Den senaste tidens stormar medförde ett stort arbete med lagring av stormvirke för sågverken i södra Sverige. Valet att lagra virke påverkades av en mängd olika faktorer. Examensarbetet syftade till att ta finna vilka faktorer som påverkade strategivalet med lagringen mest och därmed vad som varit viktigast i frågan om att lagra virke. Syftet var också att kartlägga hur lagringen av stormtimret fallit ut kostnadsmässigt.Examensarbetet utfördes i samråd med Såg i Syd vilket är en branschorganisation för de sydsvenska privata köpsågverken. Arbetet avgränsades på så sätt att det endast behandlade företag som var anslutna till Såg i Syd.

In this paper, I design a new concept for a patio at Hotel and Restaurant Villa Anna in Odinslund, Uppsala, Sweden. Through this design, I examine how urban farming can thrive in a restaurant-context. The purpose of the design is to give the visitor a sense of the core values of the cuisine and to strengthen the sense of place by storytelling. My methods are comprised of a literature study on urban farming and storytelling as well as a discussion with the res-taurateur Rafael Löfstedt. I create a story of the place by examining its historical background and connect it to the current philosophy of the Villa Anna restaurant.

Fosterdiagnostik är en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebär både risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som på flera sätt berör användningen av fosterdiagnostik.Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt på vilket sätt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik åren 2005-2007, dvs åren före och efter lagens tillkomst, med fokus påfrågeställningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehållsanalys och innefattar 206 artiklar från morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevärt förändrades under åren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. Däremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel.

This is a final thesis for the Master?s Programme in Landscape Architecture at the Faculty of Landscape Planning, Horticulture and Agricultural Science. The subject of the thesis is the outdoor environment of children in Hebron.The thesis aim is to investigate children?s basic needs and desires in their outdoor environment, and how these can be met in the design of a site in Hebron. A starting point for thesis is that children?s environments in the city should not be separated from city life in general, so that children and adults can meet in the city outdoor environment.The ongoing political conflict between Israel and Palestine is presented in the thesis by describing its consequences for the city of Hebron and the lives of its residents, with a particular focus on the everyday lives of Hebron children.

Fosterdiagnostik är en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebär både risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som på flera sätt berör användningen av fosterdiagnostik.Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt på vilket sätt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik åren 2005-2007, dvs åren före och efter lagens tillkomst, med fokus påfrågeställningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehållsanalys och innefattar 206 artiklar från morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevärt förändrades under åren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. Däremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel.

Att gestalta med hållbarhet i åtanke är en uppgift som blivit alltmer efterfrågad inom landskapsarkitektur. Enligt kalkyler från FN beräknas andelen människor som lever i städer att kraftigt öka under kommande årtionden, vilket med förestående miljö- och klimatproblematik gör hållbarhetsfrågan mycket aktuell. Biomimik är en ny vetenskap där naturen studeras som modell, mått och mentor och vars lösningar på hållbarhetsproblem översätts till den mänskliga kontexten. Genom 3,6 miljarder år av evolution har naturen utvecklat en i det närmaste idealbild av hur hållbarhet kan gestaltas, och bör således värderas som en viktig inspirations- och kunskapskälla för samtliga aktörer inom den samhällsbyggande kåren, inte minst bland landskapsarkitekter. Syftet med uppsatsen är att undersöka biomimikens tillämpningsmöjligheter inom landskapsarkitektur, med målet att främja en hållbar samhällsutveckling. Målgruppen är i första hand landskapsarkitekter, men arbetet riktar sig även till andra med ett intresse för en hållbar samhällsutveckling. Till grund för arbetet ligger en litteratursökning, varefter ett stort antal vetenskapliga artiklar studerats.

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriområden som tidigare låg i stadens perifera områden har fått en alltmer central plats. Från att ha fungerat som industristäder där denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden håller samhället nu på att övergå från industrisamhälle till kunskapssamhälle där arbetet förflyttats från förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar också behovet av centralt belägna industriområden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrånvända där de inte sällan bildat en barriär mot sin omgivning. Samtidigt är det idag för oss människor inte lika självklart som tidigare genom historien att använda stadens offentliga rum och det pågår mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstår är hur dessa industriområden kan omvandlas från centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrånvända industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som är väl integrerade med sin omgivning.

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriområden som tidigare låg i stadens perifera områden har fått en alltmer central plats. Från att ha fungerat som industristäder där denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden håller samhället nu på att övergå från industrisamhälle till kunskapssamhälle där arbetet förflyttats från förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar också behovet av centralt belägna industriområden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrånvända där de inte sällan bildat en barriär mot sin omgivning. Samtidigt är det idag för oss människor inte lika självklart som tidigare genom historien att använda stadens offentliga rum och det pågår mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstår är hur dessa industriområden kan omvandlas från centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrånvända industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som är väl integrerade med sin omgivning. Arbetets syfte är undersöka hur Lövholmen kan omvandlas från en avskild industrimiljö till en funktionsblandad och levande stadsdel som är väl integrerad i sin omgivning.

Fysisk modell är ett är ett effektivt medel att översätta arkitektoniska koncept till konkret form - både för den egna förståelsen och kommunikation med kollegor, kunder och allmänhet. Modellen är ett av de verktyg som står landskapsarkitekter och arkitekter till hands i gestaltningsprocessen. Inom både svensk utbildnings- och arbetskultur verkar det finnas en syn på modellbygge som tidsödande och svårtillgängligt, trots att dess fördelar ofta diskuteras och tillämpning uppmuntras av både lärare och yrkesverksamma. Parallellt ökar datorgenererade bilder och modeller inom gestaltning och kommunikation, på grund av de senaste decenniernas teknologiska revolution. Syftet med detta arbete var att utforska modellen som skissverktyg och dess konkreta bidrag till en gestaltningsprocess.