Syftet med arbetet är att undersöka hur skolan hjälper de elever som lider av psykisk ohälsa genom att granska kris- och Handlingsplaner. Undersökningen syftar också till att se hur skolors arbete på detta område påverkas av lagar och styrdokument som hör skolan till. Till grund för resultatet ligger granskade kris- och Handlingsplaner, studier av relevant litteratur, samt tre kvalitativt genomförda intervjuer. Intervjuerna handlade om lärarens syn på kris- och Handlingsplaner. Även lärarens syn på elevers hälsa avhandlades under intervjun. Frågorna hade låg standardisering då varje enskild intervju utgick från de enskilda skolornas kris- och Handlingsplaner.  Det resultat som uppsatsen kommer fram till är att Lpo94 och skollagen har stor inverkan på det utbud av kris- och Handlingsplaner skolor har och hur dessa är utformade.

Detta arbete handlar om ett problem som angår oss alla som jobbar inom skolan, mobbning. Syftet med arbetet är att ge förslag på hur man kan förebygga och åtgärda mobbning i skolan. I litteraturen har jag hittat många förslag på hur man kan arbetaför att förebygga mobbning samt några olika samtalsmetoder som kan användas för att stoppa akut mobbning. I litteratugenomgången redogörs för dessa. En kvalitativ intervjuundersökning har gjorts, där jag har tagit reda på hur man på tre skolor har utformat sina Handlingsplaner samt vilket syfte dessa Handlingsplaner har, frågorna och svaren finns redovisade i resultatredovisningen..

Konventioner, lagtexter och inte minst läroplaner uttalar den rätt varje elev har för att känna sig trygg i skolan. Ändå är mobbning ett vanligt förekommande skolproblem. En av sju elever är inblandade i mobbning antingen som offer eller som mobbare. Vårt syfte med studien är att få ökad kunskap om Handlingsplaner och även se vad de belyser då det gäller arbetet mot kränkande behandling, med fokus på mobbning. Vi vill få vetskap om hur skolors Handlingsplaner tar form och vilka som involveras.

Eriksson, T. & Lindberg, L. (2014). En textanalys av sex Handlingsplaner för integration. C-uppsats i Pedagogik, Hälsopedagogiska programmet.

I den här rapporten undersöks en kommuns, en skolas, sex klasslärares och en specialpedagogs uppfattning om mobbning, samt om hur mobbning ska upptäckas, stoppas och förebyggas. Skriftliga Handlingsplaner och intervjuer med lärare analyseras i relation till mobbningslitteraturen. Den undersökta skolans kommun uttalar en tydlig ambitionsnivå. Hur ambitionen förverkligas, förtydligas i skolans Handlingsplaner. Intervjuer med lärarna visar att Handlingsplanerna förverkligas i praktiken..

Syftet med vår rapport är att se skillnaden mellan två skolors förarbete och agerande mot mobbning. Vi vill även undersöka om skolornas Handlingsplaner mot mobbning är tillräckligt utformade för att lösa ett konstruerat mobbningsfall. Vi använde oss av ett kvalitativt angreppssätt med sex semistrukturerade intervjuer. Vi granskade även skolornas befintliga dokument såsom Handlingsplanerna mot mobbning. Resultatet av undersökningen blev att båda skolorna har schemalagda, förebyggande arbete.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida det finns några Handlingsplaner att tillgå i förskolan för att möta andra kulturer. Den tar även upp pedagogers kunskap, förberedelse och erfarenhet av mångkultur i förskolan. Sverige har under de senaste decennierna blivit ett mångkulturellt land och vi kommer att möta många barn med rötter i andra länder. I arbetet tar vi bland annat upp invandringens historia och vad som tidigare skrivits om kulturella möten. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med 12 förskollärare och barnskötare i förskolan.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur polisen som organisation definierar och framställer jämställdhet. Detta utförs genom att retoriskt granska polisens Handlingsplaner gällande jämställdhet utifrån olika versioner av begreppet jämställdhet. I bakgrunden beskrivs begreppet jämställdhet som mångfacetterat och öppet för tolkning, vilket ger organisationen en möjlighet att själva definiera innebörden av jämställdhet. I bakgrunden beskrivs även de versioner av jämställdhet som rapporten bygger på. Resultatet av granskningen visar att polisens Handlingsplaner innehållsmässigt betonar versioner av konsensus, skillnadstänkande och individualism.

Denna uppsats behandlar ett problem som angår alla som arbetar inom skolans värld, det vill säga mobbning. I litteraturgenomgången studeras hur tio forskare ser på ämnet mobbning. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad är mobbning? Vilka barn blir mobbade? Vilka barn mobbar, Vilka är orsakerna till mobbning? Hur förebygger och åtgärdar man mobbning?I resultatredovisningen redovisas en enkätundersökning som genomförts i år 4, 6 och 7. Eleverna har fått svara på ifall de känner någon som är eller har blivit mobbad, varför de tror att han/hon är eller blev mobbad, varför man mobbas, vad de anser att deras skola gör för att motarbeta mobbning och vem de skulle vända sig till om de upptäckte mobbning på skolan.

Studien hade som syfte att belysa det arbete som skolor utför inom området mobbning, vi valde att lägga fokus på insatser och förebyggande arbete. I studien valde vi även att se närmare på vilka Handlingsplaner som finns utformade inom skolan samt hur synen på mobbning ser ut hos skolpersonal. Studien belyser relevant tidigare forskning och teorier samt grundar sig på en kvalitativ metod. Intervjuer med skolpersonal genomfördes för att kunna visa på ett tydligt resultat i hur arbetet med mobbning ser ut i praktiken. Resultatet visade på att skolpersonal hade en betydande roll och det var av intresse att undersöka hur deras verklighet ser ut i praktiken.

Mobbningsfenomenet är av stort intresse både för samhället och inom forskning. Studiens syfte var att granska innehållet i femtio befintliga Handlingsplaner mot kränkande behandling i grundskolan samt ta reda på deras uppkomst och vilka individer som varit delaktiga i Handlingsplanernas utformande.För att uppnå studiens syfte utformades ett analysverktyg baserat på tidigare forskning kring ämnet mobbning och kränkande behandling. Analysverktyget har utgjort den teoretiska ansatsen för analysen av de femtio Handlingsplanerna. Handlingsplanerna laddades ner från Internet och dess huvudmän kontaktades varvid en telefonintervju genomfördes för att få kunskap kring hur Handlingsplanerna mot kränkande behandling hade kommit till samt vilka som deltog i dess utformande. Resultatet av granskningen visar att skolorna uppfyller kraven av att ha en handlingsplan mot kränkande behandling, dock visar även resultatet att skolorna lätt kan kringgå de lagar ochförordningar som finns kring arbetet mot kränkande behandling samt eleverna deltar i ytterst liten del i framställandet av Handlingsplanerna mot kränkande behandling.

Syfte: Det övergripande syftet är att identifiera de diskurser som framträder i Handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd. Syftet är vidare att analysera de diskurser som skapas då pedagogerna tolkar sitt uppdrag. Teori och metod:Undersökningens teoretiska och metodologiska utgångspunkter är användandet av en socialkonstruktionistisk utgångspunkt då diskursanalys grundas på en konstruktionistisk syn på de språk(tal)handlingar som framträder i text. Har inspirerats och tagit stöd av Laclau och Mouffes diskursteori.Resultat: Resultatet visar på två övergripande diskurser och de är svårighetsdiskursen och behovsdiskursen. Sedan följer anpassningsdiskursen där olika handlingar erbjuds barnet.

Det traditionella sociala arbetet socialtjänsten använder vid handläggning av våld i nära relationer, kan vara svårare att applicera på fall där våldet och förtrycket är "hedersrelaterat". Socialtjänstens iblandande kan ibland bli till mer skada en nytta, varför syftet med denna studie har varit att undersöka socialtjänstens Handlingsplaner och deras kunskapskällor som de har vid handläggning av ärenden som rör "hedersrelaterat" våld och förtryck. Den forskningsansats som använts för att uppnå studiens syfte är kvalitativ forskningsmetod. Resultatet är baserat på en granskning av tre Handlingsplaner från socialtjänsten, för handläggning av "hedersrelaterat" våld och förtryck och som ett komplement har tre kvalitativa intervjuer genomförts med tre socialsekreterare. Vidare har en jämförelse gjorts med andra kunskapskällor som varit relevanta för studiens syfte och berört problematiken.

Uppsatsens syfte är att undersöka med vilka teoretiska perspektiv kommunala Handlingsplaner för mäns våld mot kvinnor konstruerar en förståelse av våldet.De teoretiska perspektiv av mäns våld mot kvinnor som återfinns i materialet är det feministiska, det psykopatologiska, det systemteoretiska och det ekologiska perspektivet. Materialet har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, Haldéns problemfigur samt Christies teori om det idealiska offret. Materialet består av 18 kommunala Handlingsplaner utvalda med hjälp av ett systematiskt urval. Dess innehåll har analyserats med hjälp av kvalitativ metod, fortolkning i kombination med meningskategorisering.Resultatet visar att de kommunala Handlingsplanerna i själva verket är en mängd olika typer av dokument med olika namn, syfte, innehåll och omfattning. De innehåller också ett flertal olika teoretiska perspektiv med vilka mäns våld mot kvinnor förstås.

Polisyrket är ett högriskyrke vad gäller våld och hot. Bakgrunden till detta arbete är vårt eget intresse i ämnet individuellt krisstöd och att ge läsaren en inblick i vilka metoder som används vid krishantering. Vi vill också påvisa de följdverkningar som kan uppkomma om en polis inte får adekvat hjälp efter en traumatisk händelse. Bearbetas dessa upplevelser på ett rationellt sätt så kan resultatet bli en polis som utför sitt arbete på ett förtjänstfullt sätt, vilket gagnar alla i samhället. Vårt arbete bygger till stor del på de Handlingsplaner vi studerat från Jämtlands respektive Västerbottens läns polismyndighet.