Detta arbetes syfte har varit att söka svaret på hur rättsläget är mellan å ena sidan lantbrukare och å andra sidan deras Grannar i Sverige. Vilka rättigheter har Grannar som drabbas av lukt, buller och andra störningar på grund av ett nära beläget jordbruk? Med början vid tidigare lagar fram till dagens miljöbalk och jordabalk och sedan behandla rättsfall från Miljööverdomstolen har ett svar på dessa frågor framkommit. Arbetet innehåller även en detaljstudie över ett rättsfall som visat hur ett ärende går till, från första början till slutet vid Miljööverdomstolen. Där visas hur domstolen ser på störningar som skapas på grund av lantbruk och vilka åtgärder som lantbrukaren var tvungen att vidta så att grannen kunde få acceptabla levnadsförhållanden.

Tvister mellan Grannar rörande skymmande grönska är, när man ser till antalet rättsfall, inte särskilt vanligt förekommande. Ser man till verkligheten istället är det inte svårt att konstatera att skymmande grönska verkar vara en av de vanligaste orsakerna till dispyter mellan Grannar. Det rättsområde som berörs är grannelagsrätten, vilket är ett tämligen vidsträckt rättsområde som återfinns i flera vitt skilda regleringar. När det gäller skymmande grönska finns dock endast två bestämmelser och dessa är jordabalken 3:1 och 3:2. Eftersom det finns så få rättsfall rörande grannelagsrätten och skymmande grönska samt så få och generellt hållna bestämmelser i lagen, är uppsatsens syfte att undersöka gränserna för de rättigheter och skyldigheter som en nyttjare av fast egendom har beträffande skymmande grönska på dennes fasta egendom..

Fastighetsägares relation till varandra som Grannar varierar i hög grad, många är ?goda Grannar? och har en bra relation tillskillnad från andra som inte alls kommer överens. Enligt svensk grannelagsrättslig tradition sa man förr, med tanke på vad som är skäligt att tåla, att grannen får stå ut med åtskilligt av mig för jag är skyldig att stå ut med detsamma från hans sida. Man tillämpade således ett slags kompensationstänkande. Hänsynsprincipen återfinns lagfäst i Jordabalkens 3 kap.

Bröstcancer är den vanligaste cancer formen bland kvinnor i västvärlden och statistiken visar en fortsatt ökning. Syfte med studien var att få en ökad förståelse för kvinnor med bröstcancer och deras upplevelse av stöd. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att få känslomässigt och praktiskt stöd från familj, vänner och Grannar, att sakna hjälp och förståelse från familj, vänner, Grannar och sjukvård, att bra kontakt med personal inom sjukvården leder till trygghet, att ha någon med erfarenhet att tala med och att skingra tankarna genom aktiviteter. Resultatet visade att det viktigaste stödet var från familjen och att det fanns brister i stödet från personal inom sjukvården.

Projektet grundar sig i Grannarnas motvilja till en kontroversiell byggnation vid Högalidsparken. Parker är som regel inte bebyggda och bebyggelse med bostadskaraktär minskar parkens offentlighet. Detta förslag bidrar med att utöka parkens yta och genom att hålla bygghöjden låg, fortfarande bibehålla Grannarnas utsikt över parken. I Stockholm råder också brist på utrymmen där flyktig eller säsongsbetonad handel kan ske innomhus, därför innehåller förslaget även en marknad inriktad främst till privatpersoner och små företag..

Bostadsbyggandet i Sverige idag präglas av ett fåtal större företag som producerar relativt standardiserade bostäder. Möjligheterna för den enskilda boende att påverka sitt framtida boende med avseende på planlösning och utformning är begränsade samtidigt som nya krav på bostäder uppkommer: familjekonstellationer ändras, kärnfamiljen är inte längre en självklarhet och miljö- och klimatfrågor vinner mark. Deltagande räknas som en av grundförutsättningarna för en av dimensionerna för hållbar utveckling; social hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt och dynamiskt samhälle och att trygga människors förutsättningar för sina grundläggande mänskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en så kallad byggemenskap, är ett fenomen som förekommer i flera länder i Europa och även i ett begränsat antal exempel i Sverige.

För människor som bor i hyres- och bostadsrätt finns ett skyddsnät vad gäller konflikter mellan Grannar. De lagrum som reglerar detta är hyreslagen samt miljöbalken . Kommunen har ett ansvar för att erbjuda invånarna hjälp i form av olika verksamheter som exempelvis störningsjouren som är kopplad till det kommunala fastighetsbolaget om de upplever sig störda av Grannarna. Alla fastighetsägare är skyldiga att åtgärda störningar i hyresrätts huset enligt hyreslagen . Som en sista åtgärd avgör fastighetsägaren om en uppsägning skall verkställas men då måste de även underrätta socialnämnden .

Det här är ett projekt som undersöker ett nytt sätt för bostäder att utformas. Hyresägenheter med fler rum, där kontraktet kan delas upp mellan de boende. Samtidigt värnas arkitektoniska kvalitéer, som burspråk i varje rum. För att minimera de uppvärmda allmänna ytorna i byggnaden går trapphuset och hissen utomhus, och binder samman lägenheterna med en slags loftbalkong. Varje våningsplan får sålunda en mötesplats där Grannar kan socialisera.

Bostadsbyggandet i Sverige idag präglas av ett fåtal större företag som producerar relativt standardiserade bostäder. Möjligheterna för den enskilda boende att påverka sitt framtida boende med avseende på planlösning och utformning är begränsade samtidigt som nya krav på bostäder uppkommer: familjekonstellationer ändras, kärnfamiljen är inte längre en självklarhet och miljö- och klimatfrågor vinner mark. Deltagande räknas som en av grundförutsättningarna för en av dimensionerna för hållbar utveckling; social hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt och dynamiskt samhälle och att trygga människors förutsättningar för sina grundläggande mänskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en så kallad byggemenskap, är ett fenomen som förekommer i flera länder i Europa och även i ett begränsat antal exempel i Sverige.

Kommunikation och tillgänglighet som målMitt program består av fem hus,630 kv var,studentsbostäder 541 kv och ett kontors komplex,komplexet är i samma byggnad som t-bana hus. Alla hus är på parken, på grund av ljusförhållande,eftersom programmet är orienterad mot söder.För att komma till bostäder går man genom trappor,det finns fem nya trappor från gatan till bostäderna som har som funktion,förutom att nå bostäder,att göra möjligt till alla Grannar att gå till parken från gatan själv.Programmet har också för mål att skapa ett mera dynamiskt urban liv med sitt multifunktionella grannskap,väl dimensionerad hus och anslutna ytor,varierande boende av alla åldrar,och utveckla ett mera aktiv förhållande till parken och med de nya bosättare.

Det här är ett projekt som undersöker ett nytt sätt för bostäder att utformas. Hyresägenheter med fler rum, där kontraktet kan delas upp mellan de boende. Samtidigt värnas arkitektoniska kvalitéer, som burspråk i varje rum. För att minimera de uppvärmda allmänna ytorna i byggnaden går trapphuset och hissen utomhus, och binder samman lägenheterna med en slags loftbalkong. Varje våningsplan får sålunda en mötesplats där Grannar kan socialisera.

Under det senaste decenniet har medvetenheten kring energianvändning ökat i Sverige, framför allt inom industrisektorn. Detta är sannolikt orsakat av ständigt ökande energipriser, ökad beskattning, hårdare regelverk samt ett fokus på negativa miljöfaktorer i samband med energianvändning.Det är också värt att notera att den svenska industrin tidigare har haft förhållandevis låga elpriser, jämfört med sina europeiska Grannar utanför Skandinavien (där situationen liknar den i Sverige). Detta har lett till en situation där svensk industri har utvecklats med begränsad medvetenhet om sin egen energianvändning och med en låg total effektivitet (återigen i jämförelse med europeiska Grannar utanför Skandinavien).Numera har energioptimering en hög prioritet för många industrier, med syfte att sänka kostnaderna och förbli konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Detta har öppnat en utmärkt affärsmöjlighet för företaget Dalkia AB, den svenska grenen av det multinationella franska företaget Dalkia.Dalkia utför olika tjänster, alla relaterade till användning, optimering och tillförsel av energi. För att optimera energianvändningen utförs vanligtvis en energikartläggning i syfte att kartlägga ett företags nuvarande energianvändning och rekommendera åtgärder för energieffektivisering.På begäran av Dalkia har detta examensarbete haft som mål att analysera deras energikartläggningsmetod för att hitta svagheter och föreslå förbättringar.

Utgångspunkten för denna rättskomparativa uppsats grundar sig i det Svenska och Finska djurskyddet. Arbetet bygger på en traditionell juridisk metod, med vilande tyngdpunkt på lagstiftningen och dess motiv. Sverige har sedan 1988 besuttit ett av världens starkaste djurskydd och har även varit en influens i skapandet av Europeiska Unionens och andra länders djurskyddslagstiftning. Oaktat att Finland är ett av Sveriges grannländer, har de en helt annan syn på djurskydd och framförallt hållandet av djur. Detta visar sig i de två olika lagstiftningarna, även om de influeras av EU-lagstiftning.

Syftet med studien är att studera vilka processer som sker hos människor när de ska integreras med varandra. Det handlar om psykiskt funktionshindrade människor i gruppbostäder och deras grannkontakter. Första frågeställningen är: Hur ser det ut med grannkontakterna till gruppboenden för psykiskt sjuka människor? Andra frågeställning är: Hur är upplevelsen för de psykiskt sjuka när det gäller dessa grannkontakter? Denna studie är kvalitativ. Det empiriska materialet består av litteraturstudier, deltagande observation och tematiska intervjuer med "experter" och brukare.

ResuméUppsatsen behandlar det processuella sakägarbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frågan om sakägarbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden är att de lagar som gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.