I denna kandidatuppsats ligger fokusen på kommunen Gnesta, i Södermanlands län. Syftet är att undersöka de Framtidsplaner som finns hos ungdomarna i Gnesta kommun, utifrån förutsättningarna som ges. För att analysera ungdomarnas Framtidsplaner används begreppen plats (kommunen), genus, samhällsklasser och lokala identiteter. Uppsatsen är till stor del baserad på fokusgrupper som genomfördes med fjorton elever i årskurs nio, hur deras framtidsval såg ut och varför. Till hjälp har jag även tagit del av en redan genomförd enkätstudie..

Syftet med undersökningen var att försöka definiera vad sjömanseleverna i årskurs 2 och 3 på gymnasiet hade för Framtidsplaner när det gällde fortsatt arbete till sjöss som matros, motorman. Dessutom undersöktes hur många som planerade att läsa vidare till sjökapten eller sjöingenjör, samt hur stort intresset av att söka arbete utomlands var bland eleverna. Undersökningen byggde på en kvantitativ metod där resultatet baserades på enkätsvar från fyra olika skolor och totalt 114 svarande elever. Intresset för att fortsätta arbeta som matros var något större än att arbeta som motorman. Majoriteten av de tillfrågade eleverna planerade vidare studier medan endast ett fåtal av de tillfrågade planerade att enbart fortsätta arbeta som matros och motorman.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrån ungdomars Framtidsplaner undersöka vilka skillnader som finns mellan män och kvinnor samt mellan storstaden och landsbygden. Vad gäller Framtidsplaner har vi i första hand inriktat oss på områdena boende, utbildning och arbete samt familj. Ett andra syfte har varit att undersöka om ungdomarna känner oro för sin framtid och om någon grupp utmärker sig inom detta område. De två frågeställningar vi har utgått från är: finns några tydliga skillnader vad gäller ungdomars Framtidsplaner då vi jämför kön och bostadsort och finns det vissa grupper av ungdomar som är mer oroliga än andra inför framtiden?Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkät.

Teknisk gymnasieutbildning har genomgått stora förändringar de senaste åren och nya ämnen har kopplats till teknikområdet. Har det vidare teknikperspektivet också vidgat elevrekryteringen? Manliga elever på två skilda teknikinriktningar, ingenjör och arkitektur, har genom enkäter och intervjuer besvarat frågor som rör deras motiv, intressen och Framtidsplaner. Ur ett genusperspektiv behandlas männens upplevelser kring teknik och genus. Utifrån resultatet har tre elevtyper blivit synliga: teknikern, kreatören och surfaren. Teknikern och kreatören är båda målmedvetna i sina studier och framtida yrkesval.

Syftet med examensarbetet är att undersöka orsaker till ungdomars Framtidsplaner med avseende på att stanna i, eller flytta från, Luleå inom fem år efter avslutad gymnasieutbildning. De faktorer som undersöks är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll, vilka ingår i Icek Ajzens (1991) teori om planerat beteende (TPB). Undersökningen genomfördes med en enkät utformad i enlighet med Icek Ajzens (2002) och besvarades av 85 elever vid Luleå Gymnasieby. Alla gick sitt avslutande år vid gymnasiet och var i åldern 17-19 år. Resultaten visade att upplevd beteendekontroll hade störst effekt på intentioner om att stanna kvar i Luleå.

Den här uppsatsen behandlar attityden till och användningen av den egna dialekten hos högstadieelever på en skola i Lycksele i södra Lappland, Västerbottens län. Eleverna fick svara på en enkät och ett antal blev därefter inspelade. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hänsyn till dialektala drag. Resultatet blev att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors användning av dialekt, och även mellan elever som sökt ett teoretiskt och elever som sökt ett praktiskt program på gymnasiet. Av de inspelade eleverna var det en som sa sig tala dialekt utan att göra det, och en som talade väldigt mycket dialekt men som ville sluta. Mina slutsatser är att ungdomarnas Framtidsplaner påverkar användningen av dialekt, och Framtidsplaner mättes i val av gymnasieprogram och om det fanns en önskan att stanna på eller lämna orten. I slutänden är det individerna själva som avgör om de vill fortsätta tala dialekt eller inte.

Uppsatsen behandlar ämnet city branding, där undersökningen har för avsikt att bidra till en djupare förståelse för en mindre del inom denna varumärkesskapande process. Genom att sammanföra befintliga teorier inom ämnet city branding presenterar vi en ny teoretisk modell som framhåller betydelsen av att en stads styrande aktör överför sin uttalade vision, värden och Framtidsplaner till dess sub-brands. Detta för att kommunicera ett enat budskap, då sub-brands utgör en del i styrande aktörers varumärkespositionering. Den nya teoretiska modellen tydliggör förhållandet mellan varumärkesidentitet och varumärkespositionering genom det vidgade begreppet ledande vision, som i komplexiteten inom citybrandingprocessen kan fungera som ett styrverktyg. Fallstudien utgår från staden Helsingborg, där vi undersöker hur Helsingborgs Stads kommun som en styrande aktör överför sin ledande vision, innefattande uttalad vision, värden och Framtidsplaner, till dess sub-brand Helsingborgsfestivalen.

Målet med studien är att presentera hur elever på gymnasiesärskolan upplever delaktighet, med fokus på sin nutid och den framtid som följer efter studenten. Studien har ett narrativt förhållningssätt och resultatet har uppnåtts genom att två elever, som snart tar studenten från ett specialutformat program på gymnasiesärskolan, delger oss sina livsberättelser. Studiens teoretiska ram är hämtad från Foucaults tankar kring maktförhållanden som är till den s.k. normales fördel. Att vara en avvikare innebär därmed en svagare ställning i samhället.Samtalen med eleverna fokuserar på deras upplevelse av livet nu och deras förhoppningar och planer för framtiden.

Title: Spykist ? of course, what then? - A study of the future plans of young music students in a Swedish high school. This study is dedicated to examine in what direction music students on a Swedish high school are planning to continue their education. The students, mainly 18-19 years old, are in different ways influenced in their specialised music studies by the arts program offered by their school. Will they aim for future higher musical studies or are they satisfied to have music only as a leisure pursuit? This study is based on a survey which included 99 students from grades 2 and 3 in a high school in the south of Sweden, called "Spyken".

Forskning har visat att det finns en betygsinflation - elevers betyg blir högre och högre utan attderas kunskaper ökar i samma takt. En tänkbar förklaring till detta är den ökade konkurrensenmellan skolor. Studier har också visat att flera olika aspekter utöver elevens kunskaper ochfärdigheter utgör grunden för elevens betyg. Syftet med detta examensarbete är att undersökavad som kan påverka betygsättningen i matematik utöver de kunskaper och färdigheter somenligt kursmål och betygskriterier ska utgöra grunden för betyget. För att uppfylla vårt syftehar vi utgått från två frågeställningar; ?Vilka uppfattningar har de medverkande lärarna omvilka yttre faktorer som kan påverka betygsättningen i matematik?? och ?Finns det skillnader ihur detta upplevs på olika skolor och i så fall på vilket sätt?? För att besvara vårafrågeställningar utfördes kvalitativa intervjuer med tretton matematiklärare verksamma igrundskolans senare år i två olika kommuner.

De yttre och inre motivatorer i, såväl som lång- och kortsiktiga planer och mål som påverkar oss att göra de val vi gör varierar från person till person. Denna undersökning syftade till att undersöka gymnasieungdomars egen syn på de faktorer som påverkat deras val av skolor och gymnasieprogram samt vad de själva såg som drivkrafter för sina studier. Åttiotre gymnasiestuderande deltagare, 43 kvinnor och 41 män, i årskurserna 1, 2, och 3 studerande på yrkesförberedande och studieförberedande gymnasieprogram fick svara på en enkät med såväl kvantitativa som kvalitativa frågor. Skolvalen föreföll baserade på liknande omständigheter för deltagarna, i första hand bekvämlighetsskäl, men gymnasieprogrammen valdes i stor utsträckning på grund av intresse och/eller Framtidsplaner. De målbilder deltagarna satt upp varierade och hade i många fall ändrats under gymnasietiden vilket kan tyda på att gymnasievalen gjorts i för tidig ålder för vissa individer..

Jag har i detta arbete gjort en studie om vad de elever som går Omvårdnadsprogrammet vill göra efter sin utbildning. Detta har jag relaterat till den förstående gymnasiereformen, Gy 2011 och de förändringar denna kommer att innebära. Jag har gjort en enkätundersökning i årskurs tre på Omvårdnadsprogrammet för att ta reda på vad eleverna egentligen vill göra efter sin utbildning. Det visade sig i min undersökning att 81 % av eleverna troligtvis kommer att studera vidare direkt efter gymnasiet eller senare. 34 % av eleverna kommer att arbeta som undersköterskor direkt efter sin utbildning.

Att bli frihetsberövad är något många har åsikter om men som få har erfarenhet av. Syftet med denna studie är att undersöka hur intagna påverkas av att vara frihetsberövade under en längre tid samt vilka konsekvenser det kan medföra. Fokus riktas mot hur tiden i anstalten har påverkat dem själva, deras relationer med anhöriga, hur de tänker kring sin kommande frigivning och Framtidsplaner samt hur de upplever att samhället och media framställer människor som blivit dömda till fängelse. I studien har en kvalitativ metod använts med en narrativ utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer har genomförts. De intagnas berättelser analyseras med hjälp av utvalda teorier och tidigare forskning.

Syftet med denna studie var att undersöka och ta del av hur asylsökande ungdomar upplever sin väntetid på asyl. Få ta del av deras vardag under tiden de väntar på beslutet från migrationsverket, och få en djupare förståelse för hur de upplever sin situation. Vi har även tagit del av hur de klarar av de påfrestningar som uppstår i samband med asyltiden och väntan på ett beslut. Och sist men inte minst har vi också tagit del av deras Framtidsplaner och vad de vill med sina liv. Materialet till uppsatsen består av kvalitativa intervjuer med fem asylsökande ungdomar i åldrarna 16-24 år, från olika länder.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad som påverkar elever att välja handbollshögstadium. Min undersökning har jag utfört på en kommunal högstadieskola i Skåne med handbollsprofilering. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med personliga intervjuer. Intervjuerna utförde jag på 16 elever som går handbollsprofilerad skolgång i årskurs sju. I mitt examensarbete har jag valt att använda mig av Pierre Bourdieus teori och hans begrepp kapital, habitus och fält. Mina intervjusvar i min undersökning har hjälpt mig att bekräfta och arbeta fram påverkningsfaktorerna familjens påverkan, vänner och lagkamraters påverkan, skolans påverkan och eget intresse och Framtidsplaner som påverkan inför val av skolgång.