Sök:

Sökresultat:

13 Uppsatser om Folkhem - Sida 1 av 1

Det förlovade folkhemmet? : en studie av svensk civilreligion speglat i socialdemokraternas retorik 1928 - 2008

The aim of this paper is to apply Robert N. Bellahs theory of civil religion, within a Swedish societal context. Bellahs theory was designed in, and influenced by American culture. Therefore, the ?translation? of Bellahs theory does not come without problems.

Risk eller möjlighet? : Riskanalys av Folkhem Produktion AB

Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa vad som menas med risk och risk management samt att presentera metoder och modeller inom detta ämne. Vi har använt dessa metoder och modeller samt den redan existerande arbetsordningen hos byggföretaget Folkhem Produktion AB för att genomföra en riskanalys av företaget..

Kv. Tvättstugan, ett flerbostadshus med massiv trästomme : Ett examensarbete om akustik- och brandkrav samt en jämförelse av energi- och fuktaspekter

Title: Kvarteret Tvättstugan, an apartment building with massive wood construction. A thesis about acoustic and fire requirements and a comparison of energy and moisture aspects. Earlier restrictions in the Swedish legislation have resulted that only a small percentage of the apartment buildings that have been built are designed with a massive wood construction. It has been allowed to build unrestricted with wood since 1994 as long as the function of requirements are fulfilled. This change in the rules together with the great environmental benefits of wood has led to that more companies choose to build apartment buildings with wood. One of these companies is Folkhem Production AB.

Utanförskap i förorten : Bakgrund, processer och identitet

Denna studie är en ihopkoppling av tidigare arbeten jag har genomfört och nya studier jag gjort i studiens syfte. Olika avsnitt är mer eller mindre direkt citerade från uppsatser och övriga texter som jag producerat under min tid på Linköpings Universitet.Kapitlet Identitet och de andra ? vi och dom är direkta överföringar från tidigare arbeten vilka går att återfinna Källförteckningen. I samma anda kommer denna text att framöver ligga som underlag för vidare studier inom samma eller liknande fält då det är här mitt intresse ligger..

Leverantörsrelationer : - i byggbranschen jämfört med ett företag i produktionsbranschen

Study objects: JM, Folkhem and ABB.Purpose: The purpose with this study are to examine how the supplier relations are in the construction branch and compare that result with how the supplier relations are for ABB a production company.Theoretical: The theoretical chapter illustrates important and relevant parts of supplier relations, purchasing and supplier strategies to give good overview. The theoretical review will combine information from different fields to consent with the research problem.Method: A case study has been made on three different companies, one of the companies was active in the production industry the other two were active in the construction industry. Data was mainly collected through semi structured interviews on each of the three companies.Conclusions: The size of the company decided which point of view the company had on purchasing, traditional or modern view. All three companies had a centralized purchasing organization but the construction firms were more decentralized than the production company. The reason was that the construction firms were dependent with more flexibility when every construction project is unique..

Från folkhemskök till öppen planlösning : En studie av det svenska kökets utformning frånefterkrigstiden till idag.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket.

Ideologi och hegemoni i svensk film: en innehållsanalys av de tre guldbaggevinnarna En kärlekshistoria, Pelle Erövraren & Lilja 4-ever

Bakgrund för studien är ett intresse för filmens förmåga att spegla ett samhälle och ge uttryck för olika hegemoniska ideologier. Sverige är ett litet land med en liten, till stora delar statssubventionerad, filmindustri och det är därför intressant att se vilken ideologi som uttrycks i de filmer som belönas med Guldbaggar och därmed framhävs som filmer av god kvalitet.Syftet är att genom analys av tre utvalda prisbelönta filmer försöka ge exempel på hur i Sverige rådande hegemoni och dess ideologi avspeglas i svensk film.Frågeställningen lyder: går det att spåra några trender i uttryck av ideologi och hegemoni i studiet av En kärlekshistoria (1970 - Roy Andersson), Pelle Erövraren (Bille August) och Lilja 4-ever (2002 - Lukas Moodysson).Studiens utförande har skett i formen av en innehållsanalys av filmerna med fokusering på deras tema och stil.Studiens resultat pekar på att det finns ett intresse bland dagens svenska filmmakare att skildra och kritisera sin samtid i större utsträckning än vad 1980-talets regissörer gjorde, något som dagens film verkar ha gemensamt med 1960- och 1970-talsfilmen. Det som är svårt att säga är vilken hegemoni eller ideologi som kritiseras..

Att bygga en folkhemsstad : En studie av förnyelse- och moderniseringsarbetet i Oxelösund under perioden 1956 till 1973 ur ett folkhemsideologiskt perspektiv

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhället Oxelösund gick till under expansionsåren 1956 till 1973. Frågeställningarna som studien ska formas kring utgår från följande frågor: Hur såg det konkreta arbetet ut? Vilka åtgärder ansåg man sig tvungen att vidtaga? Hur återspeglas Folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primära materialet till uppsatsen är generalplanen för Oxelösund som låg färdig 1959 och de protokoll som finns bevarade från generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrån ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. Poängen med de olika nedslagspunkterna är att de speglar många olika aspekter på förändringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tänkte sig det nya Oxelösund.

"Husets ABC" : En rumslig läsning av Ulla Isakssons Kvinnohuset

Uppsatsen är en rumslig läsning av Ulla Isakssons Kvinnohuset (1952) där romanens rumsliga aspekter och Huset som motiv undersöks med narratologiska verktyg. Romanen diskuteras också utifrån rollteori och sin ideologiska kontext i det socialdemokratiska välfärdssamhället.Romanen kretsar kring några av de kvinnor som bor i ?Huset? - ett kollektivhus för självförsörjande kvinnor. Triangeldramat mellan Tryggve (en regissör med en våning på Stan), Anna (som är hans fru men bor i Huset) och Eva (en skådespelerska och Tryggves nya älskarinna) är centralt i romanen då Tryggve ordnar en lägenhet åt Eva i Huset.Studien visar att det i Kvinnohuset finns en stark sammanlänkning av rumslig, social och känslomässig ordning. De rum de olika kvinnorna tillskrivs hjälper till att definiera både dem själva och deras relationer - i romanen finns det ett tematiserat samband mellan den plats där kärleksrelationer utspelas och den karaktär dessa relationer har.

Funkis, folkhem och förlorade visioner : en tolkning av det sociala kapitalet i ett miljonprogramsområde i Linköping

Miljonprogrammet tillkom genom en storslagen politisk satsning under det expansiva 60-talet. Produktionen lades utanför städerna och vilade på funktionalism och stordriftsfördelar. Trots minutiös social ingenjörskonst hade ingen kunnat förutse att många av de hyresgäster, som befolkade miljonprogrammet till en början, inom några år skulle flytta till egna småhus. Kvar blev de socioekonomiskt svagare hyresgästerna. Dessa områden präglas idag överlag av många in och utflyttningar.

Tal med ideologi : En analys av socialdemokratiska företrädares utsagor mellan 1928 och 1939

I min uppsats så har jag valt att studera den ideologi som ledde fram till skapandet av det svenska samhällets särart. Detta ämne har nu för tiden utvecklats till att i huvudsak vara historia, eftersom dess ursprung nu ligger så långt tillbaka i tiden. Mitt val av detta ämne beror huvudsakligen på att jag önskar öka förståelsen för hur välfärden och Folkhemsidealet kom att utmärka Sverige. För att uppnå detta har jag främst studerat socialdemokratin, då den som det framgår i bakgrund och appendix var den drivande faktorn i denna utveckling. Jag har dock i den mån det påverkat det socialdemokratiska beslutsfattandet redovisat även andra faktorer.

Vege stationssamhälle : om att bygga levande samhällen i en marknadsanpassad planering

Helsingborgs kommun får ett nytt tågstopp längs med Västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort där befolkningsunderlaget är stort nog för detta. Orten har fått arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrågas i Veges läge är tomter för fribyggen och gruppbyggda småhus. De uttrycker en farhåga för att Vege skall komma att bli en sovstad där bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. Utgångspunkten är att det efter modernismen skedde en förändring i svensk planering.

Vege stationssamhälle - om att bygga levande samhällen i en marknadsanpassad planering

Helsingborgs kommun får ett nytt tågstopp längs med Västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort där befolkningsunderlaget är stort nog för detta. Orten har fått arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrågas i Veges läge är tomter för fribyggen och gruppbyggda småhus. De uttrycker en farhåga för att Vege skall komma att bli en sovstad där bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. Utgångspunkten är att det efter modernismen skedde en förändring i svensk planering. Från att tidigare ha varit inriktat mot att bygga ett Folkhem med välfärd åt alla till att präglas av individualism och marknadsanpassning. Kommunerna har planmonopol men planeringen har alltmer kommit att präglas av marknadens villkor där kommunen mera är en förhandlingspart.