Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar, som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examensarbete att studera Gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gällande studier och arbete. Studiens syfte är även att analysera vilken medvetenhet Gymnasieungdomar visar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning. Författarna ställer sig följande frågor: Vilka kunskaper har Gymnasieungdomar kring att fatta beslut gällande studier och arbete? Vilken medvetenhet visar Gymnasieungdomar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning? Studiens valda metod är en kvalitativ intervjustudie med Gymnasieungdomar i årskurs tre. Studiens resultat är att Gymnasieungdomar vill fatta beslut på egen hand, samtidigt som de har ett behov av att bli sedda och lyssnade till.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan subjektivt välbefinnande och olika former av sociala relationer bland Gymnasieungdomar, om det finns någon könsskillnad samt vilken form av relationer som påverkar subjektivt välbefinnande mest. Studien innefattade 36 Gymnasieungdomar och de sociala relationer som inkluderades var relationer till föräldrar, lärare samt vänner. Studien visade på ett positivt samband mellan sociala relationer och subjektivt välbefinnande och ingen könsskillnad i subjektivt välbefinnande förelåg. Olika former av sociala relationer visade på positiva samband i subjektivt välbefinnande bland pojkar respektive flickor. Detta kan möjligtvis bero på att pojkar och flickor befinner sig i olika mognadsstadier under tonåren..

Tidigare forskning har visat på att barn till föräldrar med psykosociala problem själva löperstörre risk att utveckla någon form av psykisk ohälsa eller missbruksproblematik. Föreliggandestudie undersökte om Gymnasieungdomar vars föräldrar som har/haft psykosociala problem(psykisk ohälsa och/eller missbruksproblematik) skiljer från Gymnasieungdomar som intehar/haft föräldrar med dessa problem. Data om respondenterna (N=3419) erhölls via en databasfrån projektet ?Psykisk hälsa och drogvanor hos 18-åringar i Västra Götaland? vid Psykologiskainstitutionen, Göteborgs universitet. Resultaten visade att ungdomar som kommer från familjermed psykosocial problematik uppvisar mer ångest- och depressionssymtom än ungdomar sominte kommer från familjer med denna problematik.

Denna uppsats redovisar de resultat som uppnåtts genom en enkätundersökning bland Gymnasieungdomar i Skaraborg. Undersökningen genomfördes på sex skolor i fem olika städer i området och totalt deltog 214 elever. Syftet var att ta reda på vad eleverna har för attityd till den egna dialekten och hur de själva ser på sitt språkbruk. Tanken var också att ta reda på hur de ser på begreppet dialekt och på dialekter överlag.Fastän dialekter utjämnas allt mer visar undersökningen att en merpart av informanterna har en god inställning till den egna dialekten. Dock tycks flera av dem ha en förhållandevis komplicerad inställning till dialekten, då de ena sidan ställer sig positiva till den, och å andra sidan negativa, genom att ta avstånd från den.

Sett till Livsmedelsverkets kostrekommendationer är intaget av läsk och andra söta livsmedel idag alldeles för högt bland Sveriges befolkning. Flera studier visar ett samband mellan intag av läsk sötad med socker och övervikt. Som gymnasieelev idag är det ingen svårighet att få tag i läsk. På många skolor säljs läsk i skolcaféterian och det finns ofta butiker i närheten av skolorna som säljer läsk. Baserat på detta valde vi att göra en undersökning om konsumtion av läsk bland Gymnasieungdomar, var och varför de dricker läsk och deras uppfattningar om läsk, socker och hälsa.

Forskning har visat på ett samband mellan personlighet och utmattningssyndrom. Dock har relativt få studier utförts på området, särskilt på ungdomar. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka sambandet mellan femfaktormodellen av personlighet och utmattningssyndrom bland Gymnasieungdomar (N = 119). Utmattningssyndrom delades till dimensionerna fysisk, mental och emotionell trötthet. Korrelationer och multipla regressionsanalyser beräknades.

Under de senaste tio åren har förekomsten av kränkningar online ökat,både för dem som utsätts och utsätter andra för kränkningar online.Syftet med denna studie var att undersöka om självkänsla ochkänslolösa/känslokalla personlighetsdrag kan associeras med dem somutsätts, utsätter eller både utsätts och utsätter andra för kränkningaronline. Syftet var även att undersöka om det finns ett samband mellan attbli utsatt och utsätta någon annan för kränkningar online. För attundersöka detta användes en enkät med sammanlagt 42 frågor ochpåståenden om känslolösa/känslokalla personlighetsdrag, självkänslaoch huruvida de blivit kränkta eller kränkt någon annan online. Urvaletbestod av 99 Gymnasieungdomar, varav 41 unga män och 57 ungakvinnor, i åldrarna 16-20 år. Resultaten visade signifikanta sambandmellan självkänsla och känslokalla/känslolösa personlighetsdrag samt desom utsätter och själva blir utsatta för kränkningar online.

Bakgrund: Testmaterialet Bedömning av Subtila Språkstörningar (BeSS) togs fram för att bedöma subtila språkliga svårigheter hos bland annat personer med neurodegenerativa sjukdomar. Testet har sedan använts bland annat i dyslexiutredningar då subtila språkliga svårigheter kan förekomma även vid dyslexi.  BeSS saknar dock referensmaterial för flera åldersgrupper vilket behövs för att logopeder ska kunna göra tillförlitliga bedömningar med materialet. Mål: Att låta Gymnasieungdomar genomgå BeSS och sammanställa ett referensmaterial. Att se om det föreligger några prestationsskillnader mellan deltesten och könsskillnader. Metod: I studien deltog 28 Gymnasieungdomar, 16 flickor och 12 pojkar, vilka testades enskilt med BeSS. Deltagarna fick inte ha några kända språkliga svårigheter eller läs-/skrivsvårigheter. Övriga krav var att deltagarna gått i svensk skolklass och fått svensk undervisning på svenska under minst 8 år. Resultat: Det totala medelvärdet för testgruppen (alla deltesten sammanräknade) var 172 poäng av 210 möjliga med standardavvikelsen 14,5.

Användningen av droger har de senaste åren minskat bland unga men samtidigt dör fler än någonsin till följd av narkotikamissbruk. Bland Göteborgs Gymnasieungdomar är narkotikaanvändningen högre än i andra delar av landet. Drogproblematiken är en viktig och aktuell fråga då den orsakar skador både hos individen och i samhället. Ett sätt att arbeta med frågan grundar sig på en hälsopromotiv synvinkel där bland annat fysisk aktivitet har visat sig fungera som skyddsfaktor mot att testa och använda droger. Syftet med studien är att kartlägga samband mellan fysisk aktivitet och drogkonsumtion bland Gymnasieungdomar.

Titel: Fildelningsvanorna bland GymnasieungdomarFörfattare: Anders Sjöberg & Marcus OlssonHandledare: Jan AidemarkInstitution: Matematiska och systemtekniska institutionenKurs: IVC730Problemformulering: På vilket sätt skiljer sig fildelningsvanorna mellan män och kvinnor lokalt i Växjö och i Sverige?Hur påverkar fildelningen individernas köpbeteenden?På vilket sätt påverkar lagar och regler fildelningen hos individer?Syfte: Avsikten med vår uppsats är att ta reda på vilka skillnader det finns vad gäller fildelningsvanor hos ungdomar i Växjö och jämföra detta med hur det ser ut i övriga landet. Vi vill också veta vilka övriga faktorer som påverkar folk till att fildela respektive inte fildela.Metod: Undersökningsmetoden har varit kvantitativ. Empirin har samlats in genom att göra en enkätundersökning. Enkäterna har sedan behandlats i en databas.Slutsats: En klar majoritet av Gymnasieungdomar fildelar.

Denna underso?kning tar upp problemet att de som utsa?tts fo?r brott ofta a?r kriminella och syftar till att ge en o?kad fo?rsta?else fo?r utsatthet fo?r brott, oro fo?r brott men fra?mst rollblandning hos Gymnasieungdomar i Va?stra Go?taland. Fo?r detta syfte gjordes en kvantitativ surveyunderso?kning med tva?rsnittsdesign: en enka?tunderso?kning som delades ut till en grupp gymnasieelever. Underso?kningen kopplas till rutinaktivitetsteorin som fokuserar pa? orsaker till att man utsa?tts fo?r brott snarare a?n orsaker till att man bega?r brott.

Hotet mot Sveriges säkerhet ser idag annorlunda ut än för 20 år sedan. Därför har Försvarsmakten infört ett nytt personalförsörjningssystem av soldater byggt på frivillighet. De närmsta åren behöver organisationen rekrytera 3 250 kontinuerligt tjänstgörande och 4 650 tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Gymnasieungdomar boende i en garnisonsort ställde sig till möjligheten att söka anställning som soldat i Försvarsmakten, både inom de lokala förbanden och inom övriga förband i Sverige. Studien skulle utvisa vilka Gymnasieungdomar som kunde tänka sig en soldatanställning i hemorten vilket syftade till att ge en fingervisning för ungefär hur många man kunde tänkas rekrytera inom kommunen samt för att underlätta lokal rekrytering till soldatbefattningarna.

Syfte: Syftet med denna studie var att studera hur Gymnasieungdomar ser på ansvarstagande gällande preventivmedel i en fast relation.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie användes för att undersöka könsskillnader i ansvarstagande hos Gymnasieungdomar över 18 år. 102 enkäter delades ut med jämn fördelning mellan könen. Enkäten bestod av en öppen fråga samt fem slutna frågor med kommentarsfält. Chi-två-test användes för att undersöka signifikansen (p<0.05) mellan könen.Resultat: Det fanns inte någon signifikans mellan unga kvinnor och män avseende ansvarstagande. Däremot kunde en skillnad mellan könen ses när det gäller kännedom om olika preventivmedel, vart man hämtar information om preventivmedel samt varför preventivmedel används.

Facebook. Ett fenomen som på relativt kort tid fått en allt större inverkan påmänniskors liv. Men vad händer när det tar överhanden? När vad som var tänktsom en social plattform för att hålla kontakt med vänner blir till ett beroende? Denhär explorativa studien utforskar Facebook-beroende bland vad som enligt tidigareforskning anses vara en riskgrupp: Gymnasieungdomar. Hur stor andel avGymnasieungdomarna skulle kunna vara beroende av Facebook, och finns detaspekter av deras fritidsliv, umgängespreferenser, hälsa och Facebook-användandesom verkar kunna bidra till ett beroende? Med hjälp av en kvantitativ ansats dären översatt version av den norska Bergen Facebook Addiction Scale har delats ut ienkätform undersöks Facebook och dess inverkan på Gymnasieungdomar på enskola i Göteborgsområdet, och resultaten visar att en betydande andel avGymnasieungdomarna skulle kunna vara beroende av Facebook.

Studien bygger på en offerundersökning genomförd på två gymnasieskolor i Malmö under våren 2005. Sammanlagt svarade 243 ungdomar födda mellan år 1984-1989 på ett frågeformulär om utsatthet för brott. Syftet med studien var att deskriptivt beskriva utsattheten för brott för Gymnasieungdomar i Malmö, främst under den senaste ettårsperioden. Studien ville dessutom belysa hur de unga brottsoffren ser på polisens bemötande samt beskriva frekvens och anledningar till att man anmäler samt inte anmäler brott. De frågeställningar som jag valt att fokusera min undersökning kring är:* Hur ser utsattheten för brott ut för Gymnasieungdomar i Malmö?* Finns det möjligtvis skillnader inom den undersökta gruppen beroende på kön och bakgrund?* Polisanmäler ungdomarna när de blivit utsatta för brott och i så fall varför/varför inte?* Hur upplever ungdomarna polisens bemötande vid själva anmälningstillfället?Deltagarna har själva fått definiera begreppet brott, då öppna frågor har dominerat enkäten.Undersökningen visar att trots ökade insatser från polisen upplever ca en tredjedel av ungdomarna att de råkat ut för brott det senaste året.