Arbetslöshet och/eller långtidssjukskrivning hos föräldrar är en vanlig situation för många tonåringar. Påverkar det deras Framtidstro? En deskriptiv studie av ca 6 500 tonåringar i Uppsala Län genomfördes i syfte att se huruvida deras Framtidstro samvarierade med föräldrarnas arbetssituation. Kontrollfrågor gällande depression, dialog med föräldrar, välmående samt nöjdhet med livet analyserades likaså. Sambandet mellan föräldrars arbetssituation och tonåringens framtidssyn var inte signifikant.

Syftet med föreliggande undersökning är att få kunskap om hur några arbetslösa ungdomar upplever sin situation som arbetslös, vilket studeras med fokus på Framtidstro, sin egen förmåga/kompetens till att påverka möjligheterna att få jobb samt vilka faktorer de upplever är viktiga när det gäller att få ett jobb inom en snar framtid. Detta studeras utifrån teorierna om locus of control och self-efficacy. Två tjejer och fem killar i åldrarna 16-24 år, samtliga arbetslösa och inskrivna på Ungdomskraft, deltog i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten av ungdomarna har en hög tilltro till sina egna resurser och upplever att de själva har kontroll över sin situation som arbetslös. Vidare visade resultaten på ett mönster mellan intern locus of control och hög self-efficacy i samband med en positiv Framtidstro med avseende på att få ett jobb..

Vi har gjort en kvalitativ fallstudie på en skola och vårt syfte är att undersöka hur Framtidstron och studiemotivationen ser ut hos elever i årskurs nio på en mångkulturell skola med lågt meritvärde. Våra frågeställningar är: vilka faktorer anser elever i årskurs nio på den valda skolan kan tänkas påverka deras Framtidstro och studiemotivation? Hur ser sambandet ut mellan Framtidstro och studiemotivation hos elever i årskurs nio på den valda skolan? Vad anser elever i årskurs nio på den valda skolan själva att man kan göra för att förbättra sin Framtidstro och studiemotivation?Vi är inspirerade av fenomenologisk forskning och har en induktiv ansats. Empirin har vi samlat in genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta elever i årskurs nio. Vi bearbetade empirin genom att först transkribera intervjuerna, sedan sammanfattade vi varje intervju och letade efter teman utifrån våra frågeställningar.

Mitt examensarbete handlar om vad barn tycker är viktigt för att ha det bra, hur barn har det idag och vad de har för Framtidstro. Jag bestämde mitt ämne för examensarbetet efter att ha läst en mycket intressant bok, Hartman, S. (1986) Barns tankar om livet. Det är en bok som väcker tankar kring barn och livsfrågor, med många intressanta undersökningar om vad barnen tycker i viktiga frågor. Det var Hartmans undersökning om barns Framtidstro som främst väckte mitt intresse.

Uppsatsarbetet har syftat till att undersöka omfattningen av den psykiska ohälsan hos unga vuxna inom ålderspannet 17-20 år i en mindre kommun, samt att göra en jämförelse mot en storstadskommun. Efter jämförelsen mellan stad och land kom fokus att ligga på den mindre kommunen där vi sökte efter likheter och skillnader av respondenterna inom de olika gymnasieprogram som var representerade. Därefter kopplade vi samman den upplevda psykiska ohälsan med känslan av sammanhang samt Framtidstro för att se om det fanns några samband mellan dessa faktorer. Metoden som har använts i studien är kvantitativ och har genomförts med enkäter i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet som studien uppvisar är att den psykiska ohälsan finns likväl i en mindre kommun som i en storstad.

Många ungdomar immigrerar med eller utan sina föräldrar till Sverige varje år. Deras livssituationer är olika; de kommer från olika kulturer, från olika länder och har alla olika bakgrund. Detta är en kvalitativ studie som gjorts på fyra elever på IVIK med syftet att studera framtidsföreställningar och motivationen för att få en bild av deras framtida val och beslut för utbildning och yrke. Resultatet visar att de fyra eleverna vill och har som mål att läsa på högskolan men de är osäkra på vad de vill läsa. Social tillhörighet, genus och intresse är faktorer som påverkar studie- och yrkesval.

Syftet med studien var att se om dagens ungdomar kände att de hade bra möjligheter att snabbt komma ut i arbetslivet eller att läsa vidare efter gymnasiet beroende av ursprung och kön. Det var också att se om det fanns några skillnader i inre självkänsla och yttre självkänsla mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund och mellan tjejer och killar.I studien deltog 51 elever på en gymnasieskola i Malmö, uppdelade på 21 svenska elever och 30 elever med utländsk bakgrund. Könsfördelningen var 34 tjejer och 17 killar. Det gjordes en kvantitativ studie med hjälp av ett formulär där kön, bakgrund och Framtidstro efterfrågades. Därefter följde påstående som mätte yttre självkänsla och inre självkänsla.

Slutet på gymnasietiden har en stor betydelse för de flesta ungdomar och innebär en ny fas i livet. Vuxenlivet börjar och med det förväntningar och planer som ska utgöra deras framtid. Men långt ifrån alla ungdomar har samma förutsättningar. Denna studie handlar om tankar och förhoppningar om framtiden hos ungdomar med utländskbakgrund. Den behandlar även hur de upplever sin egen situation.

Upplevelsen av att drabbas av hjärtinfarkt är en stor förändring i det dagliga livet. Den som blir drabbad, dennes familj och närstående påverkas också av sjukdomen på olika sätt. Kvinnor delar inte alltid samma upplevelser med männen efter en hjärtinfarkt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar som analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys.

Uppsatsen är en fallstudie om vad 18 ungdomar, som läser det sista året på det samhällsvetenskapliga programmet, har för Framtidstro och framtidsdrömmar vad gäller studier och yrken de kommande tio åren. Studien avser att undersöka om det kulturella kapitalet påverkar ungdomarnas syn på framtiden vad gäller studier och yrken samt om det kulturella kapitalet påverkar vilka yrken som innesluts i ungdomarnas kognitiva karta. Eleverna har fått besvara enkätfrågor samt skriva två mindre uppsatsuppgifter. Undersökningen analyserar ungdomarnas skildringar kring deras Framtidstro och framtidsdrömmar med hjälp av Pierre Bourdieus kulturella kapitalbegrepp samt Linda S Gottfredsons kognitiva karta över yrken. Resultatet visar en tendens att ungdomar med akademikerföräldrar har en kognitiv karta med mer prestigefyllda yrken inneslutna än vad de andra eleverna har.

Studiens syfte var att öka förståelsen för och kunskapen om upplevelsen av att leva med Body Dysmorphic Disorder (BDD). Fokus i upplevelsen låg på känslor och konsekvenser i livet men också för individen själv. Med konsekvenser för individen avsåg exempelvis konsekvenser för självuppfattningen, rädslor och Framtidstron hos deltagaren. Den metod som användes i studien var semistrukturerad intervju vilken genomfördes via chattservicen MSN och via e-mail. Den initiala intervjun efterföljdes av ett antal uppföljningsintervjuer då nya intressanta aspekter fanns i den första intervjun.

Ungdomsarbetslösheten har ökat på många håll i Europa som en konsekvens av lågkonjunkturen och i januari 2010 låg den i Sverige på 29,1 procent. I Schweiz har ungdomsarbetslösheten, generellt sett, varit jämförelsevis låg och år 2009 låg siffran på 8,2 procent. Examensarbetets syfte var att undersöka vilken psykologisk inverkan arbetslöshet har på arbetslösa ungdomar. En enkätundersökning genomfördes med 74 arbetslösa ungdomar i åldrarna 15 till 24 år i Sverige och Schweiz. Enkäten baserades på locus of control, self-efficacy och lycka/psykologiskt välbefinnande och ungdomarnas syn på framtiden och på livet som helhet utvärderades också.

Syftet med arbetet är att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgångsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar på vad specialpedagogerna menar vara vägen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgångsrika arbete som ger elevgrupper och enskilda elever en bättre situation. Med hjälp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbättrad situation för elever och elevgrupper. Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger på goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en känsla av Framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv måste arbetet ske på olika nivåer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn på vad skolan står för och ska fungera som modeller för elever och varandra.

Studiens syfte var att öka förståelsen för och kunskapen om upplevelsen av att leva med Body Dysmorphic Disorder (BDD). Fokus i upplevelsen låg på känslor och konsekvenser i livet men också för individen själv. Med konsekvenser för individen avsåg exempelvis konsekvenser för självuppfattningen, rädslor och Framtidstron hos deltagaren. Den metod som användes i studien var semistrukturerad intervju vilken genomfördes via chattservicen MSN och via e-mail. Den initiala intervjun efterföljdes av ett antal uppföljningsintervjuer då nya intressanta aspekter fanns i den första intervjun.

Så snart barnet har upptäckt att hon finns, kommer frågan vad eller vem hon är. Hur hon utvecklar sitt själv och sin självbild är beroende av många olika faktorer. Under de senaste åren har barn från barnhem i Ryssland kommit till Sverige för att bo hos svenska familjer. Bodens kommun har under ett flertal år bedrivit ett feriehemsprojekt för ryska sommarbarn. Syftet med denna studie var att ta reda på om ryska barnhemsbarns anknytning, självbild och Framtidstro påverkades av att åka till en familj i Sverige under en kort period.