Uppsatsen undersöker om Fonders prestation beror på dess förmögenhet. Syftet är att se om små Fonder presterar bättre än stora (sett till riskjusterad prestation) och således är att föredra. Undersökningen innehåller 21 stycken svenska Fonder med inriktning på nationella placeringar över perioden 2003-2008. Som mått på prestation har den historiska sharpekvoten och Jensens alfa använts. Undersökning har gjorts på paneldata, tidseriedata och tvärsnittsdata över olika tidsperioder och tidsperspektiv.

Marknaden för Socially Responsible Investments (SRI)-Fonder har utvecklats kraftigt de senaste åren, men metoderna bakom sammansättningen av dessa Fonder skiljer sig åt. Fem metoder som kan användas för detta är; negativ screening, positiv screening, temaFonder, integrerade miljöaspekter och helt hållbara Fonder. Hur dessa metoder används och kombineras kommer att påverka Fondernas möjlighet till finansiell prestation. I den här uppsatsen undersöker vi vilka metoder som används vid sammansättningen av SRI-Fonder och hur processen skiljer sig åt från konventionella Fonder.Vi har undersökt dessa fem ovannämnda metoder för sammansättning av SRI-Fonder. Negativ screening är av dessa metoder den mest använda bland fondbolagen.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka storbankernas etiska Fonder. Samtliga Fonder jämfördes med varandra och med marknaden för att undersöka hur dessa har presterat i avseende på risk och avkastning. Uppsatsen syftar även till att vägleda bland storbankernas etiska Fonder, d.v.s. kunna erbjuda läsaren en bild av vilka Fonder som kan vara intressanta ur ett placeringsperspektiv. Studien är av kvantitativ karaktär och utfördes med hjälp av fonddata inhämtad från respektive storbank.

I uppsatsen undersöks hur 11 globala miljö och/eller etiskt märkta Fonder har presterat i jämfö-relse med 17 konventionella Fonder i det svenska premiepensionsutbudet genom tillämpning av utvalda finansiella prestationsmått. Detta med anledning av att miljö och/eller etiskt märkta Fonder har haft en stor framväxt under det senaste decenniet och det finns därför en efterfrå-gan av att klargöra ifall en pensionssparare behöver göra avkall på den finansiella avkastningen vid val av miljö och/eller etiskt märkta Fonder. En jämförelse av det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt märkta Fonder har även gjorts för att undersöka skillnaden av att vara en aktiv respektive passiv premiepensionssparare då antalet som inte gör ett aktivt val är omkring 50 procent. Resultatet visar ingen statistisk signifikant skillnad med avseende på den riskjusterade avkastningen mellan Fonder som är miljö och/eller etiskt märkta och Fonder som inte tar hänsyn till dessa kriterier vilket överensstämmer med tidigare forskning. I jämfö-relsen mellan det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt märkta Fonder har det förstnämnda presterat på en hög nivå..

En kvantitativ studie av incitament och avkastning på 338 aktie- och 33 hedgeFonder med säte i Sverige genom att variablerna fondförmögenhet, antal Fonder i fondbolaget, prestationsbaserad avgift samt prestationsbaserad lön testas mot avkastning och risk. Vi finner att en större fondförmögenhet leder till lägre avkastning, fler Fonder i fondbolaget resulterar även det i lägre avkastning för fonden än för motsvarande i ett fondbolag med färre antal Fonder. Vår variabel prestationsbaserad lön resulterar i lägre risk för fonden och vår variabel prestationsbaserad avgift resulterar i högre risk. Vi kan inte utifrån våra resultat fastslå att agentteorins antaganden om incitament och kontroll i svenska Fonder har en avgörande roll. Däremot hittar vi effekter vilka sannolikt har sin förklaring i agentteorin men då de inte är entydiga går det inte att generalisera sambandet..

Vårt syfte med denna uppsats är att studera den rådande fondmarknaden i Sverige med fokus på aktivt förvaltade SverigeFonder. Vi vill underkategorisera aktivt förvaltade Fonder efter deras placeringsstrategier i stockpicking respektive indexviktade Fonder. Vi vill även ta fram bevis som förenklar kategoriseringen. Vidare vill vi jämföra avkastningen i fondkategorierna för att se vilka Fonder som genererar högst avkastning och försöka påvisa att det finns ett samband mellan aktivt förvaltade Fonder enligt stockpickingstrategin och överavkastning gentemot index. Vi har metodmässigt delat upp denna studie i två delar.

Bakgrund: Fonder är en sparform som har utvecklats och blivit en av de mest populära och framgångsrika placeringsformerna på marknaden. Många företag väljer därför, efter en högkonjunktur följd av möjlighet till reservsparande, att investera på fondmarknaden för att kunna öka sitt kapital under kommande lågkonjunktur. Att välja en stor och trögrörlig eller en liten och snabbfotat fond kan vara av avgörande karaktär när man ska se till utvecklingen.Problemformulering: Har fondstorleken betydelse vid placering i Fonder under lågkonjunktur?Syfte: Klargöra huruvida fondstorleken har betydelse för avkastningen vid placering i svenska aktieFonder under lågkonjunktur.Metod: Studien använder sig av metodtriangulering där ett kvantitativt upplägg kombineras med ett kvalitativt inslag i form av en intervju. En deduktiv ansats anammas.

Människor har blivit mer medvetna om de sociala-, miljö-, och ekonomiska aspekterna och hur bolagen hanterar dessa.  Detta har lett till att man på senare år alltmer har börjat investera i etiska Fonder och därför spelar fondbolagens informationsansvar stor roll.Syftet är att skapa en förståelse avseende vad etiska Fonder är och att undersöka hur analytiker arbetar med och analyserar etiska Fonder samt hur fondbolagens informationsansvar regleras.Studien bygger på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, där intervjuer med fondförvaltare, analytiker samt Finansinspektionen har genomförts. Olika litteraturer, elektroniska hemsidor, vetenskapliga artiklar och intervjuer har varit väsentliga för studiens genomförande. De etiska fondförvaltarna undviker att placera i verksamheter som tillhandahåller tobak, spel, alkohol, pornografi och vapen. Kyrkan har haft en stor roll i att fastställa dessa etiska kriterier. Eftersom etik är subjektivt och etiska Fonder inte har någon absolut definition får fondbolagen ett större informationsansvar, där de måste informera om fonden på ett tydligt sätt.

Under början av 2000 ? talet har fondsparandet och antalet Fonder ökat markant i Sverige. Från början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att Fonderna har blivit fler har också antalet kapitalförvaltare blivit fler.Sverige är det land i världen där flest sparar kapital i Fonder och därför fyller dessa kapitalförvaltare en väldigt viktig funktion i samhället. Valet av fond och kapitalförvaltare blir väldigt viktigt då det skiljer stort mellan Fonders prestationer.Vi vill med denna studie undersöka om bankers Fonder generellt sätt har presterat bättre än Fonder förvaltade av fondbolag under femårsperioden 2003 ? 2007.

Det stora allmänna intresset för att spara i Fonder är stort i Sverige. Detta har bidragit till att mer pengar kommit in på marknaden och många Fonder växt sig större.Tidningarna skriver att det gått bäst för små, oberoende fondförvaltare som gång på gång slagit storbankerna i undersökningar om vilka Fonder som lyckats slå index och som ger bäst avkastning.Tidigare studier som gjorts om fondstorlekens betydelse för dess prestation visar en effektivitetsförlust på ett väldigt tidigt stadium då fonden växer sig större. Detta på grund av att små Fonder kan vara mer flexibla än stora Fonder.Syftet med uppsatsen är att jämföra aktieFonder med varandra och se om storleken på fonden har betydelse för dess prestation. En undersökning genomförs för att se om små Fonder ger bättre avkastning än stora Fonder.För undersökningen har data valts att insamlas från alla SverigeFonder på den svenska marknaden som funnits sedan 2002 fram till år 2006. En storleksindelning av Fonderna har skett för att utgöra uppsatsens beräkningsunderlag.

I takt med att miljö och socialt ansvarstagande blivit en central fråga globalt har även många privatpersoner fått en vilja att ta ställning i dessa frågor när de gäller vardagliga ärenden som konsumtion. Detta har lett till att många varor skapats i ny form som anpassar sig efter konsumenternas preferenser. Fenomenet är vanligast för matvaror, där många varor numera både existerar i sin traditionella form samt som ekologiskt alternativ, men förekommer också för investeringar. I fondmarknaden idag finns etiska Fonder som tar hänsyn till miljö och socialt ansvarstagande när de väljer bolag att investera i. Då dessa Fonder lyder under en restriktion är det intressant att veta om de presterar i enlighet med de traditionella Fonderna eller om det finns en skillnad.

Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, däribland Fonder med en global placeringsinriktning. Två av dessa produkter är globalFonder och globala fond-i-Fonder. Globala fond-i-Fonder placerar i andra Fonder, såväl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga Fonder. I medierna har de globala fond-i-Fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande Fonder. För att utreda om globala fond-i-Fonder verkligen lyckats skapa något mervärde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta på vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jämförelse med globalFonder.Syfte: Syftet med undersökningen är att utreda om globala fond-i-Fonder, vid en jämförelse med globalFonder, tillfört något mervärde för den enskilde fondspararen utifrån parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.Metod: Studien bygger på avkastningsdata från åtta Fonder, fyra globalFonder och fyra globala fond-i-Fonder, under femårsperioden 1 oktober 2004 ? 1 oktober 2009.

Eftersom det råder osäkerhet kring hur avkastningen mellan etiska och traditionella Fonder skiljer sig åt på den svenska marknaden, undersöker uppsatsen detta förhållande. Jämförelsen består av åtta Fonder, där de fyra Fonder är etiska och fyra Fonder är traditionella. Fonderna har matchats med varandra enligt matched-pair analysis för att säkerställa att det är avkastningen som mäts och att inga yttre faktorer som kan påverka avkastningen inkluderas. Vidare har två statistiska t-test genomförts för att undersöka huruvida resultatet från jämförelsen kan besvara frågeställningen i uppsatsen. De statistiska t-testen har utgått från ett större stickprov som består av 32 Fonder, 16 etiska och 16 traditionella, även där matchades Fonderna enligt matched-pair analysis.

Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan länge varit en omdiskuterad fråga inom privata fondsparandet. På senare tid har frågan kommit att återaktualiserat efter att de aktivt förvaltade storFonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, då de inte har generat en högre avkastning än den generella marknaden. Inom den akademiska världen har erkända forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, påvisat att aktivt förvaltade Fonder inte kan generera en högre avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifterna.Utifrån förvaltningsavgifterna påvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte är således att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade Fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning än passivt förvaltade Fonder, då hänsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna.Studien baserades på dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsFonder och årliga förvaltningsavgifter.  Vidare använde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrån definitionen av passivt förvaltade Fonder var synonymt med studiens jämförelseindex. I enlighet med studiens syfte använde vi oss av det riskjusterade avkastningsmåttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultatet av studien påvisade att aktivt förvaltade Fonder har genererat en högre avkastning än passivt förvaltade Fonder då hänsyn tagits till förvaltningsavgifter.

Fonder och fondsparande är något som berör nästan alla svenskar. Fondavgifterna som banker och andra fondinstitut tar ut för att förvalta kundernas pengar varierar dock stort. Forskare och debattörer har ifrågasatt huruvida de högre avgifterna som aktivt förvaltade Fonder tar ut jämfört med de passivt förvaltade dito verkligen är motiverade då de inte anses ge något mervärde tillbaks till sina sparare. Syftet med det här arbetet är därför att undersöka huruvida de höga avgifterna som aktivt förvaltade Fonder tar ut är motiverade eller om en sparare istället bör välja de billigare indexFonderna. För att kunna svara på syftet gjordes ett urval av tretton aktivt förvaltade Fonder.