Syftet med denna uppsats var att undersöka hur man på bästa sätt kan bearbeta Rodrigos musik med Concierto de Aranjuez som utgångspunkt, för att åstadkomma en konstnärligt tillfredställande och idiomatisk version för gitarr. De idiomatiska problemen uppstår i allmänhet när tonsättaren inte har tillräcklig kunskap om instrumentet som han skriver för. En analys av fyra gitarristers inspelning av verket, däribland min egen, ledde fram till slutsatser om hur typiska idiomatiseringar kunde utföras. Dessa gick även att applicera på Rodrigos musik i allmänhet eftersom problematiken i Concierto de Aranjuez inte är unik för endast detta verk. Uppsatsen skulle också ge en bild av gitarrens begränsningar och möjligheter till förmån för nutida tonsättare såväl som för gitarrister..

Syftet med detta arbete är att få en djupare inblick i den venezolanske kompositören Antonio Lauros Gitarrmusik genom att analysera och interpretera några av hans valser. De metoder jag valt innefattar litteraturstudier, interpretationsanalys, kompositionsteknisk analys och inspelning av musiken. Jag har inriktat mig på att placera musiken i en kulturell kontext och att identifiera stiltypiska drag för den venezolanska valsen och hur dessa element återspeglas på Lauros personliga sätt i hans kompositioner. Lauros valser för gitarr har en stark koppling till folkmusik men har även sin förankring inom en akademisk tradition. Med utgångspunkt från detta har jag sedan gjort en egen tolkning och inspelning av ett antal stycken.

Kubanen Leo Brouwers Gitarrmusik ligger och känns väldigt bra och tillrättalagd för gitarren. Vissa grepp och fraser ligger så väl till att man frestas att tro att Brouwer kommit på dessa utifrån greppmässiga orsaker. Är det så? I så fall, finns det andra ?gitarrklichéer? som följer med när han komponerar annan musik? Kort sagt hur påverkar instrumentet musiken, medvetet eller omedvetet? Dessa gitarristiska ?spår? har undersökts i Brouwers musik, bl.a. genom artiklar, avhandlingar och videos där Brouwer själv uttalar sig om sin musik.

Tyngdpunkten ligger på att klargöra Henzes syn på musikalisk interpretation ur sitt perspektiv som tonsättare och hans syn på konstnärlig frihet för de musiker som framför hans verk. Relationen mellan tonsättare och interpret i processen av tillblivelsen av ett verk studeras också i anknytning till Henzes egna resonemang kring interpretation och kompositionsprocessen. Uppsatsens huvudfrågor och delmoment kommer fortlöpande att belysas och ställas i relation till konkreta exempel i diskuterade form. Undersökningen är främst baserad på litteraturstudier. Litteraturen behandlar i huvudsak ämnena musikestetik och musikalisk interpretation, samt gitarren som instrument och dess repertoar från senare hälften av 1900-talet och framåt.