Nasdaq OMX Stockholms stadigvarande positiva utveckling kan resultera i ett dyrare, mindre attraktivt, aktiepris och fo?rorsaka beslut om att genomfo?ra en aktiesplit. I den ha?r uppsatsen underso?ks, genom en eventstudie, om annonsering och genomfo?rande av aktiesplit ger upphov till o?veravkastning fo?r bolag noterade pa? Nasdaq OMX Stockholm mellan a?ren 2004- 2014. I fo?ljande eventstudie har bolag kategoriserats efter bo?rsva?rde fo?r att a?ska?dliggo?ra om det fo?religger skillnader i o?veravkastning beroende pa? bolagsstorlek.

Uppsatsen behandlar vilka förändringar som uppkommer på spread (vilket är skillnaden mellan köpkurs och säljkurs) på Handelsvolym och på volatilitet när ett företag genomför återköp av egna aktier. Vi undersöker vad dessa förändringar får för innebörd för investerarna och förtagen. Med bakgrund i amerikanska forskningar analyserar vi 35 stycken företag i Sverige som har genomfört återköp en eller flera gånger under de två första åren återköp blev tillåtet i Sverige, nämligen år 2000 och år 2001. Genom att jämföra värden under en period på ett år före återköpstillfället med ett år efter, har vi kommit fram till att både relativ och absolut spred ökar signifikant efter återköpet. Resultaten visar också på en signifikant minskning av marknadsjusterad Handelsvolym och av marknadsjusterad mittprisvolatilitet.

Syfte: Vi hade som syfte med denna uppsats att kartlägga sambandet mellan ett företags finansiella ställning och hur rapporter påverkar aktier med avseende på Handelsvolym och spread. Metod: Undersökningen utgick från den svenska marknaden under åren 1998-2001. Genom att vi beräknade företagens soliditetsavvikelse från sitt respektive branschgenomsnitt, fick vi ett urval av finansiellt starka och finansiellt svaga företag. Därefter tog vi fram rapportdagar för dessa utvalda företag. Vidare undersökte vi om spread- och Handelsvolymförändringarna kring dessa rapportdagar såg annorlunda ut för de finansiellt svaga företagen jämfört med de finansiellt starka.

Den 1 augusti 2012 infördes en skatt på finansiella transaktioner i Frankrike. Detta är ett av många exempel, nuvarande och i planeringsstadiet, på fenomenet där ekonomiska marknader beläggs med skatt. Hur detta påverkar marknaden är vad denna uppsats ämnar studera då tidigare teori och empiri pekar åt olika håll. För att uppnå detta syfte undersöks hur likviditeten och volatiliteten påverkades i anslutning till skattens införande i Frankrike. Likviditeten uppskattas genom spreaden samt Handelsvolymen.

Syfte: Undersökningens syftet är att mäta huruvida det går att få ut en överavkastning av aktier som väljs in i (respektive ut ur) OMX Stockholm Benchmark (OMXSB), som följd av att ett index ändrar sin komposition. Delsyftet är att undersöka om det går att se en signifikant ökning av Handelsvolymen i anslutning till ändringsdagen.Metod: Studien tillämpar en eventstudie som undersökningsmetod av kvantitativ karaktär. Studien undersöker indexet OMXSB och innefattade totalt 111 stycken ingående och utgående aktier fördelat på 10 tillfällen. Två eventfönster har konstruerats; ett kring annonseringsdagen och ett kring ändringsdagen. Den procentuella Handelsvolymen har mätts över eventfönstret kring ändringsdagen.Resultat: Den genomsnittliga kumulerade överavkastningen för eventfönstret vid annonseringsdagen uppgick till 1,02 % (-6 %) för de aktier som valdes in (ut).

Bakgrund: Aktieindex används världen över som placeringsalternativ, jämförelsemått inom portföljförvaltning och som underlag för portföljoptimering. Forskare har under senare tid ifrågasatt index viktade efter börsvärdet och alternativa viktningsmetoder för index har framtagits som substitut till det kapitalviktade indexet och prestationsjämförelser har gjorts. Studier har främst gjorts i USA och denna studie ämnar göra en liknande undersökning på den svenska marknaden. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka alternativa viktningsmetoder på det svenska aktieindexet OMXS30 och dess historiska prestation under åren 1995-2011 i förhållande till det traditionellt kapitalviktade OMXS30. Syftet är vidare att analysera de alternativt viktade indexen som grund för portföljoptimering enligt Single-Index Model. Genomförande: Fem alternativt viktade index konstrueras i studien där viktningen grundas på fundamentala värden, Sharpekvoter, standardavvikelse, likaviktning och Handelsvolym och jämförs prestationsmässigt mot OMXS30. Indexen används sedan vid portföljoptimering enligt SIM där aktiers och portföljers karakteristika analyseras.

Problembakgrund & problemdiskussion: I dagens informationssamhälle finns det oändligt med möjligheter att nå information. Dels genom traditionell media i form av papperstidningar, men också genom webbaserade plattformar i mobiltelefonen, surfplattan och datorn. För investerare innebär detta att de dagligen möts av information om företag de äger och har ett intresse för. En stor del av den information som publiceras innehåller inte något fundamentalt värde. Enligt teori om en effektiv marknad och rationella investerare påverkas investerare inte av denna information.