Internationell läxforskning visar ett positivt samband mellan läxläsning och resultat och många lärare bekräftar detta samband. Denna undersökning bygger på föreställningen att graden av läxläsning i Gymnasiematematik påverkas negativt av bristande tillgång till läxhjälp vilket i sin tur påverkar resultatet negativt. Syftet med denna studie är därför undersöka i vilken omfattning efterlyser gymnasieelever hjälp med hemläxor i matematik och om eleverna kan tänka sig ta emot den hjälpen över Internet. Resultat visar att en majoritet av elever kan tänka sig att aktivt söka löpande läxhjälp över ett bemannade Internet forum och ännu fler efterlyser samma hjälp inför olika skolprov. Enbart en försvinnande liten del av eleverna utnyttjar läxhjälp som deras skolor erbjuder idag.

Syftet med studien är att undersöka varför det är så många distansstudenter som avbryter sina distansstudier i matematik. Distansutbildning (DU) är en studieform i stark frammarsch. Nyckelorden för en lyckad DU är bland annat flexibilitet och individanpassning. Medan flexibiliteten framförallt ökar tillgängligheten står individanpassningen som garant för en god lärsituation. Faktorer som i hög grad påverkar DU och genomströmningen är studiemotiv, artefakter och hur det sociala sammanhanget upplevs.

Det finns en problematik i övergången för svenska studenter mellan gymnasiet och högskolan. En faktor i den problematiken är att bevis och bevisföring hanteras på olika sätt på de olika utbildningsnivåerna. Dessutom är forskning kring hur läroböcker hanterar bevis och bevisföring begränsad. I denna studie undersöks två vanliga läroböcker på gymnasiet med avseende på bevis och bevisföring. Utifrån de i ämnesplanen befintliga ämnesområdena granskas teoriavsnitten i läroböckerna med fokus på bevis och bevisföring.

Syftet med detta arbete var att få insikt om hur matematiklärare resonerar kring sitt ämne i förhållande till befintliga brister i matematikkunskaper hos de elever som fortsätter att läsa på en eftergymnasial nivå med teknisk inriktning. Med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer, jämt uppdelade mellan högskole- respektive gymnasielärare, diskuteras problematiken. Den negativa utvecklingstrenden i matematikkunskaper har varit närvarande under en längre tid. Kunskapsbristerna medtagna från föregående kurs respektive skolform orsakar svårigheter för både elev och lärare. Kunskapsbristerna tycks ha sitt ursprung i grundskolan och av diverse skäl misslyckas gymnasielärare i att bekämpa dessa. Behörighetskraven är allt mindre jämställda med förkunskapskrav.

Denna uppsats presenterar en undersökning av fallstudiekaraktär. Fallet är ett matematiklärarkollegium på en gymnasieskola i Sverige, vilket studeras med inriktning på hur lärarna i det lägger upp sin undervisning, och varför de gör som de gör. Utifrån kvalitativa intervjuer behandlar uppsatsen hur tre av matematiklärarna beskriver att de introducerar begreppet derivata och orsakerna till deras lektionsupplägg. Intervjuerna analyseras med hjälp av en antropologisk didaktikteori. I uppsatsen redogörs för hur lärarna tänker sig sina undervisningsupplägg i sin helhet.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur lärare kan underlätta för elever vid algebrainlärning. För att ta reda på detta utgick jag från frågorna, varför ska alla läsa algebra?, vad är viktigt att tänka på vid algebraundervisning? och finns det svårigheter inom algebra på gymnasiet?, i så fall vilka svårigheter finns det? För att få svar på frågorna gjordes en litteraturstudie och en empirisk studie där jag intervjuade tre lärare. Resultatet av studierna visar att lära sig algebra är en viktig process i en elevs matematiska utveckling. Samhället idag ställer stora krav på matematiskt kunnande, om inte alla får chansen att läsa algebra skulle många möjligheter till vidareutbildning stängas.

Rapportens syfte är att undersöka hur kvinnor och män vid en gymnasieskola ser på matematikundervisningen, vad kvinnorna säger om alternativa undervisningsmetoder samt hur jag som lärare kan öka intresset för matematik hos framförallt kvinnor. De undersökningsmetoder som användes var observation av elevers arbete i grupp med att själva konstruera en matematikuppgift, enkät bland elever på gymnasiets NV, MSP och TE-linjer samt kvalitativa intervjuer med kvinnor ur den tidigare observerade matematikklassen. Även en litteraturstudie utfördes. Enkätresultat och intervjuer tyder på att eleverna, såväl manliga som kvinnliga, i hög grad är nöjda med undervisningen. Det engagemang eleverna visade under det observerade arbetspasset, samt resultatet från intervjuerna, tyder på att det även är intressant och lärorikt för eleverna att själva få skapa problem som sedan presenteras för övriga klasskamrater.