Syftet med studien var att undersöka socialt stöd hos svenska professionella Golfspelare. För att besvara syftet undersöktes följande frågeställningar: (1) Hur upplever svenska professionella Golfspelare socialt stöd? (2) Hur beskriver svenska professionella Golfspelare socialt stöd? En intervjuguide baserad på Social Support Scale skapades och intervjuerna genomfördes på (N=10) professionella Golfspelare. De var mellan 20-27 år och hade tävlat i golf mellan 6-14 år på både en nationell och internationell nivå. För att analysera resultatet användes en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats.

Syftet med studien var att undersöka hur Golfspelare på elitnivå förklarar (attribuerar) medgång respektive motgång samt att undersöka om det förekommer självtjänande tankemönster hos respondenterna. Studien byggde på följande frågeställningar: (1) Vilka attributioner förekommer bland Golfspelare på elitnivå för framgång respektive motgång? (2) Till vilken grad stämmer dessa attributioner in på Weiners (1985a) attributionsteori som består av de fyra aspekterna ansträngning, tur, förmåga och uppgiftens svårighetsgrad? (3) Förekommer fenomenet självtjänande tankemönster hos respondenterna? Semistrukturerade intervjuer utfördes med fem manliga och fem kvinnliga Golfspelare på elitnivå (M=20.6; SD= ± 0.8). En innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) utfördes där relevant material bröts ned till meningsenheter som sedan kategoriserades. Utöver detta analyserades även respondenternas subjektiva uppfattning om attributionernas dimensionella tillhörighet.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med arbetet var att undersöka hur fyra professionella Golfspelare hanterar pressade situationer under tävling samt få en fördjupad förståelse för när den pressade situationen uppstår.Frågeställningarna var:1. Hur agerar spelarna vid pressade situationer?2. När uppstår de pressade situationerna?3.

Idag finns ca 600 000 Golfspelare i Sverige och ca 50 miljoner i hela världen, alla spelare har olika förutsättningar vad gäller längd och vikt samt längd och vikt på överarmar, underarmar, ben, rygg, huvud, hals, händer, osv. Detta medför alltså att alla spelare har olika mekaniska förutsättningar, vilket betyder att en och samma klubba inte upplevs och fungerar lika för någon spelare. Målet med projektet är att ta fram en driver som passar alla golfare. Till den färdiga produkten måste ytterligare beräkningar i form av en dynamisk analys göras för att träffytan så att kontakttiden mellan golfboll och träffyta blir exakt 256µs. Detta för att denna kontakttid motsvarar ett COR-värde på 0,83.

Människans påverkan på miljön och det faktum att vi bidrar till den globala uppvärmningen har blivit allt mer erkänt. Utsläpp av växthusgaser resulterar i en gradvis uppvärmning av jorden. Vårt samhälle är till stor del uppbyggt på och beroende av förbränning av någon form för att få energi till fabrik- och vardagsprocesser. Inte minst under hobbyverksamheter så som golf krävs förbränning av bränsle för att golfbanan ska kunna hålla den standard som förväntas. Detta arbete syftar till att undersöka på vilket sätt skötseln av fairwayytor kan ändras för att minska koldioxidutsläppen utan att det påverkar spelbarheten negativt.

Människans påverkan på miljön och det faktum att vi bidrar till den globala uppvärmningen har blivit allt mer erkänt. Utsläpp av växthusgaser resulterar i en gradvis uppvärmning av jorden. Vårt samhälle är till stor del uppbyggt på och beroende av förbränning av någon form för att få energi till fabrik- och vardagsprocesser. Inte minst under hobbyverksamheter så som golf krävs förbränning av bränsle för att golfbanan ska kunna hålla den standard som förväntas. Detta arbete syftar till att undersöka på vilket sätt skötseln av fairwayytor kan ändras för att minska koldioxidutsläppen utan att det påverkar spelbarheten negativt.

Syftet med studien var att (1) undersöka 12 elitgolfares förståelse av begreppet visualisering (2) undersöka elitgolfares visualiseringsupplevelser i relation till deras golf (3) undersöka vad elitgolfspelarna önskade förbättra gällande deras visualiseringsanvändande och förmåga. I studien deltog 12 elitGolfspelare (nio män och tre kvinnor) och de var mellan 19 och 25 år gamla (M = 21.5 år). Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Samtliga deltagare intervjuades vilket resulterade i 12 individuella visualiseringsprofiler som analyserades genom visualiseringsmönster. Deltagarna använde visualisering och några mönster som användes var: Bra slag och Hur slaget skall slås.

Problem: Hur såg kundrelationerna ut innan det nya IT-systemet infördes och hur ser kundrelationerna ut med ett nytt IT-system? Kundrelationer som tidigare har hanterats via telefon eller på plats har ersatts av dagens lösning med ett IT-system som går att komma åt via Internet och ger mer möj-lighet till självbetjäning. Detta leder till frågorna: Vilka för-ändringar har IT-systemet medfört? Hur har interaktionen påverkats?Syfte: Att beskriva och förklara hur införandet av ett nytt IT-system påverkat interaktionen (relation) mellan ?kund? och leverantör vid en tidpunkt 5 år efter systemets införande. Med kund avses Golfspelare och med leverantör avses golfklubb.Teori & Metod: Teoriavsnittet består av två delar.

Studien avser att ge en förståelse för Golfspelares beslutsprocess vid valet av golfbana vid en golfresa. Studien fokuserar framförallt på att identifiera de attribut på en golfdestination som Golfspelare värderar och som påverkar deras beslut gällande vilken golfbana de ska spela på under sin golfresa. Studien omfattar både beslutet att besöka en golfbana för första gången och beslutet att återbesöka en golfbana.Studien visar att respondenterna värderar attributen olika beroende på vad motivet och syftet med golfresan är, vilket innebär att beslutsprocessen kan skilja sig från beslut till beslut. Detta innebär att det bara är attributen som respondenterna har som krav som alltid påverkar beslutet. De övriga attributens betydelse kan skilja från beslut till beslut.

SammanfattningDenna studie har som huvudsyfte att försöka förstå golfklubben som arbetsplats ur de anställdas perspektiv. Jag har arbetat hermeneutiskt med avsikten att förstå de anställdas upplevelse av sitt arbete och sin arbetsplats. Uppsatsen bygger på intervjuer av sex anställda på sex golfklubbar i Mellansverige. Min tolkning av den empiri jag haft tillgång till lyfter fram tre teman vilka är: Den problematiska golfklubben, den acceptabla golfklubben samt den ideala golfklubben. Resultatet pekar på en stor variation mellan golfklubbarna, men även likheter som ligger till grund för de teman jag definierat.Som förklaringsmodell har jag använt begreppet organisationskultur vilket innefattar aspekter av betydelse för respondenternas upplevelse av att vara anställd på en golfklubb.Organisationskulturen skapas och utvecklas ur de gemensamma värderingar, normer och verklighetsuppfattningar som existerar inom en organisation.

Syfte och frågeställningarVårt syfte var att studera ett internationellt talangutvecklingsprojekt i konståkning och dess betydelse för de svenska deltagarna. Vi har i vår studie utgått från följande frågeställningar:- Hur uppfattades ISU-projektet av de aktiva och deras tränare?- Vilka likheter respektive skillnader finns mellan de aktivas och tränarnas upplevelser av ISU-projektet?- Har ISU-projektet bidragit till resultatmässiga förändringar, i så fall på vilket sätt?- Har ISU-projektet bidragit till förändringar i de svenska deltagarnas nuvarande träningsupplägg, i så fall på vilket sätt?MetodUtifrån syftet och frågeställningarna har vi genomfört en enkätundersökning på elva svenska deltagare i ISU-projektet. För att fånga fler nyanser än vad enkäten bringat genomfördes även djupintervjuer med fyra av de elva respondenterna.ResultatResultatet tyder på att ISU-projektet har givit svensk konståkning fått inspiration som fört idrotten framåt. Samtliga deltagare ställer sig mycket positiva till den här formen av talangutvecklingsprojekt.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att nå fördjupad kunskap om vilka faktorer i klubbmiljön som elitGolfspelare framhåller som viktiga för idrottslig framgång. Frågeställningarna har varit: (1) Vad karaktäriserar miljön, men också samspelet individ och miljö, i de olika klubbarna som intervjupersonerna fostrats i? (2) Finns det någon faktor som kan anses viktigast?MetodDatainsamlingsmetod har varit kvalitativa intervjuer. Fem professionella manliga Golfspelare i åldrarna 26-40 år har intervjuats. Ett antal faktorer har i tidigare forskning, visat sig extra viktiga i en klubbmiljö.