Resultatet från 2011 års nationella prov visar att problemlösning är det näst svåraste delområdet för elever i årskurs 3. Flertalet forskare samt författare lyfter fram att elever tillägnar sig nya kunskaper genom kommunikationen och samspelet med andra klasskamrater. Utifrån ovanstående resonemang blir det centralt att pedagogen har kunskap om hur han/hon kan skapa optimala gruppsammansättningar vid problemlösningsarbetet. Detta för att elevers prestation och kommunikation skall gynnas. Därigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppkompositioner påverkar elevers kommunikation och prestation.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lyssnandet kan se ut mellan elever i en klass på komvux, dels för att få mer kunskap och förståelse om de olika sätten att lyssna, dels för att kunna medvetandegöra och utveckla elevers lyssnande. För att uppnå vårt syfte undersöker vi hur eleverna responderar på varandra. Den metod vi har använt oss av är den kvalitativa metoden observation. Vi har samlat in vårt material genom att göra en videoinspelning på 40 minuter med 5 elever på komvux samt kompletterat med två dagars observationer. Vårt resultat tyder på att eleverna har olika sätt att visa att de lyssnar, både verbalt och icke-verbalt.

Denna kvalitativa studie handlar om ämnet högläsning och hur högläsning kan stimulera barn i olika åldrar. Studien belyser både förskolans och skolans sätt att arbeta kring ämnet. Finns likheter och skillnader med hur man arbetar med högläsning i de olika verksamheterna? Studien tar upp hur och på vilket sätt barnen stimuleras av högläsning. Metoden jag använt mig av har varit kvalitativa intervjuer, där sammanlagt fem informanter som arbetar på två olika förskolor och två olika skolor har belyst och berättat om hur och varför de arbetar med ämnet och vad de anser varit relevant att ta upp.

I detta examensarbete undersöks elevernas upplevelser av ett klass- och ämnesövergripande temaarbete knutet till elevernas verklighet. Avsikten är att utröna om eleverna upplever denna arbetsform som motiverande samt vilka faktorer som påverkar elevernas motivation. Forskarna, pedagogerna och styrdokumenten har sin syn på vad som stimulerar lärande stämmer detta överens med elevernas syn? Det är trots allt eleven som ska lära sig mer och deras upplevelser påverkar deras motivation till lärande. Undersökningen är kvantitativ med kompletterande kvalitativa intervjuer av elever som utmärkte sig genom att vara mycket kritiska till arbetsformen. Det jag har kommit fram till i denna undersökning är att elevernas upplevelser av temaarbetet styrs av ett antal faktorer där intresset för ämnet och grupptillhörigheten är de mest dominanta motivationsfaktorerna.

Benign prostatahyperplasi (BPH) är en av de vanligaste sjukdomarna hos män och kan vara en orsak till lidande. Hur omfattande lidandet är hos dem som drabbas är individuellt. Studiens syfte var att belysa patienters lidande vid BPH. En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning i relevanta databaser; Cinahl, PubMed, PsycINFO och ELIN@Kalmar, utfördes och därefter följde kritisk granskning, dataanalys och sammanställning av vetenskapligt material inom problemområdet.

Resultatet från 2011 års nationella prov visar att problemlösning utgör det näst svåraste delområdet beträffande elever i årskurs 3. Flertalet forskare belyser att elever utvecklar nya kunskaper via kommunikation och samspel med andra klasskamrater. Vidare framhäver flera studier att somliga Gruppkonstellationer ej resulterar i en stimulerande miljö för alla elever. Därigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppsammansättningar inverkar på elevers kommunikation vid problemlösningsarbete.Undersökningen genomfördes i en årskurs 2. Fyra skilda Gruppkonstellationer valdes att studeras.

I denna fallstudie studeras hur medarbetare på Försäkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt där flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien är att kartlägga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. Frågorna som studien försöker besvara är 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten på skrivandet påverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar?Materialet som studeras har inhämtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer där deltagarna själva har fått bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kärngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundära deltagare, som fungerar som en resurs och sätter begränsningar för kärngruppen.

Vår studie redovisar hur lärarna med boksamtalet som metod kan stödja elever i förskoleklass till årskurs 3. Våra undersökningsområden är muntlig språkutveckling, fantasi, självförtroende och självkänsla samt kritiskt tänkande. Till vår studie har vi intervjuat sex lärare på en skola i Mellansverige. Vi har även observerat fyra boksamtalssituationer i förskoleklass och årskurserna 1-3. I resultatdelen beskriver vi hur lärarna arbetar med boksamtal utifrån muntlig spårkutveckling, fantasi, självkänsla och självförtroende och kritiskt tänkande. Genom citat från de intervjuade lärarna framkommer olika aspekter och metoder hur lärarna arbetar med boksamtal i klasserna.

Persson, Nina (2012). Åldersblandade eller åldersindelade barngrupper i förskolan? ? En studie om motiv bakom barngruppskonstellationer. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola.Examensarbetet belyser motiv som ligger bakom de två olika barngruppskonstellationerna, åldersblandade respektive åldersindelade barngrupper i förskolan. Syftet med undersökningen är dels att undersöka vilka motiv som ligger till grund för valet av de olika barngruppskonstellationerna, dels att undersöka vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i respektive Gruppkonstellation, samt undersöka vem som har inflytande över vilken barngruppskonstellation det ska vara.

Bakgrund: Ett projekt innebär att en unik Gruppkonstellation sätts samman för att under en begränsad tid lösa en specifik uppgift. På grund av den tidspress och osäkerhet som ofta präglar arbetet är det viktigt att projektmedlemmarna har förtroende för varandra för att lyckas uppnå målen och bli klara i tid. Frågan är hur detta förtroende skapas. Förtroende beskrivs traditionellt som något som tar lång tid att bygga upp och som kräver gemensam erfarenhet. I ett projekt finns inte tid för en långsam förtroendeprocess och många av medlemmarna har aldrig arbetat tillsammans tidigare.

Detta arbete kommer att handla om elevers upplevelse av inflytande och deras förmåga och möjlighet att vara delaktiga i planering, val av läromedel, arbetsmetoder och övriga aktiviteter i skolan. Det är framför allt inflytande över elevernas skolvardag i förhållandet till deras koncentrationssvårigheter som intresserar mig i min studie. De fyra eleverna, som står i centrum för denna undersökning, deltar i skolår 3-5 på en grundskola i södra Skåne. Pojkarna har det gemensamt att de har koncentrationssvårigheter vilket medför att de har svårt att fokusera på skolarbetet samt begränsad förmåga att planera på egen hand. Den verksamhet som bedrivs är väl strukturerad med tydliga regler och ett tydligt förhållningssätt.