Genusvetenskapen önskar att framhäva genus, med både fokus på enbart kvinnor och på maktrelationen mellan män och kvinnor, i fredsarbetet samt återuppbyggnaden av postkonfliktsamhällen. Kvinnor har länge exkluderats och ignorerats i fredsarbeten. I och med uppkomsten av resolution 1325, som syftar till att visa kvinnors avgörande roll i fredsarbete har genus blivit ytterligare accepterat i det internationella samfundet. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilken betydelse genus kan spela i Fredsprocesser. Genom att undersöka fallet Liberia och den Fredsprocess som landet genomgår vill vi belysa de konsekvenser som genus har i denna Fredsprocess.

Undersökningen i denna uppsats kretsar kring det civila samhällets roll underFredsprocessen i Moçambique. Trots att ett brutalt inbördeskrig drabbadeinvånarna hårt lyckades de upprätthålla ett stort engagemang för fred. Direkt fred uppnåddes genom det avtal som signerades 1992. Sedan dess har landet haft fred i drygt 15 år, trots att inga vanligt förekommande försoningsverktyg som sanningskommissioner och rättegångar upprättades. Uppsatsen ämnar undersöka det civila samhällets roll för dels den direkta freden men framförallt deras omfattande arbete för att se till att försoning skapades i landet.

Krigsslutet 1809 innebar en mängd förändringar för befolkningen i Tornedalen. Gränsen mellan Sverige och det ryska Storhertigdömet Finland skulle ritas upp och kom att dela området i två delar. Förhandlingarna kring den nya gränsen kom att dra ut på tiden ? inte förrän 16 år efter krigsslutet var processen avslutad. Uppsatsen fokuserar på denna gränsdragning, som kan liknas vid en förlängd Fredsprocess.

Vissa internationella konflikter har pågått så länge att det är svårt att se något slut men trots detta är det vissa konflikter som, ibland något oväntat, når en lösning. Syftet med denna uppsats är förklara varför vissa konflikter når en lösning, i detta fall Nordirlandkonflikten, medan andra konflikter inte gör det, i detta fall Cypern- och Baskienkonflikten.            Detta gjordes i denna uppsats genom att jämföra hur väl dessa tre konflikter uppfyller fem kriterier för konfliktlösning som sätts upp i teorin om dynamiska konflikter. De fem kriterierna är utomstående parter, samtal mellan parterna, skriftliga överenskommelser, icke-våldsaktörer samt förtroendeskapande åtgärder.            Resultatet visar att Nordirlandkonflikten i högre grad uppfyller kriterierna om utomstående aktörer och skriftliga överenskommelser än de övriga två konflikterna och detta innebär att dessa två kriterier är de avgörande punkterna som förklarar varför Nordirland är en löst konflikt och inte Cypern och Baskien.Då resultatet som helhet visar att Nordirland uppfyller kriterierna i högre grad än Cypern och Baskien så kan vi även dra slutsatsen att denna uppsats styrker teorin om dynamisk konfliktlösning..

One of the more hopeful signs in the Middle East-conflict during the 20th century was president Sadat´s visit to Jerusalem in November 1977. His speech in Knesset arose deep feelings, from open hostility to careful optimism and belief in the future. During nearly one and a half year Egyptian and Israeli delegations negotiated. They came to a peace-agreement, the Camp David-Accords, under the guidance of the United States. The main-actors during the peace- negotiations were President Sadat, Prime Minister Begin and President Carter.