Syfte: Syftet med uppsatsen är undersöka skillnaden i den riskjusterade avkastningen mellan de stora och små svenska Fondbolag som investerar på den svenska fondmarknaden samt tillväxtmarknaden. Syftet innefattar också att undersöka vilka aktörer som visar högst riskjusterad avkastning samt om skillnaden för den riskjusterade avkastningen beror på respektive Fondbolags storlek.Metod: Metoden som har använts för studien har varit en kvantitativ sådan, där data har inhämtats från Morningstar samt respektive Fondbolags årsredovisning. Därefter har all data bearbetats med hjälp av Microsoft Excel för att sedan beräkna ut varje fond års och medelavkastning samt Sharpe-kvot, detta för att kunna få ut Fondbolagens riskjusterande avkastning. Resultatet har redovisats i empiriavsnittet med figurer och tabeller, därefter har resultatet analyserat och jämförts med de teorier som har använts för studien. Slutsats: Studien visar att det uppstår skillnader i den riskjusterande avkastningen för stora och små Fondbolag.

Utvecklingen på kapitalmarknaden de senaste åren har gjort att Fondbolag blir allt större ägare på den svenska börsen. Att de blivit stora aktörer medför ett ansvar att agera som ägare. Undersökningen ämnar beskriva hur och varför bankägda Fondbolag utövar sin ägarstyrning idag samt, beskriva ett möjligt framtidsscenario vad gäller ägarstyrningens utveckling. Resultaten i studien bygger på personliga intervjuer med tre bankägda Fondbolag samt olika intresseorganisationer. Undersökningen har kommit fram till att Fondbolagen engagerat sig i ägarstyrning av tre anledningar: storlek, avkastning och samhällsutveckling.

Institutionellt ägande ? Ägaransvar eller ägarinflytande? Det institutionella ägandet har ökat dramatiskt under de senaste åren, vilket i Sverige lett till många debatter då institutionella ägare inte anses utöva vad som benämns ?ägaransvar?, det vill säga utöva aktivt ägande. Då det finns olika sätt att definiera ?ägaransvar? och ägaraktiviteter saknas det teorier som kan förklara vad ägare gör när de äger. Av särskilt intresse är Fondbolagen, då de förvaltar en betydande andel av svenska folkets sparmedel.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur de bindande föreskrifterna, UCITS-direktiv, lagen (2004:46) om investeringsfonder och Finansinspektionens föreskrift om investeringsfonder (FFFS 2004:2), tillsammans reglerar fondverksamhet. Författaren har tagit sin utgångspunkt delvis i de krav som ställs på fondverksamhet samt den information som bolagen skall tillhandahålla konsumenterna. Arbetet har utförts genom studier av EG-rätt, nationell lag, förarbeten och myndigheters föreskrifter. På grund av den litteraturbrist som råder i ämnet har internet varit en självklar källa till information. I undersökningen har framkommit att samtliga regelverk kompletterar varandra och tillämpas delvis i olika delar av verksamheten.

Titel: Etiska fonder: bara en tunn fernissa av etik. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Peri Hamid & Mariam Daher Handledare: Stig Sörling Datum: 2011 ? juni Syfte: Syftet med studien är att belysa hur fondföretag arbetar med etiska fonder. Det vill säga, beskriva och analysera hur företag väljs ut, samt vilka företagsfonder som faktiskt får klassas som etiska. Vidare ämnar studien diskutera problematiken kring det valda området. Metod: I detta arbete har vi valt att genomföra en kvalitativ för att generera en djupgående information om hur fondförvaltare arbetar med etiska fonder. Vi har valt att genomföra intervjuer med två representanter från Fondbolag som erbjuder sina kunder etiska fonder för att kunna besvara uppsatsens frågor.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida de bankers Fondbolag vilka använt sig av derivatinstrument som komplement till traditionella placeringar har presterat bättre i termer av avkastning och risk än de bolag som inte använt derivatinstrument. Resultatet kommer sedan att sättas i relation till de resultat som tidigare studier inom området presenterat Metod: Vi har arbetat utifrån en kvantitativ ansats, där vi använt oss av sekundärdata. Vi har erhållit data från Morningstar, OMX och Oslobörsen. Den data vi samlat in har bearbetats med hjälp av ett antal statistiska och ekonomiska mått och modeller för att uppfylla vårt syfte. Teoretiska perspektiv: Vår teori behandlar de olika fondklasser och derivat som ingår i studien.

The purpose of this paper is to examine and analyze past development of mutual funds in large and small mutual fund companies and see if there are any differences between these two segments. Limitations on the number of funds have been made by choosing Nordic mutual fund companies that invest in emerging markets over an 11-year period. The study is made on 66 mutual funds managed by 13 mutual fund companies in which the segment of small fund companies includes seven fund companies with assets under management less than 100 billion SEK and the segment of large mutual fund companies includes six fund companies with assets under management more than 400 billion SEK. In the comparison of the segments the Sharpe ratio has been used to calculate the risk-adjusted return. The study shows small differences of the risk-adjusted return between the segments.

Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda och analysera huruvida investerarnas förtroende för företagen påverkas om företagen inrättar revisionskommittéer. Metod: Informationen samlades in genom ett flertal telefonintervjuer. Diverse Fondbolag, Aktiespararna och Fondbolagens Förening intervjuades såsom förespråkare för småspararna. Teoretiska Principal- och agentteorin har använts för att beskriva perspektiv: intressekonflikten mellan företagsledning och ägare. Förtroende har analyserats utifrån spelteoretiskt och kulturellt synsätt.

Under början av 2000 ? talet har fondsparandet och antalet fonder ökat markant i Sverige. Från början var det bara bankerna som erbjöd denna sparandeform i Sverige och i takt med att fonderna har blivit fler har också antalet kapitalförvaltare blivit fler.Sverige är det land i världen där flest sparar kapital i fonder och därför fyller dessa kapitalförvaltare en väldigt viktig funktion i samhället. Valet av fond och kapitalförvaltare blir väldigt viktigt då det skiljer stort mellan fonders prestationer.Vi vill med denna studie undersöka om bankers fonder generellt sätt har presterat bättre än fonder förvaltade av Fondbolag under femårsperioden 2003 ? 2007.

SammanfattningProblem: Det har skett stora förändringar i svenska privatpersoners fondsparande de senaste åren. Finns det skillnader i lönsamhet mellan Storbankernas Fondbolags fonder och de mindre Fondbolagens fonder? Tar Fondbolagen olika stora risker och leder de alltid till en högre avkastning? Skiljer sig förvaltningsavgifterna åt mellan Fondbolagen? Jämfört med benchmark, har fonderna presterat olika i de olika Fondbolagen?Syfte: Uppsatsens syfte är att jämföra de Svenska Storbankernas Fondbolags fonders prestation med Bancos och Kaupthings fonders prestation, genom att ställa fondernas avkastning i relation till dess risker och avgifter.Metod: Uppsatsen består av en deskriptiv kvalitativ undersökning med ett subjektivt urval. Vi använder oss av sekundärdata för att samla in information om de olika Fondbolagens fonders utveckling när det gäller avkastning och risk.Referensram: I referensramen presenteras de olika riskmåtten och de riskjusterande måtten som används i denna uppsats. Portföljteorin och CAPM presenteras i detta avsnitt.Slutsats: Syftet med uppsatsen var att jämföra Storbankernas Fondbolag med de mindre Fondbolagen för att se om det fanns några uppenbara skillnader i deras avkastning i förhållande till dess risk.

Under de senaste åren har det blivit allt mer populärt att investera pengar i så kallade etiska fonder. Det är fonder som inte investerar i vissa branscher inom exempelvis tobak, alkohol och vapen. Begreppet etik är dock svårdefinierat och har olika betydelser för olika personer. Det är därför upp till varje enskilt Fondbolag att utifrån sitt eget perspektiv investera i de företag som inte anses vara oetiska av just dem.Studien ämnar analysera de etiska fonderna på den svenska marknaden och deras placeringsriktningar, för att sedan diskutera om det är möjligt att standardisera begreppet etik inom fondmarknaden. Syftet är också att diskutera huruvida det är möjligt investera i en etisk fond med gott samvete.Undersökningarna som gjorts är av det kvalitativa slaget, och insamlandet av data har skett via litteratur, Internet, intervjuer samt tidningsartiklar.

Efter uppdagandet av oegentligheterna i exempelvis Skandia och Systembolaget har förtroendet för bolagsstyrningen i Sverige minskat. Till följd av detta sattes 2003 en kodgrupp samman för att komma tillrätta med förtroendeproblemet för svenskt näringsliv, vilket resulterade i att ramverket Svensk kod för bolagsstyrning presenterades i slutet av 2004. Syftet med detta ramverk är framförallt att förbättra bolagsstyrningen och därmed stärka förtroendet för svenska företag. Förtroende är en viktig faktor vid investeringar i företag, speciellt för institutionella investerare då de förvaltar betydande kapital. Då fondsparandet hos allmänheten ökat, har Fondbolagens förvaltare fått en betydande roll då de investerar stora delar av den svenska befolkningens sparmedel. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida investeringsprocessen skiljer sig mellan olika Fondbolag beroende på storlek och hur de tar hänsyn till om bolagen de investerar i följer Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare undersöks vad som inger förtroende och hur detta förtroende byggs upp i de bolag fondförvaltare investerar i.

En kvantitativ studie av incitament och avkastning på 338 aktie- och 33 hedgefonder med säte i Sverige genom att variablerna fondförmögenhet, antal fonder i Fondbolaget, prestationsbaserad avgift samt prestationsbaserad lön testas mot avkastning och risk. Vi finner att en större fondförmögenhet leder till lägre avkastning, fler fonder i Fondbolaget resulterar även det i lägre avkastning för fonden än för motsvarande i ett Fondbolag med färre antal fonder. Vår variabel prestationsbaserad lön resulterar i lägre risk för fonden och vår variabel prestationsbaserad avgift resulterar i högre risk. Vi kan inte utifrån våra resultat fastslå att agentteorins antaganden om incitament och kontroll i svenska fonder har en avgörande roll. Däremot hittar vi effekter vilka sannolikt har sin förklaring i agentteorin men då de inte är entydiga går det inte att generalisera sambandet..

Bakgrund: Ökade krav på att företag skall ta ett större etiskt och miljömässigt ansvar för sin verksamhet har väckts under senare år. Corporate social responsibility är ett samlingsnamn för detta ansvarstagande.Syfte: Syftet med uppsatsen är att fastställa huruvida företags arbete med corporate social responsibility har någon synbar effekt på företags marknadsvärden, eller om företag bara förspiller sina resurser på ett ansvarstagande och informationsskapande som deras aktieägare nonchalerar.Teoretiskt perspektiv: Författarna redogör för forskningen inom ämnet CSR och presenterar de två teorier som används; den effektiva marknadshypotesen och agent-principalförhållandet. Därtill belyser författarna begreppen etik, moral och förtroende för att läsaren skall erhålla en djupare förståelse för de begrepp som genomsyrar CSR.Metod: För att kunna besvara uppsatsen syfte väljer författarna att genomföra en metodtriangulering bestående av en enkätundersökning bland Fondbolag, en eventstudie på negativ publicitet om företags agerande i etik- och miljöfrågor och slutligen fem intervjuer med miljö- och etikanalytiker.Resultat: Resultaten från eventstudien pekar på att företags aktiekurser generellt sett inte reagerar på information kopplade till CSR. Vid enstaka händelser som är nära kopplade till företags kärnverksamhet kunde författarna dock urskilja begränsade effekter på företags marknadsvärden.Empiri: Majoriteten av intervjurespondenterna såg en ökad trend av aktivt ägarskap i Sverige men framförallt i USA. Det aktiva ägarskapet har lett till att Fondbolag och förvaltare gått från uteslutning av företag till att försöka påverka dem till förbättringar inom CSR-frågor och corporate governance.

Allt fler privata och institutionella investerare väljer att placera pengar i etiska fonder. Fondbolag världen över erbjuder sina kunder att investera i fonder som går i enighet med sina egna moraliska värderingar. Redan under 1700-talet kom idén om att investera etiskt. Syftet med denna typ av ekonomisk förvaltning har dock förändrats något de senaste decennierna. Idag råder det inget tvivel om att åsikter går isär om vilka bolag som bör få ingå i en etisk fond.Den tidigare forskningen visar att fondförvaltarna främst använder sig av två metoder när de avgör vilka bolag som skall ingå i de etiska fonderna.