Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som skapar trygghet för nyanlända ungdomars livssituation i skola och samhälle, samt om det finns eventuella skillnader utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Detta har besvarats utifrån följande frågeställningar; Vilka personer, platser, händelser och aktiviteter hjälper till att skapa trygghet och Framtidstro för dessa ungdomars tillvaro och lärande? Hur upplever ungdomarna sin vardag i denna övergångssituation? Vilken roll har skolan, vad är värdefullt för ungdomarna? Finns det några skillnader i hur elever och lärare uppfattar Centrum för Introduktion i Skola (CIS) som verksamhet, gällande undervisning, bemötande, elevernas trygghet och Framtidstro? Metoden för denna studie är intervju med hjälp av ljudupptagning, intervjuerna har genomförts med sex stycken nyanlända ungdomar samt två stycken undervisande lärare på CIS. Bearbetning och analys av insamlad data utfördes under diskussion utifrån ljudupptagningen. Resultatet av vår studie visar att CIS har ett välfungerande arbetssätt för nyanlända ungdomar och fungerar som en fast punkt som skapar trygghet i elevernas livssituation, samt att relationen mellan lärare och elever är viktigt gällande trygghetsaspekten.

Sedan introduktionen av nya medier som internet, har tidningsbranschen drabbats hårt med minskande upplagor som följd, både i Sverige och internationellt. Samma scenario kan skönjas för tidskrifterna. Årligen investeras knappt 31 miljarder i reklam nationellt och annnonsinvesteringar är en stor del av tidningars och tidskrifters totala intäkter. Syftet med uppsatsen är att ge en indikation om den framtida efterfrågan på kommunikationspapper genom att undersöka mediebyråers Framtidstro på tryckbaserade kommunikationskanaler som bärare av reklambudskap. Studien baserades på ett antal telefonintervjuer med anställda på mediebyråer. Studien utfördes våren 2012 och tolv mediebyråer intervjuades utifrån en kvalitativ metod. De kontaktade mediebyråerna var medlemmar i föreningen Sveriges mediebyråer, och har sin huvudsakliga verksamhet i att objektivt ge råd åt annonsörer i kommunikationskanaler, utan egen position, ägande eller säljuppdrag i det aktuella kommunikationsmediet (Sveriges Mediebyråer, 2012). Mediebyråerna anser att de digitala kommunikationskanalerna är de som i huvudsak kommer att användas i framtiden.

This essay examines resident experiences and notions of the Gotland countryside and their ideas about the future. In particular the countryside is studied as both space and place. In space and place people interacting. People are therefore important components in the study of the landscape. One can say that the landscape and the interaction between people affect resident experiences and notions of the countryside, as well as people certainly affect the landscape.

Föreliggande studie är av kvalitativ art och grundar sig på intervjuer med tio arbetssökande ungdomars om deras situation där subjektiva upplevelser framkommit. Syftet med studien är att få en förståelse för hur tio ungdomar upplever den egna situationen som arbetssökande och sin Framtidstro. Ungdomarna befinner sig inom den arbetsmarknadspolitiska åtgärden Vägvisaren, vilket är empirins fält. Bakgrunden belyser vilka effekter det faktum att individen är arbetssökande får för vardagslivet. Bakgrunden behandlar också de faktorer som försvårar ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden.

Föreliggande studie är av kvalitativ art och grundar sig på intervjuer med tio arbetssökande ungdomars om deras situation där subjektiva upplevelser framkommit. Syftet med studien är att få en förståelse för hur tio ungdomar upplever den egna situationen som arbetssökande och sin Framtidstro. Ungdomarna befinner sig inom den arbetsmarknadspolitiska åtgärden Vägvisaren, vilket är empirins fält. Bakgrunden belyser vilka effekter det faktum att individen är arbetssökande får för vardagslivet. Bakgrunden behandlar också de faktorer som försvårar ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden. För att förklara ungdomarnas situation som arbetssökande och styrka analysen har Ziehe's och Giddens teorier om livsplaner, livsstilar och faktorer som leder till ångest använts.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med ett amputerat ben. 18 vetenskapliga artiklar inom området analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: att information och support ger Framtidstro, att sörja en förlorad kroppsdel, att känna ständig smärta som är svår att prata om, att vid protesanvändning känna oro, begränsning och rädsla för beroende samt att känna sig oattraktiv och obekväm i intima situationer. En benamputation upplevdes av personer som förkrossande och gav en känsla av att livet var över. Denna känsla förstärktes ytterligare vid brist på information och stöd. Förlusten av en kroppsdel ledde till en sorg som kunde jämföras med sorgen efter en kär vän.

Ett examensarbete i Arkitektur om två experimentella villor, konst, design, modernism och Framtidstro. Allt samlat i en tidning. (svenska / engelska)Villorna är belägna på en skogstomt i Horndal, i södra Dalarna samt på en havstomt utanför Trelleborg vid Gislövs Läge..

De medialt uppmärksammade miljonprogramsområdena runt om i landet har lyfts fram som det segregerade Sverige, ett välfärdssamhälles baksida. Dessa områden får ofta dras med namnet problemområde där utanförskap och fattigdom är beskrivande ord.Boendesegregation är idag ett vanligt problem i våra svenska städer och det är inte allt för sällan som invånarna i dessa områden får stå som orsaken till detta. Denna rapport är en studie vilken behandlar segregation i Sverige och då främst boendesegregation i Södertäljestadsdelen Hovsjö.Under de senaste årtiondena har befolkningen i Hovsjö bytts ut och idag har nästan 80 procent av invånarna invandrarbakgrund. Stadsdelen har en femtioprocentig arbetslöshet, en stor andel socialbidragstagare och har under en längre tid haft problem med kriminalitet. Den negativa mediala uppmärksamhet som Hovsjö har dragits med under åren har gjort att invånarna många gånger förlorat tron på sig själva och sitt område.Det finns ett antal metoder som använts i Sveriges kommuner när det gäller problemområden.

Title: Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for antisocial behavior? Zetterberg, E. (2015). Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for antisocial behavior? Bachelor thesis in Public Health science.

BAKGRUND: Stress och psykosomatiska besvär är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige. Psykisk ohälsa omfattar cirka 20% av sjukdomsbördan i Sverige. Även ungdomar uppvisar ökad grad av stress och psykosomatiska besvär.SYFTE: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av självupplevd stress och psykosomatiska besvär hos gymnasieelever på en svensk gymnasieskola.MATERIAL OCH METOD: En enkät delades ut på skolan. 970 elever besvarade enkäten (75%). Enkäten innehöll 16 frågor rörande självupplevd stress och psykosomatiska besvär.

Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka vad som är karaktäristiskt för dessa kommuner samt att finna en bidragande förklaring till varför ungdomar i Ronneby och Ljungby har en högre alkoholkonsumtion än ungdomar i Oskarshamn. Undersökningen genomförs med olika frågor som rör elevers alkoholkonsumtion; mobbning, skolkning, trygghet, hälsotillstånd, sjukfrånvaron, berusning, tillgänglighet, fritiden, ungdomssatsning och Framtidstro, vilket sker utifrån Luppundersökningar av respektive kommun. Resultatet analyseras utifrån det kulturella och fenomenologiska perspektivet samt Baumans teorier om ett konsumtionssamhälle..

Mellan 1957-61 utredde Nordiska Vattenkraftskommitén möjligheterna att vända på Kalix- och Torne älvsystem så att dessa älvar skulle få sin mynning i Atlanten istället för i Bottenviken. Detta gigantiska vattenkraftprojekt utreddes i en tid då det svenska samhället präglades av hög tillväxt, Framtidstro och stora strukturomvandlingar vilket även karaktäriserade det statliga vattenkraftsföretaget Vattenfall. Planerna väckte dock stort motstånd bland kommunerna i älvdalen och från internationellt naturskyddshåll. Syftet med denna uppsats är att beskriva planerna för det största vattenkraftsprojektet i Sveriges historia och resonera kring vilka miljöetiska värderingar som kan ha styrt utredningsarbetet och hur projektet kan förstås i ljuset av dåtidens samhällsmönster..

I arbetet undersöks psykologers erfarenheter av hur psykisk ohälsa hos andra generationens flyktingar kan relateras till deras föräldrars exilproblematik och hur föräldrarnas exilproblematik blir relevant i psykoterapin med deras barn. Studien bygger på sex intervjuer med psykologer med erfarenhet av psykoterapeutiskt arbete med ungdomar som själva är födda i Sverige, men vars föräldrar är flyktingar. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Enligt de intervjuade psykologernas erfarenhet kan flera aspekter av föräldrarnas exil komma att påverka ungdomarnas psykiska ohälsa och detta kan visa sig hos ungdomarna i form av en identitetsproblematik, svårhanterliga känslor och en bristande Framtidstro. Konsekvenserna för psykoterapin beskrivs i termer av svårigheter att skapa allians samt behov av mer öppenhet och flexibilitet i förhållande till metod..

Syftet med denna undesökning var att ur ett ekologiskt perspektiv undersöka betydelsen av interna och externa resurser för integrationen för nyanlända flyktingar i Fagersta kommun, och om något upplevts särskilt viktigt för integrationen som bidragit till känsla av hopp och Framtidstro. Två delstudier genomfördes. En kartläggning gjordes av lagar och regleringar som påverkar flyktingpolitiken samt en dokumentanalys av lokala policy- och styrdokument i Fagersta kommun. Åtta semistrukturerade ntervjuer genomfördes med fyra kvinnliga och fyra manliga flyktingar bosatta i Fagersta. Resultatet, som överensstämmer med tidigare forskning, visade att flyktingar behöver ges möjlighet att vara aktiva i sin egen anpassningsprocess.

Syftet med detta arbete är att undersöka, - Vad elevers förväntningar till matematik är utifrån ett förgrundsperspektiv i början av deras skoltid. Detta har genomförts genom att göra kvalitativa intervjuer med sex elever på två skolor i södra Sverige. En elevs förgrund är dess bakgrund, nuvarande situation och framtidsvision. Resultatet visar på att elever har olika faktorer som påverkar deras Framtidstro, några elever påverkas av deras familj medan andra har en yttre påverkan. Undersökningen har genomförts på två skolor vars etniska sammansättning skiljer sig.