Mitt syfte med den här uppsatsen är att visa att ordet Geni är mer än bara ett ord utan också ett uttryck som bär med sig ett system av maktstrukturer som är djupt rotat inom konstens historia. Jag vill också visa hur begreppet ?det konstnärliga Geniet ? verkar i bildämnet i det obligatoriska skolväsendet idag, ur ett pedagogiskt perspektiv.Jag börjar med att undersöka begreppet Geni utifrån kategorierna; kön, sexualitet, klass, etnicitet, medium, teknik och kontext. I min undersökning jämför jag begreppet med grundskolans kursplan i bild och lokala kursplaner i bild. Sedan går jag in på resultatet av en workshop på Konstfack där jag bad sju bildlärarstudenter att tolka olika citat från kursplanen.

I uppsatsen undersöks designerrollen så som den ser ut idag utifrån teorin om att designerrollen liksom konstnärsrollen har tagit sig nya uttrycksformer.I uppsatsen undersöks designgrupperna Front och Form us with love i syfte att söka svar på huruvida fenomenet designgrupper är något nytt. Men också för att ta reda på varför man väljer att arbeta som grupp och hur man framställs/framställer sig som grupp. Här hävdas att fenomenet designgrupper i sig inte är något nytt. Författaren framhåller dock att designerrollen har förändrats..

This dissertation examines how creativity can be of benefit for the school. It discusses if there is a need or demand for it and how the present situation is in Swedish schools. Defining creativity accurately is difficult but it is relevant to look at the environments that use creativity. There is a vast amount of literature that uses creativity and it varies to some extent. Creativity originates from meetings and combinations, both within and outside of the individual.

Syftet med fo?religgande studie a?r att utifra?n nyhetsrapporteringen om Wikileaks och Julian Assange underso?ka hur Assange framsta?llts i tva? svenska tidningar 2010-2011. Underso?kningen analyserar i synnerhet hur Assange konstrueras i relation till Wikileaks och a?talet om sexualbrott i Sverige. Totalt analyseras 31 artiklar fra?n de tva? svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, framtaget genom ett ha?ndelseorienterat urval.Uppsatsen utga?r fra?n teorier om nyhetsjournalistikens roll att konstruera en mediepersonlighet.

I denna undersökning jämförs upphovsrättslagens syn på original och kopiering med den syn som allmänt råder i konstvärlden. Min frågeställning är: på vilket sätt har appropriering förändrat synen på originalitet och kopiering i konsten och hur samstämmer den med upphovsrättslagens syn? Appropriering är ett begrepp som i konstnärliga sammanhang använts sedan 1980-talet och betyder att man tar något och gör det till sitt eget. Den konstnär som är mest känd för sina approprieringar är Sherrie Levine som målade kopior av äldre kända konstnärers verk och fotograferade andra kända konstnärers fotografier och ställde ut dem som sina egna. Men även tidigare har konstnärer utnyttjat andras bilder och material för egna konstnärliga syften.

Fo?rfattarrollen har under de senaste tva?hundra a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar. I och med romantikens ide?ma?ssiga omdefinition av vad litteratur skulle kunna vara uppkom ett behov av en fo?rfattarroll fri fra?n beroenden av traditionella maktinstitutioner. Fo?rfattaren, eller diktaren, skulle vara en kraft i egen ra?tt som kunde fo?rmedla sanningen om livet, ma?nniskan och samha?llet till folket.

Författaren och dramatikern Stig Larsson, Geniförklarad och ifrågasatt på grund av sin kvinnosyn och upprörande uttalanden ? litteraturens enfant terrible, släppte hösten 2012 sin självbiografi När det känns att det håller på ta slut. Kritikerna rosade den men sparkade också liv i debatten om de manliga Genierna. Konstnärerna som är så uppburna att de kommer undan med nästan vad som helst. Debatten om den manliga Genikulten är inte ny, varje gång är det någon som säger ?Nä nu får det räcka!? men så dröjer det bara ett litet tag så är cirkusen igång igen.