den har haft en eds-, rit- eller kultfunktion? Finns det någon vikingatida kult i området som kan komma ifråga när det gäller denna ?mystiska ring?? Till min hjälp har jag tagit litteratur som talar om ringar och eder till exempel de Isländska eddorna. För att se om det finns en vikingatida kult i området har jag besökt Hamrånge socken, både själv och tillsammans med arkeologer. Jag har studerat länsmuseets faktarum och fornminnesregistret. I fornminnesregistret har jag hittat platser såsom en reliklund med mycket gamla lindar, en tänkbar offerkälla, en stenlagd cirkel som kan vara en tingsring samt att i närheten finns ett område som på gamla kartor kallas Lundåker, en tydlig odling av Hassel.

Att angöra en lobby : En kvalitativ studie av riksdagsledamöters erfarenheter och attityder gentemot lobbying ur ett kommunikationsperspektiv

Title: Lobbying in the Swedish parliament - a qualitative study about experiences and attitudes of lobbying among the members of the Swedish parliament, from a communication perspective.Author: Bodil Hassel and Kristofer PerssonTutor: Emma SvenssonPurpose: The purpose of this thesis is to study lobbying towards members of the Swedish parliament. We aim to study their point of view: what experiences and attitudes they have towards the phenomenon. Key questions to be answered are: What experiences and attitudes do the members of the Swedish parliamentary Committee on Environment and Agriculture have towards lobbying? What skills does a successful lobbyist possess, according to the members of the committee? How do the organizations Skogsindustrierna and Naturskyddsfo?reningen lobby?Method/Material: The material used in this study consists of interviews with nine respondents of the Committee on Environment and Agriculture in the Swedish parliament. Additionally, two informant interviews with the organizations Skogsindustrierna and Naturskyddsfo?reningen were made.

Skötsel av tätortsnära skog : en utvecklings- och skötselbeskrivning för Karnas backe i Hörby

Inom 100 meter öster om Hörbys tätortsområde ligger Karnas backe med omgivande betes- och skogslandskap. Karnas backe omfattar ca 30 ha och ägs av Hörby kommun med kultur och fritidsförvaltningen som huvudansvarig för tillsyn och skötsel av platsen. Området består av ek- och Hassel dominerad blandlövskog med inslag av björk, al och asp. Inom området finns även en ohävdad gammal inägomark. Landskapet är kuperat, variationsrikt och tätortsnära och är därför ett värdefullt rekreation- och friluftsområde.

Hållbar och framgångsrik? : samband mellan hållbarhetsprestanda och finansiella aspekter i börsföretag

Many companies have historically forced their interests through without any thoughts about the future needs of the humans and the society. In the last few years voices have been raised for a change, companies need to take their responsibility regarding sustainable development.The purpose of the report is to describe and explain possible relations between sustainabil-ity performance of companies and profitability, valuation, industry and size respectively.To be able to judge the sustainability performance of the companies Folksam (2006a) have been used. This is a solid investigation of the companies listed on the A- and O-lists of the Stockholm Stock Exchange by the end of 2005. The sustainability marks have been com-pared with the chosen key values for each hypothesis respectively. With this quantitative data as foundation, a quantitative approach and a deductive method have been used.In the first area of the investigation, profitability, the authors found correlation for the main hypothesis between sustainability performance and ?Return on Total Assets? through a statistical test.

Lomma Söderpark : förbättringsförslag till naturlika planteringar

Jag har alltid tyckt om att arbeta med växter som ger karaktär. Under mina tre år på SLU i Alnarp växte det fram små idéer kring vad jag kunde tänka mig att skriva om i mitt examensarbete. Hur kan man arbeta med växter för att skapa olika effekter, teman eller röda trådar genom anläggningar? Genom min litteraturstudie har jag fått reda på historien bakom naturlika planteringar; hur kommunerna i Sverige började omprioritera skötseln i parker på 1960-1970-talen då skötselkostnaderna behövde minskas. Det togs upp hur det ska gestaltas för att efterlikna naturen, men även att kunskapen inom projekteringen och arbetet med naturlika planteringar måste bli bättre.

Trädgården vid Tomarps Kungsgård : ett försök att belysa trädgårdens användning och växtmaterial

Tomarps Kungsgård är belägen nordost om Kvidinge, mellan Åstorp och Klippan i Skåne. Examensarbetet är ett resultat av samarbete mellan Statens Fastighetsverk (SFV), brukarna vid Tomarp och Kompetensområde 6, Landskapsarkitektur, planering, design och kulturarv, vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp och är skrivet på D-nivå. Ämnet för examensarbetet är trädgårdshistoria, vilken beskrivs under perioden 1614-1658. Under denna period ägde riksrådet Owe Giedde (1594?1660) Tomarp och Skåne var danskt. Målet med examensarbetet sammanfaller med besvarandet av två frågeställningar: vad användes trädgården vid Tomarp till under 1600-talets mitt och andra hälft och vilket växtmaterial kan ha använts i trädgården.