Forskning tyder på att risken att drabbas av ätstörning är tre gånger högre hos dansare jämfört med icke dansare och prevalensen uppgår till 42 %. Dansvärldens strävan efter perfektionism, kvinnligt kön, en ålder av 14-20 år samt intensiv bantning är de främsta riskfaktorerna för att utveckla ätstörning. Förutom att ätstörningar hälsoekonomiskt är kostsamma för samhället medför de även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bättre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla ätstörning krävs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. Därtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga ätstörning hos professionella dansare, vilket därför ligger till grund för framarbetat syfte.

Forskning tyder på att risken att drabbas av ätstörning är tre gånger högre hos dansare jämfört med icke dansare och prevalensen uppgår till 42 %. Dansvärldens strävan efter perfektionism, kvinnligt kön, en ålder av 14-20 år samt intensiv bantning är de främsta riskfaktorerna för att utveckla ätstörning. Förutom att ätstörningar hälsoekonomiskt är kostsamma för samhället medför de även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bättre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla ätstörning krävs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. Därtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga ätstörning hos professionella dansare, vilket därför ligger till grund för framarbetat syfte.

The mental health has during the recent years decreased among Swedish adolescents while theinternet has become a common tool for communication between people. Aim: The overall aim is toidentify the relationship between internet use among adolescents and their mental health. Method:A literature based study within a defined research field. Result: The scientific hypotheses whichexist is based on whether social capital increase or decrease due to internet use. The healthoutcome is positively affected by internet communication, especially for boys and socially anxiousadolescents.

Fysisk aktivitet är en viktig Friskfaktor och fysisk inaktivitet är en stor riskfaktor för ohälsa. Fysisk aktivitet innebär allt ifrån friluftsliv till styrketräning. God muskelstyrka är viktigt att ha under hela livet. Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva kvinnliga ungdomars muskelstyrka och fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva manliga ungdomars muskelstyrka. Metod: Fysiska styrketester genomfördes på övre och nedre extremitet samt bålen.

Sjukfrånvaron i Sverige ökade kraftigt i slutet av 1990-talet och drabbade även högre utbildade personer som tidigare inte varit sjukskrivna. Många människor tillbringar större delen av livet på att arbeta och arbetsmiljön påverkar medarbetarna på olika sätt, där ledarskapet är en faktor som påverkar hälsan. Arbetsplatsen anses därför vara en av de hälsofrämjande arenor där insatser för att förbättra hälsan kan genomföras. Att ledarskapet påverkar medarbetarnas hälsa anses vara en självklarhet, men det finns inte så mycket forskning inom området.Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare på en arbetsplats med låg sjukfrånvaro upplever att ledarskap bidrar till hälsa på arbetsplatsen. Studien är av kvalitativ ansats där data samlades in genom telefonintervjuer med fem personer.

Syftet med föreliggande studie är att åskådliggöra den betydelse internetbaserade Communities haft som Friskfaktor för personer i uppbrottet från ett utpräglat självskade¬beteende. Undersökningen kommer även urskilja övriga Friskfaktorer som varit till stöd för dessa personer i uppbrottsprocessen samt diskutera tänkbara risker vid användandet av Communities i självhjälpssyfte. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med respondenter från tre olika Communities där diskussioner kring självskadebeteende är en stark beståndsdel. Intervjuerna är gjorda via e-post där intervju¬frågorna tematiserats utifrån; Friskfaktorer, Internets betydelse samt risker med Communities. Studiens resultat visar hur betydelsen av internetcommunities för användarna är av liknande karaktär som självhjälpsgrupper ? där den er¬faren¬¬hets¬baserade kunskapen ligger till grund för den hjälp och det stöd som tillhandahålls av användarna själva.

Introduction: We are facing an aging population, which means that the incidence of age related diseases, such as Alzheimer's disease, are expected to increase. In the current situation there is no cure for the disease, whereupon it is important to develop preventive strategies. Objective: To examine the association between Alzheimer's disease and physical activity. Method: A systematic literature search was done to identify the current state of knowledge from the year 2006 onwards. The reason for this limitation was that the SBU commissioned a systematic literature review in 2006, where the relationship between physical activity and Alzheimer's disease could not be determined.

Syfte och frågeställningarSyftet var att undersöka om golf är en fysisk aktivitet som kan bidra till bättre hälsa hos äldre och kunna ordineras av läkare som fysisk aktivitet på recept vid åldersrelaterade välfärdssjukdomar. De frågeställningar som besvarades var om det förelåg någon skillnad i upplevd hälsa, levnadsvanor och faktisk hälsa mellan äldre kvinnor som spelar golf och äldre icke golfande kvinnor.MetodI studien deltog 36 kvinnliga golfare och 17 icke golfande kvinnor som var 65 år och äldre.Golfarna togs fram genom slumpmässigt urval bland medlemmar i golfklubbar i Stockholms län. Försökspersonerna rekryterade en anhörig vilken ingick i en kontrollgrupp. Ett frågeformulär med frågor om subjektiv hälsa och levnadsvanor besvarades av deltagarna. Därefter genomfördes ett styrketest, blodtrycksmätning, registrering av vikt och längd på undersökningsdeltagarna.ResultatDet framkom ingen skillnad mellan de båda grupperna i deras upplevda totala hälsa.

Titel: På spaning efter Friskfaktorer! En kvalitativ studie om hur arbetsrelaterad hälsa upplevs och vilka Friskfaktorer som gör att man mår bra på arbetet.Syfte: Studiens syfteär att beskriva hur arbetsrelaterad hälsa upplevs samt att identifiera vilka Friskfaktorer som anses vara nödvändiga för att vidmakthålla hälsa.Metod: Studien är enempirisk studie med kvalitativ ansats. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra informanter. Tolkning och analys har gjorts utifrån kvalitativinnehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Resultatet består av sju huvudteman och tre subteman, som bildats av de kategorier och koder som förelåg. Huvudteman somframkom var; Hälsa, Friskfaktorer, Medvetenhet,Livskamrat, Ohälsa, Arbetsrelaterad ohälsa och Medvetet handlande. Temat Friskfaktorbestod av tre subteman, vilka var; Individnivå,Gruppnivå och Organisatorisk nivå.

Ländryggsbesvär förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvård och hemtjänst, trots anpassningar och förbättrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet består även av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver använda bilen. Det kan bli många i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna påverka besvären ytterligare i ländryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen.Syftet med denna studie har varit att kartlägga vilka besvär som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som ansträngande, samt vilka faktorer som kan påverka hälsan såväl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har också varit att studera vilken betydelse användandet av bil som transportmedel i tjänsten kan ha för besvär i ländrygg, samt kartlägga önskemål på utformningen av bil.Tack vare en positiv attityd från chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkätundersökning bland 178 individer av kommunens personal.Studien visar att personalen har mest besvär med ländrygg, tätt följt av skuldror och nacke.

På en arbetsplats där medarbetarens delaktighet är optimal, sker ett växelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas på ett sådant sätt att det påverkar både arbetstillfredsställelse och arbetsprestation och ger upphov till hälsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehåll och arbetsorganisation. Individens bidrag är resurser sammansatt av personliga egenskaper, förväntningar och behov och är formade i en kultur och i ett samhälle med sina seder och bruk och där privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgång avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.Strävan mot delaktighet finns hos alla människor, en vilja att tillhöra något större eller ett behov att tolka verkligheten så att den överensstämmer med bilden det egna jaget. Delaktighet är en psykologisk term som beskriver processer till skillnad från deltagande som är en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

Ländryggsbesvär förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvård och hemtjänst, trots anpassningar och förbättrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet består även av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver använda bilen. Det kan bli många i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna påverka besvären ytterligare i ländryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen.Syftet med denna studie har varit att kartlägga vilka besvär som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som ansträngande, samt vilka faktorer som kan påverka hälsan såväl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har också varit att studera vilken betydelse användandet av bil som transportmedel i tjänsten kan ha för besvär i ländrygg, samt kartlägga önskemål på utformningen av bil.Tack vare en positiv attityd från chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkätundersökning bland 178 individer av kommunens personal.Studien visar att personalen har mest besvär med ländrygg, tätt följt av skuldror och nacke.

Syfte och frågeställningarSyftet har varit att utifrån ett idéanalytiskt perspektiv undersöka hur alkoholens positiva hälsoeffekter framställs av läkare och i kvällspress. Detta har skett med hjälp av en textundersökning, där värderingar och föreställningar bearbetats utifrån en aktörscentrerad analys, som fått sin utgångspunkt i följande frågeställningar:? Hur framträder aktörernas syn på alkoholens nyttighet för hälsan?? Hur framträder aktörernas syn på gränsen mellan skadlig och måttlig mängd alkohol?? Vilka skillnader och likheter förekommer hos aktörerna?MetodVår metod bestod av en textundersökning, där insamlad empiri består av 12 tidningsartiklar ur Expressen och tre intervjuer. Intervjupersonerna består av två allmänläkare och en alkoholläkare. Metoden bygger på idéanalys och resultaten från intervjuer och våra utvalda artiklar har bearbetats med hjälp av ett eget utformat analysschema.ResultatArtiklarnas definition på måttlig mängd alkohol sträcker sig mellan allt från ett till fyra glas om dagen.