Inledning: Begrepp som ?tyst kunskap?, ?praktiskt vetande?, ?erfarenhetsbaserad kunskap? samt ?Fronesis? har förekommit under sjuksköterskeutbildningen men fördjupning och praktisk förankring saknades av dessa begrepp. Upplevelsen var att fokus i de praktiska lärandemomenten lades på ett tekniskt kunnande, på bekostnad av kunskaper kring det mellanmänskliga mötet. Detta skapade en diskrepans mellan utbildning och arbete eftersom det förväntas att sjuksköterskan ska besitta denna form av kunskap i arbetslivet. Med denna kunskapsbrist försvåras förståelsen för vad ord som empati, etik, moral och lyhördhet har för betydelse för god omvårdnad samt hur det är relaterat till det praktiska utförandet.

Knowledge is frequently discussed in modern society, and has been since ancient Greece. Our goal is to examine the content of two political documents with the desire to point out their visions about how the Swedish school system should be shaped, in relations to knowledge. More precise this essay is going to concentrate on two specific political parties, Folkpartiet and Vansterpartiet and their official programs on the subject school and education, to see what they say about knowledge. The choice is made on the basis that these parties political standings differ most from each other, in the left/right scale in politics. The qualitative analysis takes its main base from Aristotels concepts of knowledge; Episteme, techne and Fronesis, and Bernt Gustavssons modern defenitions of them.

In my essay, I will start with a story that represents my dilemma from my own experience. In the story, dealing with children that challenges teachers and other children in preschool, I wonder how I as a teacher can be fair and inclusive when I feel insufficient on several occasions. I reflect on my own approach because it can be difficult when we encounter children with different needs and abilities in preschool.I write the essay in experience-based essay form. The essays form makes it possible for me to reflect on my own experience and by using selected theoretical perspectives processing my dilemma. In my essay, I explore my own approach, what is meant by fairness and how the concept can be interpreted and how I can in the best way include all children in activities.I conclude that fairness from a perspective can be seen from the five criteria similarity, need, performance, compensation and rights.

In the essay, the balance between being an educator and a mother of a child with autism is explored in respect to how the roles might influence the actions of a pre-school teacher. Writing is used as a method of reflection, it gives the teacher a chance to take a step back and view her practical experiences from a novel perspective; conclusions are recounted throughout the teachers narrative. The essay is based on the following questions; which problems might arise in the meeting with parents such as Adams where there is a suspicion of autism for the child? Which advantages/disadvantages might the teacher?s personal experience of autism have for the role as educator? How would the dual roles as educator and mother of an autistic child best be balanced in the future?The essay highlights special educational and parent perspectives on the matter of autism. Professor of pedagogy Claes Nilholm, specializes in special needs education.

In the essay, the balance between being an educator and a mother of a child with autism is explored in respect to how the roles might influence the actions of a pre-school teacher. Writing is used as a method of reflection, it gives the teacher a chance to take a step back and view her practical experiences from a novel perspective; conclusions are recounted throughout the teachers narrative. The essay is based on the following questions; which problems might arise in the meeting with parents such as Adams where there is a suspicion of autism for the child? Which advantages/disadvantages might the teacher?s personal experience of autism have for the role as educator? How would the dual roles as educator and mother of an autistic child best be balanced in the future?The essay highlights special educational and parent perspectives on the matter of autism. Professor of pedagogy Claes Nilholm, specializes in special needs education.

Uppsatsen är till formen en reflekterande vetenskaplig essä som undersöker akutsjuksköterskans yrkespraktik. Den egna erfarenheten gestaltad i form av en berättelse från ett arbetspass på sjukhuset är i fokus och undersökningen tar sitt avstamp i den. Det som belyses är de olika kunskapsformer som akutsjuksköterskan lutar sig mot när hon använder sin "kliniska blick"och hur de samverkar och är beroende av varandra. Kunskapsformerna är hämtade från Aristoteles kunskapsbegrepp och stort utrymme ges till den praktiska kunskapen och den praktiska klokheten, som av Aristoteles benämndes Fronesis. Texten undersöker också det för sjuksköterskan centrala begreppet omvårdnad utifrån den egna erfarenheten.

The aim of this study was to examine what knowledge social workers express about home visits in child welfare investigations and how they know what to do. Sixteen social workers who work with social investigations concerning children were asked to discuss the topic home visit in three focus group interviews in three different municipalities in southern Sweden. The social workers in our focus group interviews mainly discussed the purpose of the home visit, what social workers do during home visits and furthermore their opinions about guidelines and policy documents regarding the home visit.  To get an understanding of what type of knowledge is the basis for social workers use of the home visit, we used Polanyi's concept of 'tacit knowing' as well as the Aristotelian theory of knowledge containing three forms of knowledge, that is, episteme, techne and Fronesis. We found that the displaying of ?tacit knowing? was a consistent feature in all groups, as they had difficulty expressing their knowledge use.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och Fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Ett av huvudmålen med års- och hållbarhetsredovisningar har tidigare konstaterats vara att skapa förtroende för och att legitimera ett företags handlingar. Vid studier av redovisning utifrån ett retoriskt perspektiv blir därför ethosbegreppet särskilt intressant. Denna uppsats behandlar användandet av förtroendeskapande medel med särskilt fokus på ethosargumentation. Uppsatsen bygger vidare på tidigare forskning inom legitimitetsskapande och retorisk kommunikation i års- och hållbarhetsredovisning. VD-ord i fem hållbarhetsredovisningar från svenska företag framgångsrika inom CSR studeras och argumenten kodas med teoretisk utgångspunkt i Aristoteles strategier för skapandet av förtroende (uppfyllandet av ethos), Fronesis, arete och eunoia.

Essän är en reflektion som drivs fram av tvivel, missnöje och förhoppningar. I försöket att svara på frågan: Vad är scenografi? blir essän en beskrivning över hur min kunskap kring teaterscenografi har byggts upp. Den beskriver även min förhoppning av vad scenografen och scenografin kan bidra med i en utveckling av teatern och jag föreslår ett tillvägagångssätt.Sven-Åke Heed hänför teatern till de föreställande konsterna och låter mimesis i Aristoteles beskrivning, som en imitation av handlingar ge oss en av förutsättningarna för scenografens arbete. Konsekvenserna av detta framgår i beskrivningen av mitt arbete som scenograf.Genom en hermeneutisk rörelse mellan delar och helhet inom både scenografin och scenografens arbetsmiljö och den större helheten teaterförställningen, klarnar bilden och scenografens nödvändiga kunskaper framträder.Scenografen använder kunskaper och färdigheter från teoretisk - vetenskaplig kunskap - episteme, även om den inte har en framträdande roll i arbetet.

Forskningsfrågor: Vilka olika investeringsalternativ finns för privatpersoner attinvestera i Cleantech och kan dessa alternativ utvecklas gynnsamtför såväl privata investerare som Cleantechmarknaden?Vilken inställning har marknadsaktörer till att arbeta för en sådanutveckling?Metod: Studien är av kvalitativ natur och baseras främst på primärdatafrån de intervjuer som genomförts med elva olika marknadsaktöreroch intressenter, vilka presenteras i arbetet. Studien utgår från denvetenskapliga metoden Fronesis som förespråkar etik och praxisvilket medför ett ständigt utbyte mellan det generella och det merkonkreta. Fronesis går ut på att skapa sig en förmåga att reflekteraöver hur vi kan ändra på företeelser som förbättrar vårlevnadsstandard.Teoretiska begrepp: För att besvara forskningsfrågorna och följa studiens utvaldavetenskapliga metoder, krävs ett antal teoretiska begrepp. Studienhar två huvudsakliga parter i åtanke - Cleantechmarknaden å enasidan samt privata investerare å andra sidan.

Syftet med den här essän är att undersöka om det går att synliggöra ett mellanrum som upplevs finnas mellan tillsynsansvarigs upplevelse av förskolans kvalitet, hur förskolan beskriver sin kvalitet och vad kvalitet är för barnen i deras vardag på förskolan.Mellanrummet gestaltar sig som ett fält med information som är svår att få syn på. Essän utgår ifrån två berättelser om hur barn kan uppleva sin vardag på förskolan och vad kvalitet kan vara utifrån ett barnperspektiv.Berättelserna har också fokus på mötet mellan tillsynsansvarig, förskolechefer och pedagoger. Deras roller prövas utifrån att vara nyckelpersoner som har att föra in begreppet kvalitet i förskolan.Teorier och styrdokument om vad kvalitet är i förskolan ställs i relation till tillsynsansvarigs, förskolechefers och pedagogers roll. Aristoteles kunskapsbegrepp Fronesis blir ett stöd för att få syn på den praktiska kunskap som nyckelpersonerna äger och utövar.Tillsynsbesöket granskas i skrivandet som ett kontrollerande möte men också som ett möte med möjlighet till utveckling. I mötet har tillsynsansvarig två roller som lyfts fram, den kontrollerande och den vägledande.

Essän handlar om samlingen i förskolan där jag har utgått från ett dilemma där ett barn blir utskickad från samlingen för att hen inte kan sitta still och behålla fokus. Då jag betraktar denna situation utifrån börjar jag reflektera kring om det är rätt av oss pedagoger att utesluta barn från samlingen. Jag börjar ifrågasätta om samlingen är meningsfull för alla barn och varför vi har samling. Jag blir nyfiken på hur synen på samlingen utvecklat sig i den svenska förskolan från 1830-talet och fram till nu och om barn ska delta mot sin vilja? Mitt syfte med min essä är att ta reda på om jag anser att samlingen är viktig.

This essay is an attempt to scrutinize dance improvisation in terms of Aristotle?s concept of the practical knowledge phronesis. By remembering and reflecting upon lessons and my own practical knowledge and experience as a teacher in the subject of dance improvisation, I want to examine the ability to improvise as the dance students´ phronesis. Awareness, spontaneity and intuition are vital elements for the comprehension of phronesis and even represented in the basis training in dance improvisation. During the contemplation I have used philosophical books and texts mainly about practical knowledge, intuition and reflection..

Det genomgripande syftet med denna uppsats var att synliggöra ungdomsassistenternas arbete på Lyrans asylboende samt att se vilken relevans olika kunskapsformer har i detta. Utifrån frå-geställningarna handlade studien om att beskriva ungdomsassistenternas arbete samt att förtyd-liga gemensamma aspekter i arbetet med EkB. Jag utgick också från att studera ungdomsassi-stenternas beskrivelser av lyckosamma hjälpinsatser samt vilken kunskapsform som assisterar dessa.Empirin i denna studie baseras på mina tidigare erfarenheter av arbetet med ensamkommande flyktingbarn och ungdomar samt resultatet från totalt fyra intervjuer med ungdomsassistenter på Lyrans asylboende för ensamkommande barn och ungdomar. Jag har vid insamlandet av empirin utgått fån tre olika kvalitativa metoder vinjett, semi-strukturerad intervju samt en egen utarbetad interaktivt-strukturerad intervjumodell. Jag har förankrat personalens beskrivningar med aktuella forskningsstudier samt analyserat deras arbete utifrån de fyra kunskapsformerna episteme, techne, Fronesis och tacit knowing.Resultatet synliggjorde delar av personalens praktiska och utförande arbete med EkB och fram-förde viktiga gemensamma teman i detta.