I denna uppsats har jag lagt min fokus på hur begreppen Frihet och oFrihet har påverkat hur vi individer upplever Frihet och oFrihet i vår vardag och jämfört svaren jag fick från intervjupersonerna med några av de existerande teorierna kring detta. Jag tar även upp hur konsumtion, individualisering och identitet påverkar individen och hur dessa begrepp har påverkat individens syn på sin omkringliggande miljö. Mitt tillvägagångssätt blev kvalitativa intervjuer med individer som inte har studerat beteendevetenskapliga ämnen på högre nivå, detta för att få en diskussion med dem som aldrig berört ämnet tidigare och därför få svar som aldrig har påverkats av den sociologiska litteraturen. För att få tag på teorier valde jag att använda mig huvudsakligen av böcker. Mitt resultat blev att oFrihet och Frihet hänger ihop, att man måste ha den ena för att kunna känna av det andra och att vi ständigt påverkas av vår oFrihet för att uppnå vår individuella version av vad Frihet är..

Vi har i vår uppsats studerat Frihet och kontroll i postbyråkratiska organisationer. Enligt förespråkare för demokratiska företag ger denna nya organisationsform de anställda större Frihet samtidigt som kontrollen minskar. Men en organisation förutsätter styrning och kontroll, var har då kontrollen tagit vägen? Vi använder det brasilianska företaget Semco som exempel på ett postbyråkratiskt företag och tittar på hur de arbetar rent teoretiskt med Frihet och kontroll. Semcos VD Ricardo Semler har skrivit flera böcker om hur han förändrade Semco från ett auktoritärt och byråkratiskt företag med motivations- och lönsamhetsproblem till ett organiskt och dynamiskt företag där de anställda känner sig delaktiga och längtar efter att gå till jobbet på morgonen.

Denna uppsats är en kritisk ideologianalys av den liberala Frihetssynen utifrån feministisk teori. Som empiriska exempel har vi tagit sexualiseringen av det offentliga rummet och mer specifikt reklamens objektifiering av kvinnan och åtföljande diskussion om lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Reklamens objektifiering av kvinnan inskränker på kvinnors reella Frihet att definiera sig själva som individer och att vara fria från könsdiskriminering, en inskränkning som osynliggörs inom den liberala Frihetssynen genom dess betoning på individen. Den feministiska kritiken framför mer användbara verktyg för att analysera det strukturella förtrycket av kvinnan och vi har utifrån en mer enhetlig syn på Frihet med bas i Maccallums Frihetsdefinition påvisat att inskränkningar i individers/gruppers Frihet kan leda till större Frihet för flertalet. Vem Friheten är till för, dess innebörd och utformning kan således inte fastställas en gång för alla utan är en process som sker genom kontinuerliga avvägningar mellan olika individers och gruppers intressen.Nyckelord: Liberalism, Frihet, förtryck, feminism, reklam.Antal tecken: 69 421 (inklusive blanksteg).

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet Frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hänsyn till partiprogram och program om näringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika sammanhang som Frihet presenteras i relateras till tre typer av Frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal Frihet.Förändringen av synen på Frihet går till en viss del från en Frihetssyn där alla skall ha möjlig¬het att förverkliga sin egen potential till en Frihetssyn där Folkpartiet anser att individerna skall få spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden är en övergång från en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser där detta blir tydligast är i synen på friskolorna och åsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har.

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet Frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hänsyn till partiprogram och program om näringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika sammanhang som Frihet presenteras i relateras till tre typer av Frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal Frihet.Förändringen av synen på Frihet går till en viss del från en Frihetssyn där alla skall ha möjlig¬het att förverkliga sin egen potential till en Frihetssyn där Folkpartiet anser att individerna skall få spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden är en övergång från en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser där detta blir tydligast är i synen på friskolorna och åsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har.

Studiens huvudsakliga frågeställning är: Hur ser frilansjournalister på Frihet och/eller ?journalistiskFrihet? och hur tar sig Friheten eller avsaknaden av Frihet uttryck i deras arbete? ?JournalistiskFrihet? är här en term definierad av den finske medieforskaren Pertti Hemánus. Syftethar varit att utreda vilken typ av Frihet som är aktuell och viktig för frilansjournalister i dag.Detta har undersökts utifrån teorier hämtade från såväl arbetslivsforskning som marknadsföringsforskning.Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med sex svenska skrivande frilansjournalisteroch tre ?inköpare? av frilansmaterial: en redaktör, en redaktionssekreterare och en nyhetschef.En enkät om förväntningar på frilansyrket har även delats ut till journaliststudenter på Södertörnshögskola, denna enkät har dock uppsatsförfattarna tittat på med en kvalitativ ansats pågrund av låg svarsfrekvens.Något som kommit fram i studien är att den Frihet frilansjournalister erhåller och är ute efterär begränsad. När det gäller planeringen av den egna arbetstiden och hur arbetet ser ut påidéstadiet vill frilansjournalisterna vara fria och ha kontroll, vilket de också har.

In Sweden, discussions about artistic freedom are common both in a political and media context. At the same time, the role of contemporary art in Sweden?s society continues to grow and contemporary art has become more visible to the public. In the present work, we analyze the ?artistic freedom? concept by examining what it stands for and how it is being used.

Studien behandlar ämnet fri programvara utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Texter och tal av Richard M.Stallman, grundaren av Free Software Foundation (FSF), ligger i fokus för studien. FSF är en rörelse som har isyfte att göra och kämpa för fri programvara. Detta innebär uttryckligen en kritik mot programvara som är ofrieller proprietär. Studien visar på tre olika diskurser som är betydelsefulla för fri programvara; Frihetsdiskursen,maktdiskursen och etikdiskursen.

Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'Frihet' i svensk politik med analysfokus på Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förändringar i Frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de på detta sätt kan bli persuasiva som bärare av olika ideologiska föreställningar ? dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske..

Karlsson, S., Wallin, O. (2012) Balansens betydelse mellan struktur och Frihet för organisationer. En kvalitativ studie beträffande tre ledares uppfattningar om fenomenet. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi.

Artikeln problematiserar Friheten i projektledningsteori och granskar den tvetydighet som finns inom Frihetsbegreppet. Författarna diskuterar och analyserar hur Friheten är kopplat till projekt och beslutsprocesser, samt människans sätt att förhålla sig till den tvetydighet som ingår i Friheten. För att förstå Frihetens dubbelhet används filosofiska perspektiv och frågeställningen som finns är hur den subjektiva uppfattningen om Frihet i projekt ser ut. Problematiken om Frihet i projektarbete försöks i artikeln göras tillgänglig genom aktuell teoribildning gällande Frihetens karakteristika samt inhopp i den pågående diskussion som förs, publicerade i artikelform. Artikeln innehåller en empirisk del som utgörs av en enkätundersökning med kompletterande intervjuer, där personer med olika erfarenhet av projektarbete diskuterar det som tagits fram och presenterats i teorikapitlet.

Studiens syfte är att undersöka hur ?individuell Frihet? tar sig uttryck i det dagliga klassrumsarbetet på två Montessoriskolor. Arbetet inleds med att vi definierar begreppet ?individuell Frihet? utifrån begrepp som dagens läroplan använder istället, det vill säga elevinflytande, elevdemokrati och individualisering. Dessa begrepp använder vi även för att tolka vårt resultat.

A game designer has to consider several aspects when he or she is designing a game. One of those aspects is the perceived freedom in the game by the player. There exist several methods to facilitate this perceived freedom in the design phase of the game. This thesis presents, in a qualitative methodology, a number of these methods a game designer might utilize to give the player a heightened sense of freedom for an improved gaming experience. Included herein are such elements as indirect control, linearity, storytelling and level design..

Existerar det en spänning mellan Frihet och jämlikhet som omöjliggör att båda värdena kan realiseras fullt ut i ett samhälle? Kan ett samhälle vara fritt och jämlikt samtidigt eller måste ett av dessa värden ?offras? för att det andra ska kunna förverkligas? I denna artikel driver jag tesen att de är förenliga förutsatt att de tolkas på ett adekvat sätt....

This thesis takes a closer look at the USA Patriot Act and the literary debate that has followed the passing of that Act. The aim of the thesis is to define what freedom is for the two opposing sides using McCallum's freedom model.The literary analysis shows that the most common argument from authors who are pro Act is that in desperate times like these one must relinquish a part of the individual's freedom to ensure the safety of the collective. Amongst those authors who are against the Act concerns are raised for the possibilities of abuse as a result of increased government power such as the ability to detain immigrants for long periods of time, surveillance and increased exchange of information between federal agencies..