Bakgrund och problem: Goodwill uppkommer som följd av rörelseförvärv, när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Idag utgör goodwillposten en av de dominerande tillgångsposterna i bolags balansräkningar. Införandet av IFRS/IAS år 2005 har bidragit till en ökad efterfrågan på kvalificerade revisorer. Revisorn blir allt mer en värdefull ekonomisk resurs vars huvudsakliga uppgift är att kvalitetssäkra information och skapa förtroende. IFRS/IAS innehåller större inslag av subjektiva principer och bedömningar jämfört med tidigare lagstiftning.

I takt med att fler motortyper skapas och att kraven på dessa motorer ökar i och med hårdare lagkrav på emissioner så ökar också gruppernas arbetsbelastning. Mycket av arbetet hamnar på grupperna med kalibreringsansvar då det är parametrarna som dessa grupper kalibrerar som delvis styr hur mycket emissioner som släpps ut. Fokus i denna rapport ligger på en delav de grupper som är inblandade i den granskning som sker av parametrarna som kalibreras. Examensarbetet är uppfört eftersom vissa problem med Granskningsprocessen har identifierats. Dessa problem grundar sig i bristande kommunikation och kvalitet och mer detaljerat i försenade leveranser och förändringar av parametervärden.

Miljötänkande och samhällsansvar får allt större uppmärksamhet i dagens samhälle. Utifrån det tvingas företag till en större medvetenhet beträffande dess samhällsansvar. Till följd av det upprättar allt fler företag separata hållbarhetsredovisningar som innefattar dessa aspekter. Det faktum att företag som tar samhällsansvar kan få ett gott anseende hos intressenter har gjort att det uppstått en iver att dra nytta av denna möjlighet. Ivern att på detta sätt uppnå en konkurrensfördel har lett till att många hållbarhetsredovisningar mer liknar reklambroschyrer än redovisningar som genomgått en oberoende granskning.

Utvecklingen av motorstyrsystem på Scania CV AB är en komplicerad process där hård- och mjukvara kombineras i en färdig enhet för användning i de lastbilar som företaget producerar. Styrsystemet består bland annat av en datasats med en mängd parametrar som styr olika typer av funktionalitet. Parametrarna måste vid utvecklingen av en ny motor först kalibreras med korrekta värden och därefter måste dessa värden granskas för att kvaliteten på produkten ska kunna säkerställas. I dagsläget saknas ett standardiserat arbetssätt för hur kalibrering och granskning ska gå till på de grupper som är inblandade.Studien syftade till att kartlägga hur arbetet med kalibrering och granskning går till samt att om möjligt utveckla denna arbetsprocess för att uppnå en högre grad av kvalitetssäkring. Vad gäller processkartläggningen förekommer både skillnader och likheter mellan de, i processen, inblandade grupperna.

Immateriella tillgångar har fått en ökad betydelse vid företagsförvärv i dagens teknik- och informationsbaserade samhälle eftersom de utgör en stor del av ett företags värde (KPMG,2010). När immateriella tillgångar har identifierats ska de värderas till verkligt värde ? något som länge varit omdebatterat på grund av problematiken i att objektivt värdera dessa tillgångar (Marton et al., 2008, s. 304). Det ställer således högre krav på revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har värderat tillgångarna till ett rättvisande värde eller inte (Ekberg & Lorentzon, 2007).

Syfte: Vårt syfte är dels att redogöra för innebörden av begreppen ?hållbarhetsredovisning? och ?kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning? samt att redogöra för sju intressenters uppfattning om kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning. Vi skall dessutom diskutera effekterna av kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning. Metod: Vi har i examensarbetet använt oss av ett induktivt tillvägagångssätt där vi genomkvalitativa intervjuer undersöker vår problemställning. Teoretiska perspektiv: Då det inte finns någon teori som behandlar vårt område har vi skapat en egen modell utifrån befintliga teorier.

Uppsatsen handlar om varför svenska företag låter granska sina frivilliga miljöredovisningar, samt vilka för respektive nackdelar det finns med granskning. Vi ville också se ifall de företag som granskar miljöredovisningarna använder sig av de rekommendationer och riktlinjer som finns på området. För att komma fram till detta har vi intervjuat representanter för de företag som lät granska sin miljöredovisnig från 2000, det var Cerealia, SAS, SCA, SKF och Swedish Meats. Vi har även intervjuat de företag som låter granska företagens miljöredovisningar, vilka i det här fallet var revisionsbyråerna Deloitte & Touche och KPMG, samt miljöcertifieringsföretaget Lloyds Register of Quality Assurance. Vi kom fram till att företagen lät granska sina miljöredovisningar av de anledningarna att de ville öka trovärdigheten i materialet, men en del av företagen gjorde det också för att granskningen ledde till många interna mervärden.

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

As the media attention society on the world climate change, interest in the environment and social impact has increased. This has in turn made even more companies choose to maintain a sustainability report that contains the three aspects of economic, environment and social impact. The demand for sustainability reports has increased among stakeholders. It has made the companies that establish this form of reports experienced economic benefits. The sustainability report than became a useful way to compete among businesses.

Diskussionerna om ?granskning? av miljö- och hållbarhetsredovisningar har i Sverige funnits sedan mitten av 1990-talet. Specialistrevisorn Lars-Olle Larsson menar att efterfrågan ökar angående bestyrkta hållbarhetsredovisningar. Detta på grund av de ökade kraven från organisationer som Global Reporting Initiative (GRI), Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International. Med andra ord har uppmärksamheten riktas mot såväl företagens samhällsansvar som den enskilda revisorn och revisorsprofessionen.Det finns en pågående forskningsdebatt som grundar sig på struktur kontra bedömning i revisionsprocessen.

AbstractFrån och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier ellervärdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivasav löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter somförväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdetmed tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgångar.

AbstractFrån och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier ellervärdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivasav löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter somförväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdetmed tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgångar.

Det har pågått ett intensivt utvecklingsarbete på Statistiska Centralbyrån (SCB) under de senaste åren i syfte att standardisera och effektivisera statistikproduktionsprocessen. I detta utvecklingsarbete har fokus främst riktats mot processerna insamling och granskning. Ett flertal studier har visat att det finns potential att reducera granskningens omfattning samtidigt som den övergripande kvaliteten i undersökningarna bibehålls. För att uppnå detta krävs att nya arbetssätt, metoder och verktyg utvecklas och implementeras.Den traditionella ansatsen på SCB har varit att i Granskningsprocessen försöka hitta och rätta alla databearbetnings- och mätfel. Ingen skillnad har gjorts mellan stora och små fel eller om felen har någon effekt på statistiken eller inte.