Denna uppsats är en textanalytisk studie med Genusvetenskaplig ansats fokuserad på innehållsanalys utifrån  socialkonstruktivistisk teori. Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka vilka grupper av historiska och anonyma gestalter som förekommer i tre gymnasieläroböcker i historia, i vilken utsträckning dessa grupper gestaltas av män respektive kvinnor samt i vilka sociala sammanhang och historiska kontexter kvinnor respektive män ges utrymme..

SammanfattningI denna studie undersöks föräldrars attityder till kläder på små barn ur ett genusperspektiv. Nio föräldrar, sex med döttrar och tre med söner, intervjuades med en semistrukturerad intervju och intervjuerna analyserades tematiskt utifrån socialpsykologisk och Genusvetenskaplig teoribildning. Föräldrarna visade sig navigera genom ett komplext nät av föreställningar om kläders betydelse för barnets identitet och klädernas genussymbolik hade stor betydelse för de intervjuades beslutsprocess i påklädningen. Vilken genuskodning klädesplagg hade antogs ha betydelse för barnens identitetsskapande process, både genom sin fysiska utformning och hur de påverkade andras bemötande av barnet. I resonemanget framstod föräldrarnas syn på kön som ett kontinuum, där både kläderna men också barnet i sig kunde tillhöra ett kön i högre eller mindre grad..

This study demonstrates how norms and ideals about sexuality and gender expression are used in the TV-show The Walking Dead. An intermediate study is made on the comic books? two same sex couples as they are compared to how they are represented in the TV-show. Tara Chambler and Alisha, a same sex couple who only exist in the TV-show, not in the comic books, are also analysed. Queer theory and an intersectional perspective are used to discover how different power asymmetries are connected to each other through an active interplay.

Leksaker har en stor och viktig del i barns uppväxt vilket gör att leksaksföretag har inflytande i hur barnen kan komma att se sig själva och sin omgivning. Vi har studerat två leksakskedjors reklamblad ur ett genusperspektiv för att se hur flickor och pojkar framställs samt hur genus framställs i leksakerna och deras marknadsföring. Vi har använt oss av semiotisk metod för att urskilja olika mönster i de bildspråk som finns i reklambladen. Det vi sett är att man gör skillnader mellan flickor och pojkar genom hur leksakerna presenteras och man låter traditionella roller styra. Flickor förväntas att ha rosa leksaker, ta hand om familjen och göra sig vacker och åtråvärd medan pojkar förväntas att inte ha rosa leksaker, gå in i viktiga och maktfulla roller samt vara starka och uppfinningsrika..

Det verkar råda en stark uppfattning om att indikatorer inverkar positivt på jämställdhetsarbeten. Samtidigt pekar Genusvetenskaplig forskning på att kvantitativt jämställdhetsarbete inte är tillräckligt för att uppnå jämställdhet. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka i vilken utsträckning jämställdhetsindikatorer kan medföra kvalitativa jämställdhetseffekter. Med fallstudie som metod och begreppet maktförskjutning som analytiskt begrepp har Uppsala universitets jämställdhetsindikatorer analyserats. Analysen visade på att universitetets jämställdhetsindikatorer med stor sannolikhet kommer medföra jämställdhetseffekter, men inga kvalitativa sådana.

Syftet med den här uppsatsen är att ur ett Genusvetenskapligt perspektiv undersöka hur kvinnligt genus skapas och reproduceras inom nutida kommersiell amerikansk film. Fiktiva karaktärer framställs som binära och dikotoma könskategorier vilka formar, förstärker och speglar rådande könsnormer i det västerländska samhället. I min analys beskriver jag hur kvinnor och kvinnlighet framställs (i kontrast till män och manlighet) i filmen Djävulen bär Prada, som ett exempel på populär amerikansk nutida film. Därutöver beskriver jag tematiskt återkommande likheter i fyra andra filmer inom genren för att därigenom förtydliga analysen. Med slutsatserna ämnar jag att illustrera och konkretisera hur media konstruerar ett för samtiden ?önskvärt? kvinnligt genus..

Detta är en Genusvetenskaplig uppsats och syftet är att undersöka förutsättningarna för de kvinnliga ledarna i en kvinnodominerad ledningsgrupp. Undersökningen är kvalitativ och baseras på intervjustudier och fältanteckningar från företaget som gjorts under okt-dec-2006. Deltagandeobservation av ett gruppmöte samt företagets årsredovisningar och lönelistor har använts som kompletterande material. De teoretiska ramverken har varit Moss Kanters teori om organisationer och La Clau och Mouffes diskursanalys. Resultatet och analysen är indelade i tre avsnitt.I första avsnittet behandlas chefsideal och normer för ledarskap, och dess könsmärkning problematiseras.

Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys analysera fem tingsrättsdomar där kvinnor dömts för sexuella övergrepp mot barn, med avseende att studera om rättsväsendet framställer de kvinnliga gärningsmännen utifrån ett offer eller förövarperspektiv. Syftet var också att studera huruvida kvinnorna framställer sig på något av endera sätten. Våra teoretiska utgångspunkter var Genusvetenskaplig teori och teorin om kvinnors brottlighet.Resultatet av uppsatsen visar på att ett flertal av tingsrättsdomarna tenderade att fokusera på kringliggande omständigheter i de kvinnliga förövarnas liv istället för den brottsliga gärningen. De omständigheter som var i fokus i domsluten var de kvinnliga förövarnas psykosociala situation, detta uppfattade vi som att tingsrätten ser kvinnorna som offer hellre än som gärningsmän. Resultatet visar också på att i flertalet av fallen tenderade de kvinnliga förövarna att framställa sina brottsliga gärningar utifrån att tillskriva sig själva vedertagna kvinnliga attribut..

Sweden has an active and growing culture of feminist comic book artists that use comedy as a mean of disseminating political ideas and critic. In this essay I do a reparative reading of Sara Granér?s comic book All I Want for Christmas is planekonomi in order to find out if it advocates alternative orders and/or ways of expression. By exploring what the comic book does to me as a reader and how, using the term ?skev? ? a hybrid of queer that examines normativity not strictly tied to sexuality ? and gulesque theory ? a mix of feminism, cuteness, the grotesque and riot grrrl ?, I show that the comic book, through the use of comedy, works as a trojan My Little Pony, reclaiming the girly franchise, while challenging several so-called dichotomies, such as: femininity/masculinity; youth/adult; high art/kitsch.

This is a case study of work for gender equality, performed by the Employment and Competence Centre (Arbets- och kompetenscenter) in the municipality of Botkyrka. The aim of the study is to explore how gender equality is understood in the context of a municipality, and what underlying assumptions this understanding is based upon. The questions raised are; How is gender equality understood by the personnel? How do they understand gender? To what extent are women and men seen as homogeneous groups and what differences are (un)visible? What other power hierarchies besides gender are seen as important when working for gender equality? The analysis show that gender equality is a blurry vision, mainly understood in terms of equal conditions and rights, equal results for male and female participants and equal amount of women and men employed. Gender is seen as a binary system and differences between the genders are highlighted.

Poly, to live in several loving and intimate relationships at the same time, is one alternative to the mono norm. In Sweden polygamy is illegal yet in recent years poly has slowly started to enter the hetero normative political agenda and raise debate in the media. But what does poly mean, and how do those who identify with this type of relationship describe it in contrast to mono? The theoretical framework is based on a structural viewpoint of the changes in the organisation of the family and the growing de-traditionalism of society. Amongst other I use a Foucauldian perspective to explain the structural shift (yet not replacement) between an Alliance pattern and a Sexuality pattern.

I ett försök att låta psykoanalysen tala med poststrukturalistiskateoribildningar undersöker uppsatsen hur det går att förstå fenomensom kroppslighet, begär och subjektion. Uppsatsen försöker skapaaffiniteter och synteser mellan de inom svensk genusvetenskap oftaignorerade delarna av Judith Butlers psykoanalys och teoretiker sombland annat Julia Kristeva, Jacques Lacan, Sigmund Freud ochJacques Derrida. Genom att låta den freudianska och butlerianskatermen melankoli stå i dialog med Kristevas teori om abjektionenoch Derridas différance-begrepp görs en teoretisk ansats attanalysera ätstörningsproblematikens omedvetna struktur i denmanliga homosexuella subjektspositionen. Uppsatsen argumenterarför behovet av psykoanalysen inom Genusvetenskaplig teori för attkunna blottlägga de dolda subjektiverande processer som via enheterosexistisk diskurs skrivs in starkare och mer våldsamt i vissapsyken än andra. Uppsatsen försöker visa på hur den ätstördakroppen hos bögen som subjekt framträder som något förfrämligatoch abjektalt med ursprung i melankoliska heterosexistiskaintrojiceringar i jaget och begäret.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser transsexuella har av möten med vården i Chile i samband med könskorrigering. Det som undersöks är både transsexuellas egna upplevelser av sin situation och transsexuellas upplevelser av läkarnas uppfattning av kön i mötet med dem. I relation till deras situation är syftet vidare att inkludera en redogörelse för och analys av transsexuellas sociala utsatthet och hur denna påverkats av påbörjade och genomförda könskorrigeringar. Genom kvalitativa intervjuer med tre transsexuella som genomgått såväl juridiska könsbyten som könskorrigerande kirurgiska ingrepp har fyra teman identifierats och analyserats. Det första temat beskriver hur informanternas könsidentitet påverkat deras livssituation och den sociala utsatthet som präglat deras liv.

Det finns en välkänd diskrepans mellan jämställdhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. Utifrån en Genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete värderas lägre än mäns, att kvinnor ges sämre karriärmöjligheter samt lägre lön för lika eller likvärdigt arbete, görs här ett nedslag på ett mindre svenskt företag. Genom en enkätundersökning bland de anställda tjänstemännen besvaras frågeställningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesättning och möjligheter att avancera. Resultaten visar på förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och män, vilket bland annat synliggörs med könsmärkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar också potential när det gäller jämställdhet, till exempel verkar man för en numerärt jämn rekrytering av kvinnor och män.

The main focus of this master?s thesis concerns the relation between subject representation, power and gender. Classification systems and subject heading lists are products of their cultural and social context and some subjects and disciplines are given a greater value than others. Our aim in this thesis is twofold; to discuss and critically analyse the prevailing gender norms that are expressed trough classification systems and subject heading lists and to examine how they manage to represent gender studies as a multidisciplinary subject in theory as well as in practice. We are also discussing the particular problems with the representation of multidisciplinary subjects in general.