Uppsatsens syfte är att undersöka Ängöskolans tid som baltiskt flyktingläger i Kalmar under den tidiga efterkrigstiden. I arbetet med uppsatsen har jag studerat listan över inskrivningsliggare som redogör för antalet registrerade flyktingar på Ängöförläggningen i Kalmar med avseende till ålder, kön, yrke/klass, civilstånd och generation. I målet att besvara hur Kalmars flyktingverksamhet organiserades och dess roll som arbetsinstitution har främst inkommande skrivelser samt intendentens skrivelser i form av brev studerats. Jag har även jämfört mina resultat med Kalmar hjälpkommittés verksamhet för judiska flyktingar och Skånes baltiska Flyktingmottagning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder under den tidiga efterkrigstiden..

Denna studie fokuserar på arbetssituationen för kommunens handläggare i samband med organisationsförändringar vid implementering av en ny reform. I studien behandlas frågeställningar som rör yrkesrollen, handlingsutrymme och organisationsförändringar i förhållande till reformen.Studien är en kvalitativ undersökning där vi har genomfört intervjuer med handläggare inom området. För att analysera materialet har vi använt oss av nyinstitutionell organisationsteori samt psykosociala perspektiv på organisationsförändringar.Studiens resultat visar att arbetssituationen för våra informanter varierar beroende på olika faktorer. Dels hur organisationen ser ut, chefens roll, personliga förhållningssätt till förändringar samt vilka möjligheter som finns att vara delaktig och att påverka i samband med förändringen. Slutsatsen är att även om man generellt är positivt inställd till målet för reformen så är man negativ till vissa inslag, exempelvis att barnperspektivet och helhetssynen går förlorad.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna. SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik Flyktingmottagning i glesbygd. METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna.SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik Flyktingmottagning i glesbygd.METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.

Studien belyser uttagningsprocessen och mottagandet av kvotflyktingar ur de arbetandes perspektiv samt studerar samverkan mellan olika aktörer som arbetar med frågan. Studien är uppdelad i fyra delar där första delen tar upp processen och samverkan mellan aktörer. Andra delen belyser problematik och konsekvenser kring samverkan samt olika aktörers synsätt. Granskning av likheter och skillnader mellan kvotflyktingar och andra flyktinggrupper belyses i tredje delen och sista delen tar upp hur lagstiftning och kriterier inverkar i processen..

Syftet med vår undersökning har varit att se vilken bild TT förmedlar av flyktingar och vem som får komma till tals. Vi vill undersöka hur nyhetsbyrån TT:s opartiskhet ser ut. Som fallstudie har vi valt att analysera hur TT skriver om flyktingar och asylsökande. I en kvantitativ undersökning har vi undersökt 159 artiklar. Vi har kompletterat med en kvalitativ textanalys där vi har analyserat tre nyhetsartiklar och en notis.

This thesis focuses on how sewdish politicians try to argue to get other EU-countries to accept a larger responsibility for refugees. Since the war in Iraq broke out in 2003 there have been a great increse in the number of refugees arriving to Europe. Sweden have accepted a very large part of these refugees. This have sparked a debate in Sweden aboute how reasonable it is that sweden accepts a proportionaly much larger number of refugees than other countries within the EU. The swedish gouvernment policy is that responisbility for refugees and migration is something that should be shared by all members of the union.

Detta är en studie om Arbetsförmedlingens försöksverksamhet med etableringssamtal inför den kommande Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare som träder i kraft den 1 december 2010. Syftet är att ge en bakgrund till den nya lagen och att studera organisationen kring Arbetsförmedlingens försöksverksamhet med etableringssamtal i Malmö. Detta genomfördes genom en litteraturstudie samt intervjuer med framstående personer i försöksverksamheten på Arbetsförmedlingen i Malmö. Teorier om implementering; uppifrån-och-ner samt nerifrån-och-upp och nyinstitutionell teori användes för analys. Försöksverksamheten med etableringssamtal kan ses genomföras för att säkerställa en bra implementering utav den kommande lagen.

Under 2006 invandrade 473 personer till Bodens kommun. I samband med detta öppnade en integrationsenhet som ansvarar för att introducera invandrarna i samhället. Syftet med denna uppsats var att studera vilka integrationsåtgärder som erbjuds i kommunen, upplevelser av dessa samt om integrationsarbetet kan utvecklas. Stor del av materialet samlades in genom intervjuer med fyra personer som själva invandrat till Sverige samt med samordnaren för integrationsenheten. Informanterna har olika lång vistelsetid i Sverige.

I slutet av 1970-talet började allt fler flyktingar söka sig till Sverige och det kom att bli behov av ett system för att ta emot och integrera flyktingar som fått uppehållstillstånd. Efter år 1985 baseras svensk Flyktingmottagning på överenskommelser och samarbete mellan Migrationsverket och enskilda kommuner. Staten har det övergripande ekonomiska ansvaret för Flyktingmottagningen, och landets kommuner anordnar mottagandet och organiserar samhällsservice för flyktingarna. Enligt en lista från Migrationsverket är flyktingmottagandet i Sverige inte jämnt fördelat över landet -vissa kommuner tar till exempelvis inte emot några flyktingar överhuvudtaget.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar kommunernas flyktingmottagande. Den fråga som uppsatsen har för avsikt att besvara är:? Hur påverkar variablerna medelinkomst, arbetslöshet, åldersfördelning, bostadsbrist, socialistiskt eller borgerligt styre, andelen Sverigedemokratiska mandat i kommunfullmäktige samt andelen tidigare utländska medborgare i kommunen, de olika kommunernas flyktingmottagande?Med hjälp av statistisk sambandsanalys kommer vi fram till följande resultat:? Andelen utländska medborgare som redan bor i kommunen har en stark positiv påverkan på andelen mottagna flyktingar.

Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet.