Arbetet består av en analys av boken Hey Dolly av Amanda Svensson med fokus på Genusidentiteter och hur Dolly representerar den nya kvinnan. Hey Dolly innehållertraditionella kvinno- och mansroller men personerna i boken bryter också mot de traditionellaGenusidentiteterna.Den nya sortens kvinna som Dolly representerar är en person som pendlar mellan rollerna och utmanar. Hon kämpar med sin Genusidentitet och öppnar slutligen upp för alla att befinna sig i en gråzon. Resultatet blir en ny Genusidentitet där en man kan vara mjuk och manlig och enkvinna kan vara hård men kvinnlig. Dolly tänker inte välja och tycker inte att andra ska behöva välja heller..

Syftet med denna uppsats är att ur ett lärarperspektiv belysa musiklärares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lärares syn på musikens betydelse för ungas skapande av Genusidentitet.Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att människor konstruerar sin identitet i relation till sin omvärld. För att analysera och diskutera vårt resultat har vi utgått från först och främst fyra olika genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas på tre nivåer, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhället som återspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ås myntade härskarteknikerna.Eftersom Lpo 94 förordar att lärare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklärare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de får från skolledningen för att arbeta med genusfrågor. Vidare har vi diskuterat musiklärarnas roll som förebild för eleverna.Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfällen i skolår 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de två berörda musiklärarna vid en skola med musikprofil.Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstå hur dessa tre områden hänger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga människors Genusidentitet påverkas i musikundervisningen. Av musiklärarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lärarna uppfattar musiken som viktig.

This essay examines how four archaeology scholars reason about gender. I have used a qualitative method in making this study of their dissertations.  The aim is to obtain a deeper understanding of gender identity in prehistory, gaining a broader appreciation of how this might be expressed through archaeological material. This essay takes its theoretical departure from postprocessual thinking, where gender perspectives, including feminist and queer theories are in focus. The result of this study shows that the scholars have a postprocessual, structuralistic theoretical perspective in common, and that they use stereotypical identity-descriptions.

Jag har i min uppsats analyserat romanen The Blindfold av Siri Hustvedt ur ett identitetsperspektiv med kroppen och dess olika tecken som utgångspunkt. Verkets centrala tema kretsar kring frågor om identitetens grundvalar och hur dessa kan förändras med kroppen och berättandet som verktyg. Jag visar i min uppsats att de medvetna och omedvetna signaler eller tecken kroppen ger ifrån sig får betydelse för hur identiteten formas. Analysen innefattar teorier kring identitetsbildning- och processer, begreppet kroppsliga tecken samt Judith Butlers teorier kring performativitet och Genusidentitet och Gérard Genettes modell för narratologisk analys..

Varför klär sig somliga unga män i kläder som traditionellt anses feminina, använder make up och bär håret i små tofsar i alla möjliga färger? Varför ägnar sig somliga ungdomar åt samkönat hångel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad är det som gör att de väljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för våld på grund av detta? Dessa frågor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta är en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser på Genusidentitet och sexualitet för att försöka förstå dess betydelse i konstruerandet av självidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra år.

Uppsatsen undersöker fem mäns berättelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan, med fokus på maskulinitet. Föreställningarna och bilderna kring maskulinitet som kan urskiljas i intervjupersonernas berättelser, knyts till R.W. Connells teoretiska ramverk kring hegemonisk maskulinitet och de hierarkiska relationerna mellan olika maskuliniteter. Vidare resoneras det kring hur berättelserna exemplifierar en syn på mediepublik som aktiva meningsskapare, då intervjupersonerna tar fasta på olika aspekter i filmen samt ger den olika mening och betydelse. Slutligen belyses hur genus- och andra identiteter är något som kontinuerligt skapas i mötet med en mängd olika diskurser varje dag, samt hur själva handlingen att se på krigsfilm i sig kan ses som konstruerande av maskulinitet..

Varför klär sig somliga unga män i kläder som traditionellt anses feminina, använder make up och bär håret i små tofsar i alla möjliga färger? Varför ägnar sig somliga ungdomar åt samkönat hångel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad är det som gör att de väljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för våld på grund av detta? Dessa frågor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta är en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser på Genusidentitet och sexualitet för att försöka förstå dess betydelse i konstruerandet av självidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra år.

In this essay, I make a queer feminist analysis of four novels written by the Swedish author Sigge Stark. The novels are: Uggleboet, Manhatareklubben, Cirkus Demonio och Baskerflickan. Using Judith Butler's theories I examine the relations between sex/gender and sexuality in the four books and show how the construction of gender is performed and the heterosexual normativity is jeopardized. I also examine whether, and if so how, Sigge Stark uses the romantic and the gothic genres to include transcending gender identities and sexualities in her work. The essay also includes a contextualisation of her prerequisities as an author and the necessity in performing a critical analysis of mass produced romantic literature..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ur ett genusperspektiv undersöka synen på bedömningsgrunder i betygssättningen inom ämnet idrott och hälsa i relation till svenska, samhällskunskap och matematik bland flickor och pojkar på Natur- och samhällsprogrammet(NS). Detta har undersökts utifrån följande frågeställningar:? På vilket sätt upplever gymnasieelever på NS-programmet att de bedöms i idrott och hälsa i relation till de ämnen som syftet anger?? Vilka förutsättningar upplever eleverna finns för att nå de olika betygsstegen i skolämnena idrott och hälsa, samhällskunskap, matematik och svenska?? Hur tror eleverna att en jämställd betygsbedömning ser ut i de utvalda skolämnena?Utifrån detta kommer vi att diskutera hur eleverna bryter eller återskapar genusordningen i sina resonemang kring betygsbedömningen.MetodDen metod som använts i studien är av kvalitativ karaktär som i det här fallet varit fyra fokusgruppsintervjuer i en årskurs tvåa på NS-programmet. Vi använde oss av ett strategiskt urval för den utvalda målgruppen. För att förstå och tolka elevernas resonemang i vårt resultat har vi använt oss av Yvonne Hirdmans och Raewyn Connells genusteorier.ResultatI relationen mellan idrott och hälsa, matematik, svenska och samhällskunskap finns, enligt vårt resultat, en indikation på att kunskaperna laddas och värderas på olika sätt och får därmed olika dignitet.

I denna studie har vi intervjuat fem fritidslärare med hjälp av en vinjett som utgångpunkt. Vinjetten handlar om ett verklighetstroget dilemma, angående genus, som kan förekomma i fritidshemmet. De intervjuade fritidslärarna förklarar att de försöker bemöta pojkar och flickor på ett likvärdigt sätt, men i resultatet framkommer det att elever blir bemötta olika beroende på kön. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur genus konstrueras i lärares tal om pojkar och flickor. För att få de svar som studiens syfte och frågor kräver, utfördes en kvalitativ forskningsintervju. De frågeställningar som studien utgår ifrån lyder: hur konstrueras genus i lärares tal om elever i skola och fritidshem? samt hur talar lärare om sitt bemötande av pojkar och flickor? Av resultatet framkommer det att begreppet genus är något som, utifrån de intervjuade fritidslärarnas perspektiv, inte får någon större uppmärksamhet i deras arbete.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka åsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Målet med undersökningen är att ge eleverna tillfälle att diskutera genusfrågor som existerar i deras vardag. Vi har utgått från följande frågeställningar i vårt arbete med studien: Hur kan man med hjälp av pedagogiskt drama arbeta mot jämlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen består av två delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden värderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas därefter i ett antal korta intervjuer.

This thesis is an attempt to understand how the traditional female gender identity is constructed and what kind of structures that are maintaining it. I also study how this identity is reflected in young women's conception of themselves and in their views upon whether they should sign in to the military service or not.The theoretical framework that I use mainly consists of theories about gender construction, male dominance and the woman's role in the nation-state.The purpose of using this theoretical approach is to illustrate that the traditional female gender identity consists of characteristics that are in opposition to the male ones. The woman should be weaker, less aggressive and more caretaking than men- in sum she is defined as the Other. The structures that constructs this identity is the male dominance, also known as the gender system and the patriarchy.This traditional female gender identity and citizenship role that historically has been allotted to women in the nation-state is still today very vivant in Sweden and is reflected in the fact that the military service is optional for women. Certain parts of this identity is also reflected in the young women that I interview, in their sense of probably not fitting in to the military service, because of their sex and the characteristics discussed above, that are associated with it..

Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket går som en röd tråd genom samtliga delar. Vi utgår ifrån genusteori vilket innebär en förståelse av genus som socialt konstruerat i motsättning till en förståelse av identitet som biologiskt bestämd. Var och en av våra undersökningar behandlar olika områden av vardagligt liv och hur olika grupper av människors livsvillkor och identiteter påverkas av genus. Undersökningarna fokuserar på hur genus konstrueras hos människor med olika erfarenheter och egenskaper, i både det privata och det offentliga rummet. Håkan har undersökt hur barn i förskolan förhåller sig till eller bryter mot genusmönster.

Språk både reflekterar och påverkar vår världssyn. Hur mottas då försök från gräsrotsnivå att introducera ett könsneutralt pronomen i ett språk som speglar den i samhället rådande könsdikotomin? Syftet med denna uppsats är att utifrån Hirdmans och Butlers respektive genusteorier undersöka vilken inställning användare på ett stort svenskt internetforum har till det könsneutrala personliga pronomenet hen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetbaserad enkät som besvarades av cirka 150 personer. För att analysera svaren till de slutna frågorna tog vi hjälp av statistikprogrammet SPSS och för att bearbeta de öppna frågorna har vi använt oss av en tematisk analys.