Georadar, GPR, används idag inom en mängd olika områden: för kartering av sprickor och kaviteter i tunnlar, undersökning av grundvattennivåer i grusåsar, planering för losshållning ur berg i naturstenstäkter mm. Metoden är enkel att använda och lämnar inga spår efter sig i naturen. Informationen som Georadarn ger lämpar sig även mycket väl vid planerandet av grus- och bergtäkt. Detta är idag något som dock ej sker i någon större utsträckning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka möjligheterna att använda sig utav Georadar vid prospektering av grus- och bergtäkter samt att ge en enkel beskrivning av hur en Georadar fungerar.

Mellan åren 2011-2012 utfördes en rad skadereducerande och bärighetshöjande åtgärder längs väg 545 Storsund ? Korsträsk genom en totalentreprenad. Under mars 2013 dokumenterades att vissa skador som noterats före åtgärder återuppstått samt att nya tillkommit. Denna utredning fokuserar i huvudsak på utskiftningarnas och tjälnedträngningens betydelse för uppkomna skador vid två objekt längs sträckan. Resultatet har föregåtts av bland annat flertalet tjäldjupsberäkningar, deltagande vid provborrning och inventering.

This paper deals with archaeological prospection of an Iron Age farm site in Toland, Fresta parish, Uppland County in Sweden. The purpose of the paper has been to see whether the geophysical methods applied (GPR & EM-38) could produce useful results that could motivate its use in similar surveys in the future. Geochemistry has been used for the purpose of identifying possible activity areas on the site. The results have shown that it is possible with a GPR survey to identify postholes originating from the Migration Period longhouse at the site. The combining of several methods have been important for the identification and interpretation of several areas of interest..

Nybyggnation och underhåll av skogsbilvägar medför stora kostnader för skogsbruket. Georadar (GPR) är en teknik som kan användas för att läsa av en vägs struktur vilket ger ett möjligt tillvägagångssätt för att reducera kostnader vid upprustning av vägar. Detta genom att endast partier med sämre bärighet rustas upp och därmed läggs rätt mängd material på rätt ställe längs vägen. Alternativet är dagens subjektiva bedömning av åtgärdsbehov och godtycklig placering av grusmängd. Syftet med denna studie var att kvantifiera skillnader i spårbildning mellan 100 %, 75 % samt 50 % påförd materialmängd i överbyggnaden av total rekommenderad materialmängd för att uppnå bärighet motsvarande vägklass 3B, samt hur spårbildning i vägkroppen påverkas av vältning. Grusmängden för överbyggnaden dimensionerades med ledning från data insamlade med GPR och fallviktsmätare.

Inlandsbanan AB (IBAB) har påbörjat ett projekt för att öka STAX (Största Tillåtna Axellast) på Inlandsbanan. Man vill öka axellasten på befintliga spår genom att använda en ny typ av vagn med mjuka axlar. Den nya vagnen ökar nettolasten utan att öka linjelasten, som används vid dimensionering av banunderbyggnad. Projektet heter HAPS (Högre Axellast På Spikspår) och detta examensarbete är det första steget i den geotekniska undersökningen. Undersökningen är utförd på sträckan Arvidsjaur ? Slagnäs.