Gruppundervisning för piano är en ovanlig företeelse och är därför intressant att undersöka. Traditionellt har pianoundervisning, på grund av olika faktorer, skett individuellt.Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fem instrumentallärare, fyra i piano och en i gitarr, och nio pianoelever. Förutom intervjuer har tre ostrukturerade, naturalistiska observationer genomförts i tre grupplektioner för piano. Pianoelever från respektive lektion har intervjuats.Gitarrundervisning har en längre tradition av undervisning i grupp och det var därför givande att undersöka om det finns likheter mellan Gruppundervisning för de olika instrumenten.I undersökningen framkommer att det finns många fördelar och få nackdelar med Gruppundervisning. Fördelar med Gruppundervisning är att det av pianoeleverna uppfattas som roligare och mer socialt än enskild.

Syftet med arbetet är att bidra till ökad kunskap om hur kontrabaspedagoger utformar Gruppundervisning i sitt arbete med kontrabaselever. Det tycks finnas en stor brist på studier som behandlar Gruppundervisning på kontrabas. I bakgrundskapitlet belyses därför Gruppundervisning med dess för- och nackdelar, olika Gruppundervisningsmetoder för stråkpedagoger samt forskning som visar positiva effekter av Gruppundervisning. Föreliggande studie grundar sig på det designteoretiska och multimodala perspektivet. Datamaterialet består av två videodokumentationer från två olika kontrabaslärare.

Cehic, A & Meijer, S. Gruppundervisning för individer med diabetes typ 2. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det finns stöd i vetenskaplig litteratur för att Gruppundervisning för individer med typ 2-diabetes stimulerar till livsstilsförändringar.

Studiens syfte är att undersöka vad verksamma pianopedagoger har för erfarenheter av Gruppundervisning och samspelsmöjligheter för nybörjarpianoelever. I bakgrundskapitlet ges en överblick vad som finns skrivit om samspel, pianoGruppundervisning, traditioner inom pianoundervisning och material för grupper. Därefter följer en presentation av tidigare forskning inom ämnesområdet. Den teoretiska utgångspunkten för studien utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärarande och kommunikation.Det insamlade datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pianopedagoger som har erfarenheter av samspel och Gruppundervisning för piano. I resultatkapitlet beskrivs informanternas erfarenheter av Gruppundervisning, samspel, förutsättningar och material.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur anpassad Gruppundervisning bedrivs för patienter med diabetes typ 2. Tio kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet. En av de grundläggande faktorerna är relationen mellan patient och undervisare och att denna uppehålls under längre tid. Närstående behöver också delta i undervisningen för att hjälpa patienten med livsstilsföränd¬ringar. Gruppundervisning är ett utmärkt tillfälle att lära av andras erfarenheter och en kulturanpassning med enkla redskap som matlagning tillsammans, kan hjälpa patienten till bättre egenvård.

Abstrakt/AbstractFör tio år sedan genomfördes en studiepå Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholmdå 32 tonåringar med typ-1 diabetes fick genomgå en empowerment-baserad Gruppundervisning i diabetes. Målet var att gruppmedlemmarna skulle bli medvetna om vad de behövdeförändrai sin egenvård, lägga upp en handlindsplan, och ta kontroll över sin sjukdom.Denna utbildning ledde dock inte till någon förbättring av Hba1c men en förbättring avungdomarnas förändringsbenägenhet.Som ett vårdutvecklingsprojekt av barndiabetesmottagningens verksamhet blev syftet med föreliggande studie att retrospektivt undersöka vad deltagarna upplevt som betydelsefullt efter att som tonåringar ha deltagit i denna grupputbildning.Efter att intervjuat 6 av deltagarna gjordes en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i följande teman:Att uppleva kompetent stöd från diabetesmottagningen, att gemenskapi gruppen gav mod att konfrontera sjukdomen ochatt grupputbildningengav känslan att det var lättare att leva med diabetes.Resultatet skulle kunna utgöraendelav ett underlag för utformningen av framtida Gruppundervisningar för tonåringar med diabetes..

I denna studie undersöks hur sånglärare verksamma på kulturskola, gymnasiets estetiska program och folkhögskola beskriver de metoder och moment de använder då de bedriver sångundervisning i grupp. Vidare presenterar studien vilka för- och nackdelar såväl forskare som sånglärare anser finnas med Gruppundervisning som undervisningsform samt vilka ramfaktorer som spelar roll för dessa upplevelser. För studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem sånglärare som alla har olika erfarenheter av undervisningsformen. I deras tjänster bedriver de olika typer av Gruppundervisning och ramfaktorerna ser olika ut för lärarna då de är har olika styrdokument och resurser att förhålla sig till. Den bild som sånglärarna ger stämmer till övervägande del överens med den litteratur och forskning som finns inom ämnet.

Varje år drabbas ett stort antal diabetiker av fotsårsproblem och det är vår uppgift som sjuksköterskor att genom olika former av undervisning försöka förebygga dessa. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan genom undervisning bidrar till att förebygga fotsår hos patienter med diabetes. Metoden är en litteraturstudie med granskning av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenterades som två teman, undervisning och kunskap och det framgår att sjuksköterskan kan använda sig av både individuell och Gruppundervisning för att förebygga fotsår. Kunskapsnivån har visat sig vara bristfällig vad gäller god omvårdnad vid fotvård och författarna menar att en bidragande faktor till detta kan vara attityder till fötter samt kunskaper i sårvård.

Den här studien syftar till att belysa hur musiklärare som undervisar grupper med funktionsnedsatta elever, förhåller sig till sin egen musikundervisning. För att närma mig musiklärarnas olika förhållningssätt valde jag att använda den kvalitativa intervjun som forskningsmetod. Hanken och Johansens (1998) kategorier för den pedagogiska grundsynen hos en musiklärare utgör en stor del av de teoretiska utgångspunkterna för studien. Jag har bland annat jämfört och placerat in informanterna i Hanken och Johansens kategorier för att på så sätt få fram en tydligare bild av informanternas undervisning.Resultatet visar tydligt att elevernas funktionsnedsättning inte påverkar målet med informanternas undervisning. Det som skiljer musikundervisning för elever med funktionsnedsättning från elever utan funktionsnedsättning är framförallt undervisningssättet och metoden.

Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring två välkända begrepp inom Affective Forecasting nämligen Impact Bias, som innebär att människor har en tendens att överskatta i vilken utsträckning de kommer att uppleva en viss känsla i en framtida situation än vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebär att människor har en tendens att underskatta i vilken grad känslotillstånd kommer att påverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkätundersökning. Etthundra sextiotvå studenter, slumpvist uppdelade i två grupper, Känslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. Enkätundersökningen var en mixad design med grupp (känsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i både Känslogrupp och Preferensgrupp skattade lägre i eftertest (actual) än pretest (forecasting).

Syftet med detta arbete var att få ökad förståelse för hur åtta specifika instrumentallärare utnyttjar möjligheterna och hanterar utmaningarna under lektioner i grupp och enskilt i cello- och blockflöjtsundervisning. Vi intervjuade åtta lärare (fyra cellolärare, tre blockflöjtslärare och en brasslärare) för att undersöka hur de uppfattade grupp- och enskild undervisning samt möjligheter och utmaningar med dessa undervisningsformer.Resultatet visar på att det är enklare att få en personlig kontakt under den enskilda lektionen och att lektionsinnehållet blir mer individuellt anpassat. Fokus på tekniken ses dock som både positivt och negativt. Relationen mellan läraren och eleven under den enskilda lektionen kan lätt bli osymmetrisk varför lärare bör försöka ?bjuda in? eleven att vara mer delaktig i diskussioner och planering.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man som musiklärare kan arbeta och agera för att stärka enskilda elevers lärande och självförtroende inom ramen för Gruppundervisning och utifrån detta syfte formulerades följande forskningsfrågor, hur kan arbetet i klassrummet se ut för att främja lärandet och stärka elevers självförtroende och på vilket sätt kan bedömning vara till hjälp för elevens fortsatta lärande samt hur påverkar musikämnets konstnärliga och vetenskapliga karaktärsdrag lärandet? Som vetenskaplig forskningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer och i studien deltog lärare som är eller har varit musiklärare på det estetiska programmet på gymnasiet. Resultatet visar på många olika faktorer som påverkar enskilda elevers lärande och självförtroende, bl.a. lärarens syn på bedömning och valet av arbetsmaterial, grupprocesser och klimatet i klassrummet..

The purpose of this study is, on one hand, to obtain an understanding of how children in municipal music- and culture schools choose instruments and what forms of recruitment methods they are subjected to, and on the other hand, how you can make them continue to play once they have begun.To acquire this information, I have interviewed five music teachers and two principals at municipal music- and culture schools in Värmland. The questions treated, among other things, what affects children?s instrument preferences, recruitment methods and what you can do to keep interest for the chosen instrument alive.The result of the study shows some apparent tendencies. Even though some of the instruments have trouble recruiting students and other instruments have trouble keeping them, the old methods, which obviously do not work in a satisfactory manner, are still being used. Instead, increased commitment at the occasion of recruitment, more group teaching which strengthens the social bonds through role models and a will to have the courage to change the organization when it does not work, is required..

Syftet med vår studie är att undersöka om det förekommer motorikundervisning i skolan och hur denna i så fall ser ut. Vi vill även undersöka vilka orsaker som kan finnas till att det ser ut som det gör. Eftersom vår utbildning har inriktning mot grundskolans tidigare år, bygger vår studie på undersökningar gjorda på grundskolor. Vi valde ut tre grundskolor, där vi intervjuade och observerade pedagoger som arbetar med idrott och hälsa-undervisning. Våra resultat visar att de skolor vi undersökt arbetar med medveten motorikträning i idrott och hälsa-undervisningen och att det förekommer extra motorikundervisning för de barn som behöver det.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjusamtal och enkäter få ökad insikt i samt beskriva hur musicerande barn uttrycker sina upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande, såväl inom som utom ramen för frivillig musikundervisning. Det empiriska materialet består av 95 enkätsvar samt information från intervjusamtal med nio barn. Samtliga barn var mellan åtta och tretton år.Studien vilar på en kulturteoretisk ram, vilken utgör fonden för studiens övriga teoretiska utgångspunkter. Studiens syfte avspeglar ett hermeneutiskt kunskapsintresse, varför ett tolkningsteoretiskt perspektiv utgör en grundläggande utgångspunkt. Vidare vilar studien på tankegångar från den s.k.