Syftet med föreliggande text är att studera om det finns ett problem i dialogen mellan (Forskare)teoretiker och lärare(praktiker) som gör att lärare inte tar till sig forskning som kunde gynna fortbildning och utveckling av ny kunskap. Lärarnas skolvardag är fulltecknade scheman med lektioner och administration, förhoppningsvis finns det tid för kompetensutbildning. I forskarnas värld är reflektion och formulering av problem en del av vardagen. Det finns en generaliserande tanke om att Forskare/teoretiker är ett skrivande folk och lärare/praktiker är ett görande folk. Att Forskare sitter själva i sina torn och skriver för varandra och att lärare utgår ifrån att det forskarna skriver inte angår dem.Min frågeställning är följande: Hur kommunicerar Forskare och lärare i ett samtal runt frågeställningar (satta av läraren) rörande deras praktik? Min empiri utgörs av två dokumenterade möten mellan Forskare och lärare, där jag studerar samtalet, vad som sägs och hur det sägs.

Syftet med arbetet är att undersöka hur Scientologikyrkan uttrycker sin egen tro och utövning samt vad som kan attrahera människor till samfundet och jämföra detta med vad religionspsykologer och religionssociologer anser. Min informationshämtande metod har enbart varit litteraturstudier och undersökningen är av hermeneutisk art och huvudmaterialet är från scientologernas egna böcker och skrifter. Huvudmaterialet består också av Forskare inom religionssociologi och religionspsykologi. Resultatet visar att det finns ganska stor variation mellan hur Forskare ser på scientologin och hur scientologerna själva ser på den och då speciellt hur religiös de anser rörelsen vara..

Detta examensarbete behandlar begreppet inlärningsstilar. Uppsatsen är en litteraturstudie där fyra Forskare står i centrum: Rita Dunn, Michael Grinder, Eric Jensen samt Barbara Prashnig. Alla dessa fyra Forskare har intressanta tankaromkring ämnet inlärningsstilar. Jag har valt att itta lite närmare på hur dessa fyra Forskare förhåller sig till begreppen inlärning, inlärningsstilar samt inlärningssvårigheter. Syftet med uppsatsen är att öka min förståelse för hur elever lär sig.

Studien syftar till att undersöka Forskares upprätthållande av säkerhetiseringen av Irans kärnkraftprogram och hur detta påverkar deras roll som potentiella policyskapare. Studien ämnar vara teoriutvecklande genom att definiera Köpenhamnsskolans aktörsroll inom säkerhetiseringsteorin på ett mer nyanserat och precist sätt. Studien går igenom olika perspektiv inom debatten kring ?bridging the gap? mellan teori och praktik och använder Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori som analytiskt ramverk vid analysen av det empiriska materialet. Studien analyserar artiklar skrivna av amerikanska Forskare i amerikanska tidskrifter och undersöker hur och om dessa upprätthåller säkerhetiseringen av Irans kärnkraftprogram.

Detta är en utvärdering av hur väl Open Access mottagits av Forskare vid humanistisk fakultet vidUmeå universitet. Empirin är samlad med hjälp av kvalitativ intervjumetod, intervjuerna hölls med ettantal Forskare vid humanistiska fakulteten. Genom en sammanfattning av hur vetenskapligapublikationer har sett ut och förändrats genom historien går det att se att utvecklingen rör sig mot OpenAccess. Eftersom att det i dagsläget (2012) utformas nationell policy kring Open Access samt attforskningsfinansiärer börjar ställa krav på att Forskare ska publicera sina forskningsresultat i OpenAccess ? är det intressant att se hur väl Open Access mottagits av Forskare eftersom det är de som stårför själva produktionen av materialet.

En vetenskapsjournalists främsta källa är Forskare. Relationen mellan en journalist och Forskare kan utstå en rad olika prövningar vad gäller språkliga, metodologiska och sociala kulturskillnader. Relationen mellan dessa två grupper har studerats för att ta reda på vilka de främsta svårigheterna är och vilka åtgärder som kan vidtas för att främja den. Den här uppsatsen är en jämförande studie mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjourn-alister ser på och hanterar relationen till Forskare. Syftet är att ta reda på vilka förutsätt-ningarna är för en god relation mellan vetenskapsjournalister och Forskare så att det journalistiska uppdraget kan genomföras.

Denna uppsats belyser könsstrukturer på universitetsfältet, med syfte att undersöka om och varför detspråkliga begreppet Forskare tillskrivs manligt kön av studenter som läser forskningsreferat i kurslitteraturen.Metoden som använts är experimentell och består av en könsneutral provtext, där en refererad Forskare enbartnämns vid efternamnet Björk, och ett frågeformulär där 92 studenter har fått tillskriva denna Forskare ett kön.Resultatet visar att 71 procent av de studenter som besvarat frågan tror att den refererade Forskaren är enman. Det finns även en tendens till att de äldre studenterna har en större benägenhet att tillskriva Forskarenmanligt kön än vad de yngre studenterna har.Resultatet har utifrån Simone de Beauvoir tolkats som att kvinnan fortfarande betraktas som det Andra iförhållande till mannen, som utgör normen inom akademien. Att begreppet Forskare tillskrivs ett visst könhar, utifrån Pierre Bourdieu, tolkats som att studenterna besvarat frågan utifrån föreställningar som finnsinternaliserade i deras habitus, som i sin tur står under stark påverkan från de inre strukturer påuniversitetsfältet som framhäver mannen som det dominerande könet..

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur Forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är Forskare? Vilka begränsningar upplever Forskare i arbetet? Vilka krav ställs på Forskare i arbetet? Hur upplever Forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig Forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med Forskare på olika nivåer.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka hinder och motsättningar som rådgivare och Forskare upplever i forskningskommersialiseringsprocessen inom högskolenära inkubatorer. Studien bör ses som en förstudie för att i ett senare skede kunna skapa en effektiv innovationsprocessmodell för högskolenära inkubatorer. Uppsatsens frågeställningar har undersökts ur ett innovationstekniskt perspektiv med hjälp av teorier om bland annat inkubatorer, innovationsprocesser och akademiskt entreprenörskap. Resultatet visar att det finns ett antal kulturkrockar som medför risk för att rådgivare och Forskare talar förbi varandra. Andra hinder och motsättningar i forskningskommersialiseringsprocessen är skillnader i språkbruk, Forskarens multipla roller, uppfattningar om arbetstempo samt att matchningen mellan entreprenör och Forskare är svårorganiserad och tidskrävande..

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur Forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är Forskare? Vilka begränsningar upplever Forskare i arbetet? Vilka krav ställs på Forskare i arbetet? Hur upplever Forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig Forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med Forskare på olika nivåer.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur Forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är Forskare? Vilka begränsningar upplever Forskare i arbetet? Vilka krav ställs på Forskare i arbetet? Hur upplever Forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig Forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med Forskare på olika nivåer.

In this bachelor thesis the aim is to explore how university libraries and researchers function together. I will do this through interviews with phd students and examine how they reason on the use of libraries and other resources available in campus and witch other methods they use to gather information. The graduate students differ in where they are with their research process, but all of them work in the field of social sciences. To help me in my analysis I have adopted Wilsons model of information behaviour and modify this to better suit my purpose. My findings show that they mainly use the library to access materials and avoid use of the librarians, due to perception of low usefulness.

Syftet med föreliggande uppsats är att visa hur skillnaden ser ut mellan lärarnas praktik och forskningens teori när det gäller att främja läsförståelse på högstadiet. I litteraturgenomgången presenteras läsprocessen och ett antal studier om vad några Forskare anser främjar läsförståelse. Följande frågeställningar har varit ledande i undersökningen: Hur ser skolan till att eleverna uppnår en läsförståelse som motsvarar deras ålder/utveckling; hur utvärderar skolan elevernas kunskaper inom ämnet; hur ser Forskare på vad som krävs för att förbättra läsförståelsen? Jag har intervjuat en specialpedagog och fem lärare som undervisar i svenska på två högstadieskolor. Resultatet visar att lärarna använder ett stort antal av de metoder som forskarna förespråkar men inte alla.

Bakgrund: Vad orsakar egentligen hur en investerare väljer att investera sina pengar? Det finns många teorier, investeringsstrategier och verktyg, inom traditionell finansiering, för att optimera den totala avkastningen. Trots dessa så menar Forskare inom behavioral finance att vid ett investeringsbeslut så påverkas människan mer av psykologiska aspekter än av de finansiella teorierna. Det finns idag anomalier på aktiemarknaden som inte lyckats förklaras med hjälp de traditionella teorierna. För att försöka tolka dessa märkliga rörelser på aktiemarknaden har Forskare inriktat sig mer och mer på aktiemarknadspsykologi. .

Hur handskas vi med den arbetsrelaterade stressen och finns det faktorer som kan minska den? I denna studie undersöks upplevelsen av stress och socialt stöd i forskarmiljö. Undersökningens deltagare består av 45 Forskare i Lund och Malmö som besvarat en enkät. Enkäten lämnades ut våren 2003 och 2005. Syftet var att undersöka om fritidsintresse och socialt stöd kan minska stressen som kan uppkomma i samband med arbetet.