Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur tre ensamkommande Flyktingbarn upplevde det stöd de fick då de vistades på ett HVB-hem placerat i Mellansverige, i väntan på permanent uppehållstillstånd. Vi belyser i uppsatsen huruvida stödet har hjälpt ungdomarna att socialiseras in i det svenska samhället samt om de fick den hjälp de behövde för att uvecklas till självständiga individer..

Berättelser om att lära sig ett nytt språk Ensamkommande Flyktingbarn berättar Stories about learning a new language ? Narratives from unaccompanied refugee children.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ensamkommande Flyktingbarn och personal på ett urval av boenden, upplever de insatser som görs för att underlätta integrering i samhället, med fokus på skola, fritid och språk. Vi använde oss av fyra stycken halvstrukturerade intervjuer, med personal och boenden, fördelade på två olika boenden. Detta för att få en inblick i det aktiva arbetet med integration samt upplevelsen av huruvida det gett något resultat. Vi grundade vår analys på identitetsteorin samt systemteorin. Viktiga resultat var bland annat vikten av att hitta rätt personer när man som ensamkommande Flyktingbarn kommer till ett nytt land.

Syftet med denna studie var att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur två HVB-hem för ensamkommande Flyktingbarn arbetar med jämställdhetsfrågor. Detta undersöktes genom fyra halvstrukturerade intervjuer med personal på HVB-hem för ensamkommande flickor och pojkar mellan 14-17 år. En kvinna och en man på respektive boende intervjuades. Intervjuerna spelades in och det transkriberade materialet analyserades utifrån socialkonstruktivistisk teori samt utifrån ett genusperspektiv. Resultatet av undersökningen visar hur stereotypa föreställningar kring kön konstruerades i det sociala arbetet med ensamkommande barn.

Detta är en studie jag genomfört i uppdrag för Kommunförbundet Norrbotten med syfte att beskriva elevhälsans arbete med nyanlända Flyktingbarn i förhållande till den nya skollagen gällande elevhälsa, i tre kommuner i Norrbotten. För att nå syftet med uppsatsen har följande frågeställning besvarats:- Upplever praktiskt verksamma inom elevhälsan att deras arbete med nyanlända Flyktingbarn lever upp till den nya skollagen gällande elevhälsa? Varför/varför inte?- Hur upplever praktiskt verksamma inom elevhälsan att deras arbete med nyanlända Flyktingbarn i dagsläget fungerar?- Vilka resurser (ekonomi, personalbemanning, kompetens, vidareutbildning) har man att tillgå, upplever praktiskt verksamma dem som tillräckliga?Jag har använt mig av en kvalitativ metod och genomfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som i parktiken arbetar inom elevhälsan, i kommunerna Luleå, Boden och Kalix. Resultatet har kopplats mot dels den nya skollagen gällande elevhälsa för eventuella bristande överenstämmelser samt mot teorier för implementering, för att förklara varför den nya skollagen inte realiserats inom verksamhetens arbete med nyanlända Flyktingbarn.Enligt min studie bör flertalet faktorer förbättras för att verksamheten ska kunna leva upp till den nya lagen. En kombination av flertalet åtgärder bör vidtas, däribland mer utbildning för praktiskt verksamma, en ökad möjlighet till att kunna driva fler förebyggande insatser, ett förbättrat samarbetet på framförallt kommunal- och länsnivå, ett upprättande av nationella direktiv för ett mer systematiskt arbete i hela landet samt utökad tid i arbetet för en mer likvärdig elevhälsa för samtliga nyanlända Flyktingbarn..

Under min specialpraktik så var jag i en "växa klass" på en flyktingskola, jag upplevde då att de var väldigt otrygga i gruppen, med sina klasskamrater och i sig själva. Jag såg hur svårt de hade för beröring av olika slag bestämde mig då för att forska om hur man kan arbeta med beröring och Flyktingbarn och om man på så vis kan öka trygghetskänslan hos dem. Genom att ha olika slags kroppskontakts övningar med barnen och observationer av dem under sju veckor så har jag fått ett resultat som visar att man definitivt kan använda sig av beröring för att öka trygghetskänslan. Detta visade sig genom att skillnaden på hur de lekte med varandra innan och efter var stor och även att klyftan mellan pojkar och flickor minskade drastiskt efter sju veckor av beröringsövningar, vilket tyder på att de kände sig tryggare med varandra och sig själva..

Detta arbete bygger på en studieresa, under en månads tid, till Indien, Dharamsala. Dharamsa-la är känd för att inhysa den tibetanska statens exilregering och inte minst den tibetanska bud-dismens andlige ledare Dalai Lama. Därav är Dharamsala en viktig tillflyktsort för de tibe-tanska flyktingar som undkommit den Kinesiska regeringens förtryck i Tibet.Syftet med denna studie blir därför, att få mer insikt och kunskap om hur man idag i Dha-ramsala bemöter tibetanska Flyktingbarn från Tibet.Jag fick äran, att möta 8 av de människor som dagligen möter och arbetar med tibetanska Flyktingbarn på ett eller annat sätt.I undersökningen har jag dels använt mig av kvalitativa intervjuer och dels av observatio-ner. Genom dessa metoder framgår det, att tibetanska Flyktingbarn blir bemötta på ett kärleks-fullt och respektfullt sätt. Detta för, att de skall få ett värdigt liv i frihet samt en gedigen ut-bildning.Tibetanernas omtanke och kärlek till sin nästa generation motiverar barnen, i Dharamsala, att vilja studera, för att senare i livet ska kunna hjälpa andra tibetaner i nöd, vilka fortfarande är under den Kinesiska regeringens våld i Tibet..

Dublinförordningen är en överstatlig EU-lag som reglerar asylansökningsprocessen inom unionen och grundar sig på principen om första land. Under uppsatsperioden publicerade EU-domstolen generaladvokat Pedro Cruz Villalóns Förslag till avgörande, som förespråkar en mildare behandling av gruppen ensamkommande Flyktingbarn som tar hänsyn till begreppet barnets bästa. Uppsatsens syfte är att problematiserar förhållandet mellan EU:s Dublinförordning och ensamkommande Flyktingbarn. Genom en diskursteoretisk analys av Cruz Villalóns förslag har två övergripande diskurser identifierats, dessa kallas i analysen för förstalandsförespråkarna respektive sistalandsförespråkarna. Diskurserna som återfinns i förslaget speglar två alternativa sätt att se på ensamkommande Flyktingbarn inom EU:s asyl- och flyktingpolitik.

Syftet med denna kvalitativa studie var att analysera hur socialarbetare som arbetar med ensamkommande Flyktingbarn praktiserar teorier och metoder utifrån lagar regler och förhållningssätt, samt att även ge en bild av vad de själva anser är viktigast i arbetet och mötet med dessa barn. Resultatet är baserat på 5 stycken djupintervjuer gjorda med socialarbetare som regelbundet möter ensamkommande Flyktingbarn. Vidare gjordes även jämförelser med tidigare forskning. Resultatet visar att varken lagar, metoder eller teorier anses vara det viktigaste i mötet med dessa barn. Kunskapen om lagar och regler är eftertraktad men inte så mycket satsad på.

Integration är en diskussion som är högt på agendan i Sverige. Mitt syfte har med denna uppsats varit att ta reda på hur ensamkommande Flyktingbarn får chans att integreras i Bromölla kommun. Mina frågeställningar har varit: I vilken grad har integrationsmålen uppnåtts? Hur kan implementeringsresultatet förklaras? På vilka sätt skulle man kunna utveckla verksamheten till det bättre i Bromölla? Jag har valt att använda mig av implementeringsteori och har mätt hur integrationsmålen implementerats i verkligheten. Implementeringsteorin jag har valt att använda är ?uppifrån och ner?.

Till Sverige kommer dagligen ensamkommande Flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

Det krävs mycket av en människa som måste fly sitt hemland. När dessutom ett barn flyr utan sina föräldrar eller andra anhöriga är det möjligt att barnet har tvingats av sin familj att ge sig av och familjen lägger allt sitt hopp till att barnet ska lyckas i västvärlden. Kraven och förväntningarna på dessa Flyktingbarn är svåra att förstå. För att få en djupare förståelse för de ensamkommande Flyktingbarnens situation utformades studiens syfte till att undersöka hur personal på boenden för ensamkommande Flyktingbarn upplever barnens känsla av sammanhang, vilket föranledde frågeställningarna: 1) Hur upplever personalen att de ensamkommande Flyktingbarnens känsla av sammanhang ser ut? 2) Vilka faktorer anser personalen som inflytelserika för barnens känsla av sammanhang? I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats, innefattande semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som är personal på boenden för ensamkommande Flyktingbarn.

Syftet med studien är att undersöka, förstå och reflektera kring de faktorer som kan ha bidragit till sex individers, som vid ankomsten räknades som ensamkommande Flyktingbarn, integrering in i det svenska samhället. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativ metod då den dels möjliggör en djupare förståelse för oss men även då vi vill få fram deras subjektiva upplevelser av deras integration. Vi grundade vår analys på fem vetenskapliga artiklar samt teorier och begrepp så som; Angel & Hjerns (2004) Flyktingkrismodell, Beckmans (2011) Integrationsteori, Kamalis (2006) ?Vi? och ?Dom? teori, Goffmans (2006) Stigmateori och Berger & Luckmanns (2008) Socialisationsteori. Resultatet visade att respondenterna upplevde att språk var en viktig faktor i integreringen och att värdfamiljen haft en stor betydelse för dem.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett HVB-hem för ensamkommande Flyktingbarn i Gävleborgs län arbetar för att främja ensamkommande Flyktingbarns integration. Fokus i studien låg på metoder och strategier samt svårigheter som verksamhetens företrädare upplever i sitt arbete. Metoden som användes var kvalitativ intervju och under arbetet hade författarna en hermeneutisk infallsvinkel och materialet analyserades utifrån systemteori. Resultatet visar metoder och strategier som berör trygghetsskapande, samhällsorientering och nätverksskapande. Svårigheterna berör till stor del balansen som de ensamkommande Flyktingbarnen måste hitta mellan de erfarenheter de bär med sig och den situation de befinner sig i idag.

Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande Flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå.