Debatten om hur oljan skall ersättas i Sverige till år 2020 pågår. Ett diskuterat alternativ är etanol, vars förbrukning förväntas öka. Sveriges etanolproduktion är beroende av EU:s tullstruktur, utan den blir fabrikerna i Sverige utkonkurrerade. Samtidigt är Sveriges handelspolitiska utgångspunkt att alla former av handelshinder skall motverkas. Om man skall satsa på en inhemsk produktion av etanol måste man gå emot Handelspolitiken och inte propagera för en frihandel.

Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förståelsen av den svenska Handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartläggs såväl förekomsten av olika handelshinder som i vilken utsträckning den nationella identiteten har präglat svenska makthavares sätt att argumentera då handelspolitiska frågor har diskuterats. Det valda sättet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder på att det går att påvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska Handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande regeringens sätt att argumentera..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger ett positivt samband mellan frihandel och ekonomisk tillväxt, dels i afrikanska länder, dels i länder tagna från hela världen. Vad jag genom min uppsats främst vill söka svar på är om en ökad grad av frihandel i Afrika bidrar till en högre ekonomisk tillväxt. Genom att även inkludera andra länder i min undersökning, försöker jag dessutom ta reda på om sambandet mellan frihandel och tillväxt ser annorlunda ut ur ett globalt perspektiv.Som metod använder jag mig i uppsatsen av en regressionsanalys. Som mått på frihandel använder jag mig av ett index utvecklat av den amerikanska organisationen Fraser Institute, kallat Freedom to Trade Index.Mina regressionsresultat visar på att Freedom to Trade Index ej har något statistiskt signifikant samband med den ekonomiska tillväxttakten i de afrikanska länder jag undersöker. I min ?världsundersökning? visar sig däremot indexet ha ett positivt samband med den ekonomiska tillväxttakten.

Som den största deltagande enheten inom WTO har EU en av nyckelrollerna genom sitt avgörande inflytande på världshandeln. EU: s 25 medlemsstater är alla medlemmar i WTO, men vid förhandlingar inom organisationen är det Kommissionen som representerar medlemsstaterna. Hur denna kompetensfördelning ser ut på jordbruksområdet inom ramen för förhandlingarna inom Doha Development Agenda skall behandlas utförligt i denna uppsats, med det fokus på jordbruksfrågor som denna förhandlingsrunda innebär. Jag kommer att ingående behandla de EG-rättsliga förutsättningarna för kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten samt de faktiska förhållanden som denna kompetensfördelning resulterar i. Målet med uppsatsen är att så långt det är möjligt inom det angivna utrymmet utreda kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten inom ramen för DDA-förhandlingarna utifrån det juridiska regelverk och de rättsliga grundprinciper som reglerar EU: s externa identitet och EG: s gemensamma Handelspolitik.

Som den största deltagande enheten inom WTO har EU en av nyckelrollerna genom sitt avgörande inflytande på världshandeln. EU: s 25 medlemsstater är alla medlemmar i WTO, men vid förhandlingar inom organisationen är det Kommissionen som representerar medlemsstaterna. Hur denna kompetensfördelning ser ut på jordbruksområdet inom ramen för förhandlingarna inom Doha Development Agenda skall behandlas utförligt i denna uppsats, med det fokus på jordbruksfrågor som denna förhandlingsrunda innebär. Jag kommer att ingående behandla de EG-rättsliga förutsättningarna för kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten samt de faktiska förhållanden som denna kompetensfördelning resulterar i. Målet med uppsatsen är att så långt det är möjligt inom det angivna utrymmet utreda kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten inom ramen för DDA-förhandlingarna utifrån det juridiska regelverk och de rättsliga grundprinciper som reglerar EU: s externa identitet och EG: s gemensamma Handelspolitik.

Trade was assigned as a Community responsibility at the founding of the European Community in 1957. It was then recognized that Europe would achieve a greater international influence if it were to negotiate trade deals with one voice. Since then, the basic rule has been that the European Commission negotiates agreements on behalf of the EC, and presents the agreements negotiated for approval in the European Council. Today, the 25-member European Union is the largest trading power in the world, and most member states have decades of experience of coordinating their national trade interests into a common position. However, partly as a result of the complex nature of the trade decision-making processes it is sometimes problematic to identify who or what really influences EU trade policy.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de fattigas- samt rättighetsperspektivet kommer till uttryck i Sveriges politik för global utveckling. Uppsatsen ämnar också att diskutera samstämmighetspolitikens prestation utifrån en jämförelse mellan Barometern och Handelspolitiken i PGU. Uppsatsens syfte har brutits ned i ett antal konkretiserade fråge-ställningar för att det ska kunna besvaras. Dessa är: Hur uttrycks de fattigas perspektiv och rättighetsperspektivet i PGU? Vilka utvecklingsaspekter eller önskade förändringar lyfts fram i PGU? Vilka problem identifieras i samband med global utveckling och hur ska dessa problem hanteras? Vad säger Barometern om den svenska politikens prestation med PGU? Vilka förutsättningar har samstämmighetspolitiken? Uppsatsen bygger på en icke- positivistisk och hermeneutisk vetenskapssyn vilket innebär att syftet är att nå kunskap och förståelse genom tolkning.

Dagens internationella Handelspolitik har kommit att präglas starkt av idén om global frihandel och protektionistiskt tänkande har därmed övergivits. Möjligheten att ställa upp regler för internationell handel beror till stor på de grundläggande regler som folkrätten ställer upp, såsom staters suveränitet och principen om statsansvar. WTO:s regelsystem har kommit att bli ett världsomfattande regelverk för internationell handel och detta regelverks sanktionssystem bygger på att stater gemensamt agerar, genom så kallade retaliationsåtgärder, för att avkräva stater som begår avtalsbrott dess statsansvar. Det finns en möjlighet för stater att erbjuda varandra kompensation. Denna möjlighet är emellertid endast tillfällig och helt och hållet frivillig.

Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs.När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler.