This essay seeks to analyze the consequences of modern information and communication technology for collective action within the framework of social movements. With references to the protests in Seattle 1999, the essay argues that the emergence of distributed collective action is closely related to the use of technology, for example cell phones and Internet. This distributed collective action can be characterized by its decentralized and self-organizing features, forming a global pattern emerging from local interactions. Whereas contemporary theories of collective action can be ´stretched´ to fit these aspects, they lack analytical tools to describe and analyze such systems. Further, their rejection of classical crowd theory is problematic, since it contains valuable insights.

Jag har arbetat med pålar eftersom det är ett objekt som kan associeras med Rumänien genom Vlad Tepes (Pålspetsaren) och Dracula-myten. Men det finns ytterligare en, mindre känd, koppling mellan pålar, vässade pinnar, och Rumänien. Under det som kom att bli Ceausescus sista tal började folk skrika, men det var inte bu-rop utan bara skrik, rakt ut. Min pappa berättade för mig att några i den stora Folkmassan hade börjat stickas med vässade pinnar och att skriken som hördes var skrik av smärta? ingen hade vågat börja annars.

Uppsatsen handlar om hur det konstpedagogiska dilemmat har ändrats från att förr ha handlat om svårigheten att få den inom konst outbildade ?Folkmassan? att besöka konstmuseerna till att idag hitta en fungerande hållning till besökare som kommer till museerna med nyfikenhet, men inte alltid med konstkunskap. Dagens teoretiker inom konstpedagogik menar att förhållningssättet bör vara att besökare ska få sina behov tillgodosedda genom att pedagogen för samtal som utgår ifrån besökarens egna erfarenheter och kunskaper. Detta skapar en situation, menar författaren, där konstverken ställs i bakgrunden. Svårigheter ligger också i att utställare inte alltid ser den ?vanliga? besökaren när utställningar planeras och utformas vilket i sin tur gör att konstpedagogens rollblir att fylla den klyfta som kan skapas mellan konstverk och besökare.

Själva produkten eller tjänsten skall vara unik i sitt slag och gynna konsumenten som inte något på marknaden redan gör. Därigenom kommer produkten eller tjänsten om den håller måttet att själv skapa en Word of Mouth genom konsumenters och främst opinionsledares rekommendationer. Företagen måste sträva efter att hitta och samarbeta med dessa människor som kan påverka deras varumärke, leda opinionen och få dem att sprida Word of Mouth. På så sätt är Buzz marketing ett mer strategiskt kommunikationsverktyg jämfört med den traditionella marknadsföringen. Gällande traditionell marknadsföring använder man sig av ett eller ett antal verktyg och vänder sig mot Folkmassan och inte mot den enskilda opinionsledaren.

Bakgrund: I och med den tilltagande teknologiska utvecklingen och globaliseringen ställs dagens företag ständigt inför nya utmaningar. För att handskas med detta måste företag arbeta för att skapa innovationer på ett sätt som de inte gjort tidigare. Det handlar om att släppa sargen ochvåga göra saker påett nytt sätt! Ett sätt för dematt göra detta är att tillämpa synsättet som kallas ?Open Innovation?, alltså att man tar hjälp av intressenter utanför företaget för att bli mer innovativa. Crowdsourcing är en del av open innovation ochinnebär bland annat attföretagtar hjälp av ?Folkmassan?för att skapa nya idéereller lösa problem.

Bakgrund: I och med den tilltagande teknologiska utvecklingen och globaliseringen ställs dagens företag ständigt inför nya utmaningar. För att handskas med detta måste företag arbeta för att skapa innovationer på ett sätt som de inte gjort tidigare. Det handlar om att släppa sargen ochvåga göra saker påett nytt sätt! Ett sätt för dematt göra detta är att tillämpa synsättet som kallas ?Open Innovation?, alltså att man tar hjälp av intressenter utanför företaget för att bli mer innovativa. Crowdsourcing är en del av open innovation ochinnebär bland annat attföretagtar hjälp av ?Folkmassan?för att skapa nya idéereller lösa problem.

Bakgrund: I och med den tilltagande teknologiska utvecklingen och globaliseringen ställs dagens företag ständigt inför nya utmaningar. För att handskas med detta måste företag arbeta för att skapa innovationer på ett sätt som de inte gjort tidigare. Det handlar om att släppa sargen ochvåga göra saker påett nytt sätt! Ett sätt för dematt göra detta är att tillämpa synsättet som kallas ?Open Innovation?, alltså att man tar hjälp av intressenter utanför företaget för att bli mer innovativa. Crowdsourcing är en del av open innovation ochinnebär bland annat attföretagtar hjälp av ?Folkmassan?för att skapa nya idéereller lösa problem.

Bakgrund: I och med den tilltagande teknologiska utvecklingen och globaliseringen ställs dagens företag ständigt inför nya utmaningar. För att handskas med detta måste företag arbeta för att skapa innovationer på ett sätt som de inte gjort tidigare. Det handlar om att släppa sargen ochvåga göra saker påett nytt sätt! Ett sätt för dematt göra detta är att tillämpa synsättet som kallas ?Open Innovation?, alltså att man tar hjälp av intressenter utanför företaget för att bli mer innovativa. Crowdsourcing är en del av open innovation ochinnebär bland annat attföretagtar hjälp av ?Folkmassan?för att skapa nya idéereller lösa problem.

Efter andra världskriget blev bilen tillgänglig för den breda Folkmassan och utgjorde därmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och säkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmån för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tilläts dominera stadsbyggandet. Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrån frågan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frågeställningar: - Vilka konfigurationer av urban form kännetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sätt att resa? Metoden för studien är en analysmodell för urban form i förhållande till trafikprioritering som tillämpas på de fyra tunnelbaneförorterna Vällingby, Skärholmen, Akalla och Skarpnäck.

Efter andra världskriget blev bilen tillgänglig för den breda Folkmassan och utgjorde därmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och säkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmån för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tilläts dominera stadsbyggandet. Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrån frågan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frågeställningar: - Vilka konfigurationer av urban form kännetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sätt att resa? Metoden för studien är en analysmodell för urban form i förhållande till trafikprioritering som tillämpas på de fyra tunnelbaneförorterna Vällingby, Skärholmen, Akalla och Skarpnäck.