Syftet med denna studie var att beskriva personer med multipel skleros erfarenheter av att utföra Fritidsaktiviteter. Totalt intervjuades sex kvinnor och tre män med olika former av multipel skleros. Data analyserades utifrån en innehållsanalys, vilket resulterade i tre kategorier: ?Begränsad energi och trötthet påverkar Fritidsaktiviteterna?, ?Fritidsaktiviteter är en viktig del av livet? samt ?Hjälpmedel i utförandet av Fritidsaktiviteter?. Resultatet visade att Fritidsaktiviteter har en stor betydelse för informanternas välbefinnande.

I ett flertal studier har det visat sig att deltagande i meningsfulla Fritidsaktiviteter är positivt för personers välmående, hälsa och livskvalité. Personer med Reumatoid artrit (RA) får svårigheter med att utöva sina Fritidsaktiviteter efter en sjukdomsduration på 1,7 år. Syftet med studien var att påvisa betydelsen av arbetsterapeutiska åtgärder gällande Fritidsaktiviteter för personer med RA. En enkät med givna svarsalternativ utformades. Totalt besvarade 35 personer med RA enkäten.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva personer med traumatisk hjärnskadas erfarenheter av Fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av sju personer i åldern 26 ? 54 år. Tid efter traumat var minst två år. Datainsamlingen genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) och resulterade i tre kategorier: ? Personliga begränsningar vid utförandet av Fritidsaktiviteter?, ? Förändring av utförandet eller annat val av Fritidsaktiviteter?, ?Miljöns påverkan av utförandet av Fritidsaktiviteter?.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förändringar i Fritidsaktiviteter hos kvinnor med Reumatoid Artrit. För att studera detta genomfördes narrativa intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 50 till 65 år. Intervjuerna skedde i informanternas hemmiljö och spelades in på band och skrevs därefter ut ordagrant. Data analyserade sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Att genom anpassning kunna utföra tidigare Fritidsaktiviteter?, ?Att inte längre kunna utföra Fritidsaktiviteter? samt ?Att finna nya Fritidsaktiviteter?.

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar har ökat under de senaste årtiondena. Forskning visar att hög utbildning, god social position, trygg ekonomi och goda levnadsvanor ökar chansen för god hälsa. Även fritiden har betydelse. KASAM innebär att se individen som helhet och fokuserar på faktorer som främjar hälsa och förmågan att bemästra ohälsa.Syfte: Syftet med studien var att ta reda på om det finns skillnad i KASAM, och i upplevelse av hälsa och välbefinnande, mellan gymnasieelever som deltar respektive inte deltar i organiserade Fritidsaktiviteter. Hypotesen var att deltagande i organiserade Fritidsaktiviteter stärker KASAM samt upplevd hälsa och välbefinnande.Metod: Studien har genomförts som en kvantitativ enkätstudie.

Sammanfattning:Tidigare studier som gjorts om ungdomar och Fritidsaktiviteter har ofta fokuserat på specifika aktiviteter som fysiska sporter. Inom arbetsterapi är aktivitet ett centralt begrepp som består av olika komponenter och vi ville därför göra en studie med ett bredare perspektiv på Fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i Spånga-Tensta stadsdel upplever betydelsen av Fritidsaktiviteter och hur dessa påverkar deras vardagsliv. Fokusgruppsintervjuer är en form av kvalitativ datainsamlingsmetod som användes för att svara på syftet. Intervjuerna utfördes på två fritidsgårdar med ungdomar mellan 14-21 år.

Köpcentrum har under de senaste 20 åren utvecklats och blivit en plats för mer än bara inköp av varor. I och med nöjesrevolutionen är nöjes/Fritidsaktiviteter inte längre ett främmande inslag i köpcentrum för konsumenter. Flertalet författare har identifierat faktorer som skapar attraktivitet och ofta nämns dessa aktiviteter som en faktor. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dessa nöjes/Fritidsaktiviteter påverkar ett köpcentrums attraktivitet. I teorin förklaras begreppet attraktivitet och hur det kan påverkaa konsumenternas syn på köpcentrumet.

I ett flertal studier påvisas betydelsen av att ha en meningsfull fritid som leder till ökad tillfredställelse för personen. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenhet av Fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av fem personer i åldrarna 22 - 43 år med fysiskt funktionshinder som var bosatta i Norrbotten. Med öppna frågor intervjuades personerna om deras erfarenhet av Fritidsaktiviteter. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters arbete med Fritidsaktiviteter vid rehabilitering av äldre. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter verksamma inom distriktsarbetsterapi eller daglig verksamhet. Arbetsterapeuterna hade 5 till 38 års yrkeserfarenhet. Intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier: ?Ramar och regler vid arbete med Fritidsaktiviteter; Strategier för att möjliggöra klienters deltagande i Fritidsaktiviteter; Arbetsterapeuters tankar om Fritidsaktiviteter?.

Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar valet av Fritidsaktiviteter hos personer som haft stroke och på vilket sätt Fritidsaktiviteterna har förändrats. För att uppnå syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från en egengjord intervjuguide. Resultatet visade att utmaningen, gemenskapen, fysisk träning, självständighet, balans i vardagen, livssynen och rehabiliteringsteamet var faktorer som påverkade deltagarnas utförande av Fritidsaktiviteter. Att anpassa fritidsaktiviteten eller att få personligt stöd var vanligare än att anpassa den fysiska miljön..

Syftet har varit att undersöka om det föreligger ett samband mellan socioekonomisk position och psykisk ohälsa i ålderdomen och om detta samband till någon del kan förklaras av ett samband mellan socioekonomisk position och Fritidsaktiviteter. Det har för detta ändamål gjorts ordinala logistiska regressionsanalyser där utbildningens alternativt inkomstens samband med psykisk ohälsa kontrollerats för Fritidsaktiviteter. Den beroende variabeln har skapats utifrån befintligt datamaterial från de representativa undersökningarna SWEOLD och LNU. Kombinationen av datamaterial från dessa två undersökningar har möjligjgjort longitudinella analyser. Studiens analyser visade att kulturella aktiviteter och ett generellt rikare fritidsliv förklarade till viss det negativa sambandet mellan utbildning och psykisk ohälsa alternativt inkomst och psykisk ohälsa..

Titel:Skicka vidare ? ungdomars val av kommunikationskanaler för att få information omFritidsaktiviteterFörfattare:Johanna FasthUppdragsgivare:Göteborgs stad Centrum, enheten FritidKurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapVid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:Vårterminen 2011Handledare:Annika BergströmSidantal:39 sidor, 15 824 ordSyfte:Att undersöka vilka kommunikationskanaler ungdomar använder sig av och efterfrågar för att få information om Fritidsaktiviteter i Göteborgs centrum.Metod och material:Kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper med totalt nio ungdomar i årskurs 9.Huvudresultat:Resultatet visar att ungdomarna främst får information om Fritidsaktiviteter genom kompisar, dels via sociala sajter, t.ex. Facebook och dels via personliga möten. Undersökningen visar även att ungdomarna tycker att information genom det personliga mötet är lättare att ta till sig än information som fås via affischer och flyers. Ungdomarna anser att sms-utskick är en bra informationskanal för att få information om Fritidsaktiviteter..

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rätt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll deltar i lägre grad i Fritidsaktiviteter än övriga barn. Detta är oroväckande och kan ha negativa effekter på folkhälsan, då det visat sig att Fritidsaktiviteter har positiv inverkan på hälsan och välmåendet.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföreträdare från Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsättningar för Fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i åldrarna 7-18 år.Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföreträdare som erbjuder Fritidsaktiviteter för barn i åldrarna 7-18 år i kommunen.Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jämlikt deltagande och en förståelse för ekonomiskt utsatta barn i verksamheterna men även att det är svårt att nå ut till målgruppen. Resultatet lyfter även fram förutsättningar för barnens deltagande men även förutsättningar för verksamheterna. Det framgår också att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till Fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga.Diskussion: Det finns goda förutsättningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt utsatta barn såväl på vardagar som på lovdagar.

Syftet med examensarbetet var att beskriva hur personer med fibromyalgi upplevde att Fritidsaktiviteter påverkades av smärta. Som datainsamlingsmetod valdes en intervju. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor. Frågorna utformades från centrala begrepp i The Model of Human Occupation. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle ha diagnosen fibromyalgi och vara i arbetsför ålder.

Syftet med studien är att undersöka ungdomar tillhörande generation Zs behov och önskemål av Fritidsaktiviteter i Piteå för att sedan utveckla ett koncept för hur utformandet av aktiviteterna kan gå till. Detta på grund av ett uttryckt behov hos Piteå kommun av Fritidsaktiviteter för ungdomar i en del av Allhuset. För att skapa aktiviteter som attraherar generation Z är det viktigt att förstå generation Zs karakteristiska drag samt ha en förståelse för dagens upplevelsesamhälle. Vi har använt oss av aktionsforskning och dess lärandeprocess för att ringa in problemet och samtal har förts med tre fokusgrupper med deltagare tillhörande generation Z. Ett koncept för hur utformandet av aktiviteterna kan gå till har skapats..