SCA Skog är en av Sveriges stora privata markägare och har en företagsstruktur som inkluderar flertalet egna bruk och sågverk. För att upprätthålla ett gott flöde, skog och industri mellan, tillämpas en planeringshierarki byggd i tre steg; strategisk, taktisk och operativ. Tillsammans ska de fungera som en länk mellan verksamhetens olika stadier. Indikationer har uppkommit om att planeringsunderlaget i den strategiska nivån inte är tillräckligt kompatibel med underlaget i den taktiska. Detta gäller främst de Gallringsvisa volymerna där fältpersonal på distriktet upplever svårigheter med att återfinna dessa i fält. Syftet med detta arbete var att med hjälp av Heureka PlanVis analysera och jämföra underlagen för de två första planeringsstegen; den strategiska och den taktiska. Jämförelsen avsåg både initialtillstånd liksom en prognos för de två närmast förestående femårsperioderna. Analyserna är främst inriktade på skogar föreslagna till Gallring och utfallet därav.

I Sverige finns ca 1,2 miljoner hektar skog som bedöms ha omedelbart röjningsbehov. Skog där röjningen uteblir eller är svag kan komma att klassas som konfliktbestånd. I konfliktbestånd är stammarna många och diameterspridningen stor och dessa kan då behövas underröjas innan Gallring. I denna studie jämfördes produktionen, kostnaderna och intäkterna från fyra olika underröjningsbehandlingar, oröjd, siktröjt, röjt allt upp till 5 cm i brösthöjd och röjt allt upp till 7 cm i brösthöjd. Behandlingen oröjd gav det bästa nettot och sämst hade upp till 5 cm efter Gallring och uttransport av virke.

Holmen Skog nyttjar i stor utsträckning både sådd och plantering, varje år används sådd på omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillväxten skiljer sig åt över tiden mellan skogssådd och plantering. Syftet med studien var därför att jämföra tillväxt för skogssådd och plantering inför röjning och inför första Gallring samt att undersöka hur väl olika produktionsmål kan uppfyllas genom valet av stamtäthet vid anläggnings- eller röjningstillfället. Studien genomfördes på Holmens Skogs egen mark, distrikt Umeå och Norsjö i Västerbottens län. Sådda bestånd parades med planteringar.

Med Gallringseffekt menas att träden efter en Gallring ökar sin diametertillväxt. Denna effekt har traditionellt tillskrivits den minskade konkurrensen om ljus och näringsämnen mellan träden. En alternativ förklaring till Gallringeffekten är att vindpåverkan per träd blir högre i det gallrade beståndet, vilket leder till större svajningar för träden och därmed en ökad diametertillväxt. I studien undersöktes ifall vindens påverkan är en del av Gallringseffekten på tall (Pinus sylvestris L). Lokalen för studien var SLU:s försökspark i Siljansfors utanför Mora. Omgivande tätheter av stamantal, grundyta, kronvolym och kronmantelyta beräknades på flera avstånd från varje individuellt träd.

Holmen Skog nyttjar i stor utsträckning både sådd och plantering, varje år används sådd på omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillväxten skiljer sig åt över tiden mellan skogssådd och plantering. Syftet med studien var därför att jämföra tillväxt för skogssådd och plantering inför röjning och inför första Gallring samt att undersöka hur väl olika produktionsmål kan uppfyllas genom valet av stamtäthet vid anläggnings- eller röjningstillfället. Studien genomfördes på Holmens Skogs egen mark, distrikt Umeå och Norsjö i Västerbottens län. Sådda bestånd parades med planteringar.

Holmen Skog nyttjar i stor utsträckning både sådd och plantering, varje år används sådd på omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillväxten skiljer sig åt över tiden mellan skogssådd och plantering. Syftet med studien var därför att jämföra tillväxt för skogssådd och plantering inför röjning och inför första Gallring samt att undersöka hur väl olika produktionsmål kan uppfyllas genom valet av stamtäthet vid anläggnings- eller röjningstillfället. Studien genomfördes på Holmens Skogs egen mark, distrikt Umeå och Norsjö i Västerbottens län. Sådda bestånd parades med planteringar.

The aim of this study is to illustrate conceptions held by librarians and library and information scientists about weeding practices of printed books in public libraries. The study has been carried out by performing a series of qualitative interviews with librarians and by study of earlier research relating to the subject of weeding. The results have been analysed by utilizing a textual analysis method called idea and ideology analysis using so called dimensions to analyse and structure the results. The results indicate that weeding at Swedish public libraries is carried out by a mixture of objective and subjective methods, with certain statistical elements. Weeding procedures mainly appears to be legitimized according to what one refers to as knowledge of the local community, although lack of lending are cited from time to time.

Vid Gallring kan två huvudmetoder urskiljas, nämligen Gallring med stickvägsgående- eller med beståndsgående maskiner. Allt fler avverkningsmaskiner för småskaligt skogsbrukande har under den senaste tiden utvecklats, bland dessa utvecklare finns maskintillverkaren Vimek AB i Vindeln. Syftet med denna studie var att kvantifiera skillnader i Gallringsresultat i tio bestånd gallrade med beståndsgående maskin typ Vimek, ?Vimekbestånd?, och i tio bestånd gallrade med stickvägsgående konventionella maskiner, ?Stormaskinbestånd?. Jämförelsen avsåg Gallringsuttag, stickvägsareal, skador på kvarvarande träd samt totalproduktion och avkastning under en omloppstid för tre olika Gallringsregimer. Analysen grundades på en provyteinventering där 5 provytor med en radie av 8 m och en total area av 0,10053 ha inventerades per bestånd.

Röjning är en skötselåtgärd som påverkar det framtida beståndets utveckling och skördeutfall. Olika och delvis motstridiga mål måste beaktas vid röjningstillfället. I praktiken blir många bestånd röjda mer än en gång. En orsak till upprepad röjning är att det kan uppstå behov av förnyad lövröjning när stubbskott har vuxit ifatt barrträden. Röjningens utförande kan också påverka nästa skötselåtgärd, dvs.

The aim of this Bachelor's thesis is to examine library directors'views on weeding in Swedish public libraries. The researchquestions posed are: What formal goals and criteria govern theweeding process?; How are these goals and criteria accountedfor?; How do the library directors view the weeding in relationto the roles of the collections?The theoretical framework consists of a division of weedingcriteria inspired by Stanley J. Slote, and a slight adaptation ofMichael K. Buckland's roles of collections.

Tjäderberget i Lycksele och Vindelns kommun är av Länsstyrelsen i Västerbotten identifierad som en lövvärdetrakt. Fem av sex arter som behandlas av åtgärdsprogram för hotade arter på asp och björk har hittats i området. SCA har beslutat att skapa en mångfaldspark i anslutning till Tjäderbergetsnaturreservat för att koncentrera naturvårdsinsatser till ett större sammanhängande område. Målet med vår kandidatuppsats är att skapa skötselalternativ för att öka lövandelen i mångfaldsparken och för att skapa livsmiljöer för de hotade arterna. För att inom Tjäderbergets mångfaldspark skapa 10 % lövrik barrskog och 10 % lövdominerad skog innan år 2030 ska åtgärder utföras på 16 % av mångfaldsparkens produktiva areal. De åtgärder som blir aktuella är frihuggning, röjning/Gallring och bränning.

I Datainspektionens rapporter 2003:3 och 2005:3 har myndigheten granskat hur personuppgifter behandlas i samband med arbetsgivares övervakning av anställda. Resultaten av dessa rapporter har visat på förekommande brister i förhållande till personuppgiftslagen i många av de granskade verksamheterna.Mot denna bakgrund har en fallstudie av ett medelstort callcenterföretag genomförts för att ur ett tekniskt perspektiv undersöka hur väl personuppgiftslagen följs i samband med företagets övervakning av sin personal. Utifrån brister identifierade i fallstudien har en mindre kartläggning av liknande företag genomförts i ett försök att mäta graden av generaliserbarhet i de identifierade bristerna.De brister som har identifierats i fallstudien rör i första hand otillfredsställande rutiner för Gallring av personuppgifter vid e-postövervakning samt avsaknad av information till de anställda om vilka kontroller som sker i samband med detta. Behov av en uppdatering av företagets IT-policy samt ett behov av en övervakningslösning för personalens internetanvändande kunde också noteras.Kartläggningen har givit antydningar om att liknande brister vad gäller rutiner för Gallring samt bristande information kan tänkas förekomma även hos andra medelstora callcenterföretag.Slutsatsen av arbetet är att flera av de brister som uppdagades av Datainspektionen för fem år sedan tycks göra sig gällande bland vissa medelstora callcenterföretag även idag..

The purpose of this bachelor's thesis is to examine how public libraries in Sweden handles their weeding procedures. A series of questions are asked: How does libraries in Sweden motivate weeding? What principles constitutes the procedure of weeding? Which aspects are given most importance when weeding is decided. How does views on weeding differ between libraries of different sizes? How does longer or shorter professional experience influence the view on weeding? The study was done through an online questionnaire which was sent to a number of staff members on different libraries via e-mail.

I Datainspektionens rapporter 2003:3 och 2005:3 har myndigheten granskat hur personuppgifter behandlas i samband med arbetsgivares övervakning av anställda. Resultaten av dessa rapporter har visat på förekommande brister i förhållande till personuppgiftslagen i många av de granskade verksamheterna.Mot denna bakgrund har en fallstudie av ett medelstort callcenterföretag genomförts för att ur ett tekniskt perspektiv undersöka hur väl personuppgiftslagen följs i samband med företagets övervakning av sin personal. Utifrån brister identifierade i fallstudien har en mindre kartläggning av liknande företag genomförts i ett försök att mäta graden av generaliserbarhet i de identifierade bristerna.De brister som har identifierats i fallstudien rör i första hand otillfredsställande rutiner för Gallring av personuppgifter vid e-postövervakning samt avsaknad av information till de anställda om vilka kontroller som sker i samband med detta. Behov av en uppdatering av företagets IT-policy samt ett behov av en övervakningslösning för personalens internetanvändande kunde också noteras.Kartläggningen har givit antydningar om att liknande brister vad gäller rutiner för Gallring samt bristande information kan tänkas förekomma även hos andra medelstora callcenterföretag.Slutsatsen av arbetet är att flera av de brister som uppdagades av Datainspektionen för fem år sedan tycks göra sig gällande bland vissa medelstora callcenterföretag även idag..

This thesis includes a review of scientific studies of tree injuries following mechanized thinning. Interviews have been made with drivers of single grip harvesters and forwarders in forest thinning and a number of essential factors have been identified as the most important to take into account in order to minimize and/orprevent injuries to stems and roots of remaining trees..