Att åldras är en stor förändring både för de som bor kvar hemma och för dem som väljer att Flytta till ett särskilt boende. Vilka upplevelserna är och vad det innebär har intresserat oss under vår utbildning och därför beslutade vi oss för att ta en djupare titt på detta fenomen. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen äldre människor har av att Flytta till ett särskilt boende och efter att ha bott där under en kort tid. Vi valde att använda en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med personer som nyligen Flyttat till ett särskilt boende. Resultatet visade att förändringen kunde delas in i fysiska, psykologiska och sociala upplevelser. I den fysiska upplevelsen var känslor förknippade med fysiskt beroende av omsorgspersonal samt den kroppsliga förändringen för de äldre.

Uppsatsen "Flytta eller stanna" är en komparativ studie om studenters inställning till att Flytta från eller stanna kvar på studieorten. Undersökningen är genomförd på Karlstads universitet och University of Limerick. Uppsatsens syfte är att undersöka vad universitetsstudenter har för inställning till att Flytta från eller stanna kvar på studieorten efter avslutade studier. Studiens respondenter är sistaårs studenter inom tekniska och humaniora ämnen. Vi vill försöka förstå och förklara studenters inställning.

Med ökad ålder ökar risken att drabbas av fysiska och psykiska försämringar. Statistik visar att den äldre befolkningen kommer att öka. Detta ställer krav på äldreomsorgens personal för att tillgodo se den äldres behov. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den äldre personens upplevelse av att Flytta till särskilt boende. Studien är baserad på 10 internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys.

Denna uppsats syftar till att utreda ifall den interna migrationen i dagens Sverige skett på ett sätt som överensstämmer med de antagande som humankapitalteorin gör om migration, samt att utreda om det finns ett samband mellan individens humankapital och dennes benägenhet att Flytta. För att undersöka detta ställdes följande hypoteser: 1. Individer som har ett stort humankapital, d.v.s. är högskoleutbildade, har en större benägenhet att Flytta än individer med ett litet humankapital, d.v.s. som saknar högskoleutbildning.

Det finns många fördelar med att använda molntjänster och molnmarknaden har växt fort de senaste åren. Men när molnleverantörsmarknaden är så pass konkurrens utsatt är det inte lätt att välja vem man vill vända sig till, och det finns ofta anledningar till att vilja byta leverantör. Det finns många saker som kan låsa in en kund hos en leverantör, ofta på grund av att det skulle bli alldeles för dyrt att Flytta, kanske för att ditt system inte är kompatibelt med någon annan leverantör, eller för att ett avtal hindrar dig från att Flytta delar av systemet. Detta är vad man brukar kalla för leverantörsinlåsningar (vendor lock-ins). Många vill idag Flytta system till molnet, men få är tillräckligt kunniga i vad det innebär och vad som kommer krävas från kunden.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Munkfors kommun är en kommun som har haft en negativ befolkningsutveckling under en tid då det är brist på unga människor och barnfamiljer. Denna utveckling skapar problem eftersom det bl.a. hotar skolornas bevarande. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga inpendlarnas synsätt på Munkfors kommun. Vi har arbetat utifrån denna problemformulering: Vilka faktorer är det som gör att inpendlarna inte bosätter sig i Munkfors utan istället väljer att pendla till kommunen varje dag för att arbeta? De tre övriga frågeställningarna lyder: Vad anser inpendlarna saknas i Munkfors? Vilka förändringar måste ske för att få inpendlarna att Flytta till Munkfors? Vad är kännetecknande för dem som kan tänka sig att Flytta till Munkfors? I den teoretiska referensramen har vi haft med saker som platsbegreppet, platsidentitet, vad som är positivt respektive negativt med att pendla, hur beslut om pendling eller flyttning tas och hur/vad människor tänker när de tar ett sådant beslut samt vilken sorts människor i allmänhet det är som är mest benägna att Flytta och pendla..

Syftet med denna uppsats är att urskilja motiven till varför företag väljer att Flytta produktion närmare kärnverksamheten genom att undersöka bakomliggande motiv och resultat av flytten. Med utgångspunkt från studier av insourcing och tidigare forskning om faktorer för omlokalisering ämnar denna uppsats att undersöka vilka motiven är för producerande företag att Flytta produktionen närmare kärnverksamheten. En fallstudie på sex företag med kärnverksamhet i Sverige och som har eller ämnar Flytta sin produktion eller del av produktion undersöks gällande sina motiv till flytten. De studerade företagen är Esska, Thermia, Ostnor, Yaskawa Nordic, Scania och Volvo. I en jämförande sammanställning analyseras motiven och ställer dessa mot teorin för att undersöka vad som används i praktiken.Resultatet av studien visade att de viktigaste motiven till att Flytta produktion närmare kärnverksamheten var att minska kostnaden för tillverkningen, öka kvaliteten på sina produkter, minska lagret och det bundna kapitalet.

Denna studie handlar om de svårigheter äldre upplever i ordinärt boende och orsakerna till att de önskar Flytta till servicehus. Dessutom undersöks om de äldre upplever att de har möjlighet att påverka beslut som fattas beträffande deras boendeform. I den kvalitativa studien intervjuade jag fyra personer varav två redan bodde på servicehus och de andra två ville Flytta till servicehus. De äldre upplevde att bristen på gemenskap och samverkan i aktiviteter samt otrygghetskänsla i det ordinära boendet var grunden till att de ville bo på servicehus. Samtliga respondenter ansåg att servicehus innebar en större trygghetskänsla och gav möjlighet till gemenskap.

Waara (2009) menar att människor är mobila i olika utsträckning i förhållande till åldern. I åldern 19-23 är vi som mest mobila och villiga att Flytta för utbildning eller arbete. Det finns dock även de ungdomar som väljer att Flytta redan i samband med att de påbörjar sina gymnasiestudier. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka ungdomars upplevelse av att Flytta hemifrån vid 15-16 års ålder för att för att läsa gymnasiet på annan ort än i hemkommunen. De drivkrafter vilka ligger bakom ungdomarnas val belystes med hjälp av fem djupintervjuer med ungdomar från olika delar av Norrbotten som alla hade Flyttat till Luleå.

I denna studie undersöks unga svenskars erfarenheter av temporär migration till Oslo, Norge. Syftet med studien var att öka förståelsen för ungas temporära arbetsmigration; både beslutsprocessen inför emigrationen, och vad som påverkar vistelsens varaktighet. Detta har undersökts genom djupintervjuer med sex respondenter som alla har gemensamt att de är från Västerbotten, har bott i Oslo, och sedan Flyttat tillbaka till Sverige. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visar att en av de viktigaste aspekterna i beslutsprocessen var respondenternas önskan om att tjäna pengar för att kunna resa. Migration kan därmed ses som ett medel för att förverkliga sina resedrömmar.

Syftet med examensarbetet är att undersöka orsaker till ungdomars framtidsplaner med avseende på att stanna i, eller Flytta från, Luleå inom fem år efter avslutad gymnasieutbildning. De faktorer som undersöks är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll, vilka ingår i Icek Ajzens (1991) teori om planerat beteende (TPB). Undersökningen genomfördes med en enkät utformad i enlighet med Icek Ajzens (2002) och besvarades av 85 elever vid Luleå Gymnasieby. Alla gick sitt avslutande år vid gymnasiet och var i åldern 17-19 år. Resultaten visade att upplevd beteendekontroll hade störst effekt på intentioner om att stanna kvar i Luleå.

Syftet med denna studie är att få förståelse för varför arbetare i gruvnäringen i Gällivare väljer att långdistanspendla istället för att Flytta.  Studien undersöker vilka som pendlar och vilka incitament som kan finnas till  pendling, men även vilka är några av de bakomliggande krafterna är till att inte Flytta och vilka är som är viktiga för valet att bo kvar.Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod. Här har fem respondenter som pendlar för arbete inom gruvnäringen i Gällivare intervjuats. Resultatet har tematiskt analyserats.Resultatet i denna studie visar att det är tillgången till arbete samt arbetets karaktär som är incitament och kan vara en grund för valet att arbeta i Gällivare, men även den ekonomiska vinsten kan spela en bidragande roll. De sociala nätverken och eventuell partner/familj kan bidra till att man väljer att bo kvar på hemorten..

På uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län och i samarbete Statistiska centralbyrån i Örebro och Luleå tekniska universitet har denna studie genomförts. Undersökningen grundas på att många Flyttar från Norrbotten medan få återvänder. Syftet var att studera vad som påverkat valet att Flytta samt att kartlägga faktorer som influerar återvandringsintentionen. Av intresse var även att studera vanliga flyttdestinationer. Enkäter skickades ut till 933 stratifierade slumpmässigt utvalda män och kvinnor i åldrarna 19-40 år som vuxit upp i Övertorneå, Pajala, Kiruna eller Luleå kommun och som Flyttat över länsgränsen.

SAMMANFATTNING Sveriges befolkning blir allt äldre och antalet personer över 80 år ökar. Många vill bo kvar hemma men äldre med stora hjälpbehov Flyttar till äldreboende. Syftet med studien var att belysa äldres uppfattningar om att vara äldre och deras syn på äldreboende. Vidare hur de ser på att själva bo på ett äldreboende och deras syn på att diskutera en framtida flytt till äldreboende med anhöriga eller vårdpersonal. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervjuer gjordes.