Undersökningen ämnar öka förståelsen för och analysera hur fastighetsföretag marknadsför gröna argument och hur de uppfattar att intressenterna bemöter dessa.I uppsatsen studeras följande forskningsfrågor:* Vilka strategier används hos fastighetsföretag inom ramen för green business?* Hur kommunicerar fastighetsföretag green business genom grön marknadsföring?* Hur uppfattar fastighetsföretagen att intressenterna bemöter deras gröna marknadsföringsargument?.

Corporate Social Responsibility (CSR) eller, företags samhällsansvar har blivit ett viktigt marknadsföringsverktyg för att locka kunder och att vara konkurrenskraftig på marknaden. För att detta skall lyckas krävs det att kunderna tror på och visar förtroende för företagens kommunikation. Diverse skandaler har dock uppdagats när företag har ertappats att överdriva vad de gör, i synnerhet inom miljöaspekten. Greenwash är ett relativt nytt fenomen där företag antingen försöker att dölja sin negativa påverkan på miljön eller överdriver sina positiva aktiviteter för en hållbar framtid. På grund av detta har kunders förtroende för företag som marknadsför sitt ansvar försämrats över tid och kan avskräcka företag att fortsätta arbeta med CSR.Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur svenska konsumenters förtroende ser ut för företags CSR-marknadsföring inom detaljhandeln och vilka faktorer som kan öka förtroendet enligt kunderna själva.

På senare år har en ny trend inom miljöarbetet uppstått. Istället för att bara vara miljövänliga tar vissa företag och organisationer det hela ett steg längre och klimatkompenserar för de utsläpp de har. Företag som klimatkompenserar hävdar att de gör allt de kan för att först och främst minska de direkta utsläpp som de förorsakar. Som en sista åtgärd, för att ytterligare minska företagets påverkan på miljön, kompenserar företagen för sina utsläpp genom att delta i något miljöfrämjande projekt. De bakomliggande motiven till att klimatkompensera är främst ett starkt miljöengagemang inom företaget sedan tidigare.

Sammanfattning Titel: Miljöaspektens prioritering vid logistikplanering Författare: Viveca Freij och Olivia Idström Ekestolpe Handledare: Björn Carlsson Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp, VT 2013 Nyckelord: Stora företag i Sverige, miljöaspekten, logistikplanering, Greenwash, grön marknadsföring, CSR och logistik. Problemformulering: Hur prioriteras miljöaspekten hos stora företag i Sverige vid logistikplanering? Syfte: Syftet med denna studie är att utforska om och hur stora företag i Sverige tar hänsyn till miljön vid logistikplanering. Metod: En kvalitativ forskningsstrategi med ett induktivt angreppssätt. Studien börjar med en intervju med ett transportbolag och följs av en tvärsnittsstudie som genomförs via telefonintervjuer med 33 av Sveriges största arbetsgivare. Teoretisk referensram: Studien hanterar teorier inom grön marknadsföring, CSR, logistik och grön logistik. Teorier inom grön marknadsföring bidrar till att skapa förståelse om vilka fördelar som grön marknadsföring kan ge.

Dagens konsumtionstakt har skapat debatter kring ämnen som globalisering, mänskliga rättigheter, välfärd och miljöpåverkan. Konsumtionen på ena sidan världen ger konsekvenser för människor på andra sidan världen. Här i Sverige börjar allt fler tänka i banorna att något måste göras. Allt fler företag upprättar så kallade CSR-policys där de redogör för sitt ansvarstagande.CSR står för Corporate Social Responsibility och innebär att företag tar ett socialt och miljömässigt ansvar i sitt arbete och bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling. Men hur viktigt tycker egentligen studenter att CSR är? Kan det vara så att studenter är positiva till CSR så länge det inte har en negativ påverkan på de egna karriärintressena?Den här studien syftar till att visa på skillnader i studenters generella attityd till CSR gentemot deras attityd till CSR då de är arbetssökande.

Corporate Social Responsibility (CSR) is about facing responsibilities towards a company?s employees, customers, stakeholders, suppliers and the environment. As customers and consumers came to seek companies that were dealing with CSR a rapid wave of ?forced? implementations of social responsibility began. Fair Travel Tanzania, which has CSR as the foundation of the company, says that they are transparent about what they do and how they give back to the locals, could it be a problem with this? And how do they actually give back to the locals? Is it possible to measure the impact of CSR activities within the company? And if so, how?.

While the call for regulations against greenhouse gas emissions are louder then ever before, demand for oil is also at an all time high. Oil companies face the dilemma of making sound business without being perceived as environmental villains. In this essay I will examine how BP, one of the largest companies in the world, broke rank with the industry and devoted itself to being an environmental friendly oil company. The actions and motives of this change will be evaluated through up-to-date theories about company motivation to environmental adaptation. We see that BP:s transformation can be well explained through Simone Pulvers theory about the socially embedded company.

SyfteVårt syfte med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse för problematiken ochmöjligheterna som finns gällande klädföretags arbete med miljövänliga kläder. För attuppnå detta på ett effektivt sätt har vi tagit fram två delsyften. Vi ämnar analysera ochundersöka:? Vilka faktorer som påverkar konsumenters intresse för miljövänliga kläder.? Hur marknadskommunikationen av miljövänliga kläder kan vara utformad föratt tilltala konsumenterna.Vidare har en forskningsfråga tagits fram som lyder:? På vilka sätt kan klädföretag arbeta med grön marknadsföring för att ökaintresset för miljövänliga kläder?MetodVi har utgått från den kvalitativa undersökningsmetoden då vi ville uppnå endjupgående förståelse för vårt valda forskningsområde samt ha möjligheten att görasubjektiva analyser och tolkningar. Det empiriska materialet samlades in genom sjudjupgående intervjuer.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur och varför företag i friluftsbranschen arbetar med grön marknadsföring samt vilken grön strategi företagen har.Metod: Studien är kvalitativ i form av en komparativ flerfallsstudie med en deduktiv ansats. Teorin beskrivs först för att sedan jämföra teorin med det empiriska materialet. Empirisk data har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer och sekundärdata såsom internetkällor och elektroniska rapporter.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen berör olika områden inom grön marknadsföring. Teorin tar upp segmentering och targeting utefter kunders gröna karaktärsdrag, grön positionering, de fyra gröna P:na i marknadsmixen samt anledningar till varför företag arbetar med grön marknadsföring internt och externt.Slutsatser: Fallföretagen segmenterar inte marknaden efter kundernas gröna karaktärsdrag. Det ligger dock i deras affärsidé eller vision att positionera sig grönt.