Studien avser att ge en bild av hur samtal om Gudsrelation hanteras i psykoterapi. Data samlades in genom en fokusgrupp och 13 intervjuer. Urvalet bestod av terapeuter och själavårdare med erfarenhet av att samtala om Gudsrelation med konfidenter. Materialet analyserades med en modifierad version av Consensual Qualitative Research. Analysen gav sju kategorier som beskrivs ingående: Förekomst, Initiering, Samtalens karaktär och behandlarens förhållningssätt, Behandlarens strategier och arbetssätt, Relevans, Möjliga vinster och risker samt Metanivå.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med Gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur Gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med Gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur Gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med Gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur Gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med Gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur Gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med Gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur Gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med Gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur Gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med Gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur Gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

Denna rapport handlar om den kristna gudsbilden. Kristendomen har en monoteistisk gudsbild men sammanfogar den till den treeniga bilden Gud Fader, Jesus Kristus och den helige Anden.Rapporten vill visa att nutidens människor brottas med samma problem som urkyrkans medlemmar. Nämligen frågan om att de tre delarna är en sammanhängande bild av en enda helhet, som är Gud.Till att börja med innehåller rapporten en genomomgång av urkyrkans, högmedeltidens och reformationens olika problem med gudsbilden. Dagens gudsbild presenteras utifrån biskop Lennart Koskinens personliga vinkel.Därefter följer ett kapitel om livsåskådningsundersökningar som har genomförts både i Europa och i Sverige under slutet av 1900-talet. I dessa har jag främst tagit del av det som handlar om nutidsmänniskans gudsbild i ett samhälle som blir allt mera sekulariserat.Slutligen har jag genomfört en enkätundersökning bland vuxenstuderande vid Mjölby komvux.

Inledning: Tidigare var det vanligast att dö hemma, vårdad av sina anhöriga. Idag dör den storamajoriteten på olika vårdinrättningar, omgivna av vårdpersonal. Döendeprocessen har på många sättprofessionaliserats vilket fått positiva följder i form av exempelvis bättre symtomlindring men äveninneburit vissa problem då vårdarna saknar den personliga relationen till patienten. Utmaningen försjuksköterskan är att lyckas hitta personen bakom patienten i ett rutinbaserat system. Bakgrund: Attmänniskor lever allt längre medför att många lever en betydande del av sina liv med en eller flerakroniska sjukdomar.

Uppsatsen beskriver och analyserar R.M. Matthiesens arbete som fängelsepredikant i Härnösands cellfängelse under hans verksamhetsperiod 1875-1887. Källmaterialet är hämtat från Matthiesens årsrapporter och dagjournaler till Fångvårdsstyrelsen samt befintlig forskning. Bakgrunden till valet av uppsatsämne är den fängelsereform som genomfördes under 1800-talets mitt. Den baserades på kristna värderingar, med en stark övertygelse till människans förmåga att förändras och utvecklas.

Uppsatsen beskriver och analyserar R.M. Matthiesens arbete som fängelsepredikant i Härnösands cellfängelse under hans verksamhetsperiod 1875-1887. Källmaterialet är hämtat från Matthiesens årsrapporter och dagjournaler till Fångvårdsstyrelsen samt befintlig forskning. Bakgrunden till valet av uppsatsämne är den fängelsereform som genomfördes under 1800-talets mitt. Den baserades på kristna värderingar, med en stark övertygelse till människans förmåga att förändras och utvecklas.