Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur den kreativa processen att Gestalta en sångcykel kan se ut, i detta fall Edvard Griegs ?Haugtussa?.Som sångerska jobbar man mycket med sitt uttryck på scenen, hur man Gestaltar och till viss mån även skapar en roll och jag ville verkligen undersöka hur jag kan gå tillväga i det arbetet för att nå det sceniska resultat jag eftersträvar. Jag har också reflekterat över en eventuell skillnad mellan att skapa och Gestalta en roll och vad jag kan tillskansa mig under detta arbetes gång som jag sedan kan ta med mig när jag fortsätter med mitt konstnärliga arbete.Frågorna som jag diskuterar är ?hur kan den kreativa processen att Gestalta en sångcykel se ut??, ?hur går jag tillväga för att skapa en roll respektive Gestalta den?? samt ?vad kan jag ta med mig av detta projekt i mitt framtida arbete?Resultaten av mina frågeställningar i denna uppsats har varit väldigt positiva för min utveckling och det har också gett mig en djupare förståelse för mitt sceniska arbete. Jag har hittat verktyg för att kunna skapa och Gestalta en roll på ett ärligt sätt som är förankrat i mig själv, samtidigt som jag har fått större förtroende för mina egna kunskaper.

Syftet med det här arbetet var att Gestalta fem olika känslor inom genren symphonic metal. Därigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att Gestalta känslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att Gestalta olika känslor. För att göra detta använde jag mig av referenslyssning av tio låtar plus några orkestrala stycken per känsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika låtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktäristik och Matthesons tonartskaraktäristik, användes till att skriva och arrangera mina fem låtar. Resultatet blev att jag hade lyckats skildra känslorna bra med den metod jag hade använt, men att intervallkaraktäristiken och tonartskaraktäristiken var onödiga; det skulle räcka med mina kunskaper som jag hade förvärvat under utbildningen, referenslyssning och min känsla som låtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja några skillnader mellan att Gestalta de olika känslorna; metoden var universellt tillämplig..

Syftet med det här arbetet var att Gestalta fem olika känslor inom genren symphonic metal. Därigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att Gestalta känslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att Gestalta olika känslor. För att göra detta använde jag mig av referenslyssning av tio låtar plus några orkestrala stycken per känsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika låtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktäristik och Matthesons tonartskaraktäristik, användes till att skriva och arrangera mina fem låtar. Resultatet blev att jag hade lyckats skildra känslorna bra med den metod jag hade använt, men att intervallkaraktäristiken och tonartskaraktäristiken var onödiga; det skulle räcka med mina kunskaper som jag hade förvärvat under utbildningen, referenslyssning och min känsla som låtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja några skillnader mellan att Gestalta de olika känslorna; metoden var universellt tillämplig..

Idag har många människor tillgång till en kamera, porträtt kan ses överallt. Vissa porträtt gör ett starkare intryck än andra för att de är något utöver det vanliga. Detta kandidatarbete behandlar frågeställningen: ?Hur kan man med fotografiska och grafiska medel Gestalta personlighet i porträtt??. Vi sätter vår forskning på prov i en produktion där vi undersökt vad vi som fotografer och designers bör ha i åtanke då vi vill Gestalta personlighet i porträtt.

Idag har många människor tillgång till en kamera, porträtt kan ses överallt. Vissa porträtt gör ett starkare intryck än andra för att de är något utöver det vanliga. Detta kandidatarbete behandlar frågeställningen: ?Hur kan man med fotografiska och grafiska medel Gestalta personlighet i porträtt??. Vi sätter vår forskning på prov i en produktion där vi undersökt vad vi som fotografer och designers bör ha i åtanke då vi vill Gestalta personlighet i porträtt. I diskussionen behandlar vi ämnen så som personlighet och identitet, bildanalyser och enkätmetoder samt kombinationen av fotografi och grafiska element.

Syftet med det här arbetet var att Gestalta fem olika känslor inom genren symphonic metal. Därigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att Gestalta känslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att Gestalta olika känslor. För att göra detta använde jag mig av referenslyssning av tio låtar plus några orkestrala stycken per känsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika låtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktäristik och Matthesons tonartskaraktäristik, användes till att skriva och arrangera mina fem låtar. Resultatet blev att jag hade lyckats skildra känslorna bra med den metod jag hade använt, men att intervallkaraktäristiken och tonartskaraktäristiken var onödiga; det skulle räcka med mina kunskaper som jag hade förvärvat under utbildningen, referenslyssning och min känsla som låtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja några skillnader mellan att Gestalta de olika känslorna; metoden var universellt tillämplig..

Syftet med det här arbetet var att Gestalta fem olika känslor inom genren symphonic metal. Därigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att Gestalta känslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att Gestalta olika känslor. För att göra detta använde jag mig av referenslyssning av tio låtar plus några orkestrala stycken per känsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika låtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktäristik och Matthesons tonartskaraktäristik, användes till att skriva och arrangera mina fem låtar. Resultatet blev att jag hade lyckats skildra känslorna bra med den metod jag hade använt, men att intervallkaraktäristiken och tonartskaraktäristiken var onödiga; det skulle räcka med mina kunskaper som jag hade förvärvat under utbildningen, referenslyssning och min känsla som låtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja några skillnader mellan att Gestalta de olika känslorna; metoden var universellt tillämplig..

Syftet med arbetet var att undersöka hur jag, genom byxrollen, kan Gestalta en pojke/man på scen med särskild tonvikt på trovärdighet. Frågeställningar jag utgick ifrån var: ?Hur kan jag använda kroppsspråk och gestik för att Gestalta en pojke/man??, ?Med vilka medel kan jag Gestalta en pojke/man i relation till en annan kvinna?? samt ?Hur kan jag använda rösten för att Gestalta en pojke/man??.Som konstnärlig del valde jag att göra en föreställning om olika typer av män och kvinnor, tillsammans med en av mina kvinnliga sångkollegor vid Musikhögskolan i Piteå. I föreställningen spelade jag rollen som Man och hon rollen som Kvinna. Inför föreställningen arbetade vi med min konstnärliga handledare med olika typer av improvisationsövningar samt iakttagande och härmande av män respektive kvinnor.

Kan jag med design skapa en helhet för evenemanget som speglar Växjömed närområde som värd både gentemot beställare och användare, genomatt i projektet använda design och event marketing som verktyg för attGestalta dess kärnvärden för CoMA/Växjö för festivalen World New MusicDays 2009..

Syftet med arbetet var att undersöka hur jag, genom byxrollen, kan Gestalta en pojke/man på scen med särskild tonvikt på trovärdighet. Frågeställningar jag utgick ifrån var: ?Hur kan jag använda kroppsspråk och gestik för att Gestalta en pojke/man??, ?Med vilka medel kan jag Gestalta en pojke/man i relation till en annan kvinna?? samt ?Hur kan jag använda rösten för att Gestalta en pojke/man??.Som konstnärlig del valde jag att göra en föreställning om olika typer av män och kvinnor, tillsammans med en av mina kvinnliga sångkollegor vid Musikhögskolan i Piteå. I föreställningen spelade jag rollen som Man och hon rollen som Kvinna. Inför föreställningen arbetade vi med min konstnärliga handledare med olika typer av improvisationsövningar samt iakttagande och härmande av män respektive kvinnor.

Syftet med denna kandidatuppsats är att bidra med ökad förståelse kring hur svenska företag väljer att Gestalta betydelsen av att CSR blir en angelägenhet för interkommunikationen. Det kan konstateras att företagen är noga med att understryka att det är genom den interna kommunikationen som medarbetarna kan bli medvetna om företagets CSR-arbete och att deras medvetenhet är betydelsefull för företagets anseende. I deras gestaltningar återkommer ord som stolthet, tillit och trovärdighet med jämna mellanrum. Makt- och påverkansaspekten av den interna kommunikationen ges inte lika mycket utrymme.Transparens värderas dock högt av företagen, något som torde ge effekt även på deras gestaltningar. Huruvida deras gestaltningar är medvetna eller inte är svårt att avgöra, men vad som kan konstateras är att företagen väljer att Gestalta betydelsen av CSR i internkommunikationen som mycket stor och som något nödvändigt för företagets överlevnad..

Projektet handlar om att möjliggöra förändringar och att Gestalta generella rum..

Projektet handlar om att möjliggöra förändringar och att Gestalta generella rum..

?Jag har ju en stor begåvning, det är inte värt att krusa med, men min själ är just därföri en ständig hunger och den behöver allt det stränga arbetets spänning för att vara iro. Och om jag inte har arbete så behöver jag kärlek eller stor framgång.? ? SelmaLagerlöf, 1903.Den svenska författaren och Nobelprisvinnaren Selma Lagerlöf är modernareän någonsin, men den visuella gestaltning av henne är lika traditionell som tidigare.Många moderna forskningsprojekt om Selma arbetar intensivt för att tvätta bortmyten om henne som en gammal sagoberätterska framför eldstaden. Den nya Selmamytenpresenterar en kvinna som kunde älska passionerat och hade nära till skrattoch tårar, men också en medveten och målmedveten författare som med matematiskprecision tog sig ann konstnärliga problem.Detta arbete beskriver försöket att hitta ett sätt att skapa en visuell gestaltningav den moderna Selma-myten, som har samma progressivitet som de forskningstexterden är satt att kommunicera.

Projektet handlar om att möjliggöra förändringar och att Gestalta generella rum..